Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläppen av växthusgaser i Värmland uppgick under år 2015, vilket är det senaste år som det finns utsläppsdata för, till knappt 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 4,7 ton per invånare. Av de totala utsläppen står transporter för 45 %, jordbruk och arbetsmaskiner för 24 %, industri för 20 %, samt bostäder och service för 11 %. Utsläpp som genereras vid produktion av varor utanför länet men som konsumeras inom länet, samt utsläpp från internationell flygtrafik och sjöfart, ingår inte i statistiken.

Utsläppen har minskat med 41 % sedan basåret 1990, medan de var i stort sett på samma nivå som år 2013. Jämfört med föregående år ökar utsläppen från arbetsmaskiner med 4 %, medan utsläppen från jordbruk minskar med 3 %.

Åtgärder på regional nivå

Arbetet för minskad klimatpåverkan och energiomställning i länet stödjs och hålls samman av en regional klimat- och energistrategi, samt en handlingsplan som pekar ut viktiga insatsområden och åtgärder.

Åtgärder på kommunal nivå

Ett systematiskt arbete med energieffektivisering bedrivs av länets kommuner och landsting, såväl i fastighets- som i fordonsbestånd. Nybyggnationen av bostäder har tagit fart i länet, även utanför Karlstadsregionen. Ett ökat antal miljöcertifierade byggprojekt, visar på ett ökat intresse att bygga energieffektivt och hållbart.

En majoritet av länets kommuner arbetar tillsammans med kollektivtrafikorganisatörer och andra aktörer i projektet Hållbart resande i ett växande Värmland, för att främja hållbara transportlösningar vid arbets- och handelsresor samt i fysik planering. Flera kommuner har dessutom tagit fram egna cykelplaner. Laddningsinfrastrukturen för elfordon kommer att förstärkas genom att allt fler laddningsstationer har fått stöd från Klimatklivet.

Åtgärder inom näringslivet

Inom länets industrisektor, som domineras av skogs- och stålindustri, sker en fortlöpande energieffektivisering samt en övergång till biobränslen. Två nätverk för att stödja små och medelstora företag i deras arbete med energieffektivisering har bildats under året. Företag får också stöd genom kommunernas energi- och klimatrådgivning och myndigheters energitillsyn. Lantbrukare har utbildats genom rådgivning angående åtgärder som kan minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från markhantering och djurhållning.

Ett antal konverteringsåtgärder för att ersätta kvarvarande fossila bränslen och effektivisera energianvändningen inom enskilda industrier och fastigheter har kunnat genomföras genom stöd från Klimatklivet.

Intresset bland företag att installera laddningsinfrastruktur ökar stadigt. Det gäller både laddningsstationer för publika användning och för företagets och de anställdas fordon. Länets trafikorganisatörer arbetar framgångsrikt med att öka bussresandet.

Analys

Sett i ett längre perspektiv har utsläppen av växthusgaser minskat kraftigt i länet. Den största delen av utsläppsreduktionen har skett sedan år 2000. En stor del av den kraftiga minskningen är ett resultat av kraftfulla energiinvesteringar inom den tunga industrin, men också av en succesiv övergång till biobränsle och värmepumpar i fjärrvärmesystem och enskild uppvärmning av bostäder och byggnader. Under de senaste fem åren kan de största minskningarna härledas till industri, el- och värmeproduktion samt transporter. Den allra största delen av oljan är nu i stort sett borta från bostadssektorn. Med det nya kraftvärmeverket i Karlstad kommer all fossil olja att försvinna ur Värmlands största fjärrvärmesystem. Utsläppen per capita har minskat snabbare i länet än i landet som helhet, något som till stor del kan härledas till att övergången från fossila bränslen har gått fort i den värmländska industrin.

Inom den tunga industrin är ett fortlöpande investerings- och effektiviseringsarbete att vänta, vilket kommer att leda till minskad användning av fossila bränslen. Förmodligen är många av de mest lättåtkomliga och uppenbara åtgärderna redan genomförda, vilket gör att en lika kraftig utsläppsreduktion som tidigare inte är att vänta med dagens förutsättningar.

Utsläppen från transporterna har under de senaste åren visat en minskande trend, sedan år 2005 med 14 %. Till stor del beror det på minskade utsläpp från personbilar, även om de åter har börjat öka under de senaste åren. Den tidigare ökningen av utsläppen från tunga lastbilar och bussar stagnerade i mitten av 2000-talet, för att efter år 2011 vändas i en minskning. Även utsläppstrenden för lätta lastbilar har under de senaste åren gått från kraftigt ökade till minskande. De minskande utsläppen från personbilar beror till stor del på mer energieffektiva nya bilar, eftersom körsträckan med bil per person är relativt konstant i länet. Bättre pendlingsmöjligheter har pekats ut som ett prioriterat område i det regionala utvecklingsarbetet. Om inte det behovet kan mötas med ökad och förbättrad kollektivtrafik så är risken att det istället leder till ökade utsläpp från privatbilism.

Länets aktörer har enats om ett regionalt mål om ”Ett klimatneutralt Värmland år 2030”. I de analyser som gjorts i samband med den regionala klimat- och energistrategin har det framgått att det finns tekniska och resursmässiga förutsättningar att nå detta mål, men att dagens styrmedel inte är tillräckligt kraftfulla. Det regionala klimatarbetet är i hög grad beroende av effektiva styrmedel – juridiska såväl som ekonomiska – på nationell och internationell nivå. Det finns stora möjligheter att förstärka dessa styrmedels verkningskraft genom lokala och regionala åtgärder.

Det regionala klimatmålet blir sannolikt betydligt svårare att nå om hänsyn tas till de utsläpp som import till länet ger upphov till i andra delar av landet och världen. Nationell statisk visar inte på någon minskning av utsläppen från svensk konsumtion.