Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för två. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och av det åtgärdsarbete som påverkar miljön i länet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Omfattande restaureringsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser minskar kontinuerligt i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Utsläppsminskningarna sker i alla sektorer utom transporter och arbetsmaskiner. Transportsektorn står nu för 43 procent av länets utsläpp. Tillväxt- och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Utsläppen från länets befolkning ur ett konsumtionsperspektiv, där även utlandsresor och utsläpp i andra länder från produktion av varor som importeras till länet räknas in, ökar dock.

Giftfri miljö

Ca hälften av länets kommuner arbetar med styrdokument för en giftfri skola och samverkansrådet för kemikaliefrågor har börjat sitt arbete. Region Örebro län är mycket aktiva i kemikaliearbetet och Örebro kommun har tagit fram strategier för giftfri kommun och miljöanpassat byggande. Det senare är viktigt mot bakgrund av att nybyggnadstakten är mycket hög i kommunen för närvarande.

Biologisk mångfald

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya styrmedel behövs för att flera av miljömålen ska nås. Länsstyrelsens nya uppdrag om handlingsplan för grön infrastruktur innebär att bättre kunskapsunderlag tas fram för naturvårdsarbetet och utgör en yta för ökat samarbete med de areella näringarna.

Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur och småbrukare i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

I Örebro län bedöms ca 20 procent av sjöarna och vattendragen vara påverkade av övergödningsproblem. Bland de mest påverkade områdena finns Täljeåns avrinningsområde, de nedre delarna av Svartåns avrinningsområde, Långens och Lillåns avrinningsområde (samtliga mynnar i Hjälmaren), Hjälmarens närområden samt ett antal mindre, befolkningstäta eller jordbruksdominerade områden i länet.

När det gäller fosfor står jordbruket för de största utsläppen i länet, följt av enskilda avlopp och avloppsreningsverk. Jordbruket står även för en betydande del av kväveutsläppen men här har även avloppsreningsverk stor betydelse. Lokalt kan andra källor, exempelvis industrier och skogsbruk, stå för en betydande andel av fosfor- och kväveutsläppen. I speciellt stora sjöar, som t ex Hjälmaren, kan även frigörelse av fosfor lagrat i sediment vara en stor källa.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Under 2017 publicerade vattenmyndigheterna sina förvaltningsplaner med åtgärdsprogram samt miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster i vattendistrikten. Åtgärdsprogrammet som riktar sig mot myndigheter och kommuner är en viktig förutsättning för åtgärdsarbetet som ska se till alla vatten kommer att uppnå miljökvalitetsnormen. Brist på styrmedel har dock gjort att flertalet övergödda vatten har fått tidsundantag till 2027. Trots detta pågår det aktivt arbete inom Länsstyrelsen för att se till att de åtgärder som behövs för att minska övergödningsproblemet genomförs. Det handlar t ex om att se till att de krav ställs vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter så att miljökvalitetsnormerna följs, prioritering och utveckling av rådgivningsverksamhet mot jordbruket, samt att vägleda och stötta kommunerna inom flera områden som t ex kommunernas tillsynsarbete och översikts- och detaljplanering.

Åtgärder på kommunal nivå

Ett flertal kommuner i länet har genomfört ett antal lyckade LOVA-projekt med syfte att minska övergödningen av sjöar och vattendrag. Till exempel har Askersunds kommun anlagt en anläggning för dagvattenrening i Åsbro, och Lekebergs kommun har utrett möjligheten att leda dagvatten till en våtmark som anlades i anslutning till reningsverket.

Åtgärder inom näringslivet

Inom näringslivssektorn är jordbruket den som står för den största delen av näringsbelastningen på vatten. Inom ramen för stöd från landsbygdsprogrammet har ett flertal våtmarker anlagts och andra åtgärder genomförts som t ex anläggning av skyddszoner som bidrar till en minskad näringsbelastning på vatten. Dessutom ha under 2017, liksom tidigare år, flera ansökningar om LOVA-bidrag för strukturkalkning av jordbruksmark beviljats. Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram är strukturkalkning av lerhaltig åkermark en av de effektivaste åtgärderna för att minska fosforbelastningen från jordbruksmark. Tillgängliga medel inom LOVA och landsbygdsprogrammet räcker dock inte till för att kunna genomföra åtgärder i den omfattning som behövs.

Övriga åtgärder

I länet pågår ett antal åtgärdsprojekt mot övergödning i samarbete med kommuner och vattenråden. Sedan 2015 har Länsstyrelsen arbetet med ett nytt och omfattande åtgärdsprojekt för Hjälmaren, som är kraftigt påverkad av övergödning. Under 2017 har en arbetsgrupp under Länsstyrelsens ledning utarbetat ett förslag till handlingsplan för Hjälmaren som ska lämnas för beslut till berörde länsstyrelser och kommuner.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se någon tydlig förändring i miljön. Bristen på resurser för angelägna åtgärder är fortsatt stor och styrmedlen har hittills varit otillräckliga.

De viktigaste åtgärderna i länet för att nå miljömålet är att minska fosforläckaget från jordbruket, enskilda avlopp och avloppsreningsverk, men också att fånga upp den fosfor som redan har nått sjöar och vattendrag. Åtgärdsarbetet kommer att prioriteras inom de områden som bedöms ha de största övergödningsproblemen. Förhoppningen är att nya åtgärdsprojekt ska kunna startas i ett eller flera av dessa områden under 2017. Förhoppningsvis kommer andra organisationer, till exempel vattenråd eller kommuner, att kunna vara drivande i några projekt. Lokalt engagemang är en viktig faktor för att nå framgång.

För att kunna genomföra rätt åtgärder på rätt plats krävs i många fall utökade kunskaper om de lokala förhållandena, framtagande av förslag på åtgärder, intervjuer med och information till markägare osv. Detta är resurskrävande och kommer att medföra en massiv arbetsinsats under kommande år.

Anpassade styrmedel är en annan viktig faktor för att minska övergödningen. Exempel på detta är nya/högre ersättningar för åtgärder i jordbruket och fortsatt LOVA-bidrag, men det kan också vara skärpt lagstiftning med möjlighet för Länsstyrelsen att ställa krav på åtgärder med mera. I dagsläget har Länsstyrelsen små möjligheter att få till stånd åtgärder såvida inte miljöbalken kan tillämpas.

Det är positivt att vatten- och övergödningsfrågor idag finns på agendan hos både myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare, inte minst i och med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer som är satta för varje vattenförekomst. LOVA-bidragen har hjälpt till att skapa ett engagemang hos både kommuner och markägare.

Referenser

VISS (VattenInformationsSystem Sverige): http://www.viss.lansstyrelsen.se/