Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Utsläpp av ozonnedbrytande gaser bidrar till att ozonskiktet tunnas ut, vilket i sin tur ger ökad risk för hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonsjukdomen starr. Exempel på ämnen som bryter ned ozonskiktet är klorerade ämnen, som finns i bland annat kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast.

Definitionen av detta miljökvalitetsmål är att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Arbetet för miljömålet genomförs inom ramen för två olika preciseringar:

  1. Att uppnå vändpunkt för uttunningen av ozonskiktet och att början på återväxten observeras.
  2. Att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt.

Precisering 1 kan kontrolleras genom mätning och modellering och är i princip beroende av genomförande av precisering 2.

Vändpunkt och återväxt

Flera av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras framgångsrikt inom det internationella Montrealprotokollet. Mätningar och modellering antyder att vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts på global nivå och att början på återväxten kan observeras.

Inga mätningar av ozonskiktets tjocklek görs på Gotland. Antalet hudcancerfall per år följs upp regionalt inom ramen för miljömålet Säker strålmiljö. Det statistiska underlaget är litet men trenden visar en ökning av antalet hudcancerfall i modern tid. Ökningen kan sannolikt härledas till ändrade solvanor snarare än uttunnat ozonskikt.

Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen

Tack vare Montrealprotokollet har arbetet med att fasa ut ozonnedbrytande ämnen varit lyckat. Stora delar av utfasningen kan tillskrivas reglering av användandet av ozonnedbrytande gaser genom lagstiftning och bör rimligen vara likvärdig över hela landet. Återstoden av utsläppen består till stora delar av bristande hantering av bygg- och rivningsavfall innehållande CFC, främst isolering. Dessa utsläpp varierar sannolikt regionalt beroende på hur detta avfall hanteras.

De kommunala återvinningscentralerna på Gotland erbjuder möjlighet för privatpersoner att lämna bygg- och rivningsavfall. Här saknas system för separat hantering av bygg- och rivningsavfall innehållande ozonnedbrytande gaser, men mängden av denna avfallskategori som lämnas av privatpersoner är liten. Tidigare deponering på Gotland har i princip upphört då öns enda deponi numer saknar utrymme för denna typ av avfall. I samband med ombyggnation av kommunala återvinningscentraler ses möjligheten över att ordna separat hantering. För företag finns möjligheten att lämna bygg- och rivningsavfall hos ett antal privata aktörer med tillstånd att ta emot och mellanlagra avfall. Även här är mängden CFC-haltigt bygg- och rivningsavfall begränsat, men på flertalet anläggningar sorteras detta avfall ut och hanteras separat från övrigt bygg- och rivningsavfall för vidare transport till lämplig mottagare.

Handel med och gränsöverskridande transporter av uttjänta kylmöbler utgör också en risk för att ozonnedbrytande gaser släpps till atmosfären. Utifrån mängden uttjänta kylmöbler som lämnas vid återvinningscentraler i länet bedöms den illegala handeln och gränsöverskridande transporten av kylmöbler från Gotland vara liten eller så gott som obefintlig. Inga särskilda tillsynsinsatser kring detta genomfördes under 2016.

 

Analys

Avvecklingen av köldmedier som innehåller ozonnedbrytande ämnen bedöms följa utvecklingen i resten av landet. Den stora utmaningen är att minska utsläppen av dessa ämnen från bygg- och rivningsavfall. Genom att inrätta system för att hantera detta avfall separat från annat byggavfall på fler platser, skulle utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minska ytterligare på Gotland.

En förutsättning för att bygg- och rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen omhändertas på rätt sätt är att kunskap om förekomst och hantering är tillräcklig i alla led, från privatperson eller byggentreprenör där avfallet uppkommer till mottagare, samt hos berörda tillsynsmyndigheter. Idag bedöms kunskapen kring förekomst av byggmaterial innehållande ozonnedbrytande ämnen på Gotland vara begränsad. System för mottagning och separat hantering av CFC-haltigt byggavfall finns på flera anläggningar och kan komma att tas i drift på ytterligare platser. För att det avsedda avfallet ska lämnas dit krävs sannolikt omfattande informationsarbete mot aktörer som kan komma att hantera detta avfall. Även tillsynen av rivningsarbeten kan komma att behöva utvecklas.