God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Bebyggelse och infrastruktur

För att bebyggelseutvecklingen ska bli långsiktigt hållbar är balansen mellan landsbygd och tätort viktig. Strategier finns för förtätning av serviceorter och Region Gotland har under året påbörjat ett arbete för framtidens serviceutbud[1]. Sociotopkartor tas fram för utpekade tätorter och används som planeringsunderlag i framtagandet av fördjupade översiktsplaner som tas fram kontinuerligt. Detaljplaneringen följer i stort översiktsplaneringens intentioner.

Planeringsunderlaget för arbete med klimatanpassning i fysisk planering har förbättrats. SMHI har under året tagit fram en visningstjänst för det framtida medelvattenståndet längs Sveriges kust. Arbete pågår med en regional handlingsplan för klimatanpassning 2018–2020 med åtgärder inom samhällsplanering.

Ett regionalt trafikförsörjningsprogram finns sedan 2013 inom vilket Region Gotlands mål om att verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem hanteras. Betydelsen av satsning på hållbara kommunikationssystem lyfts även i flera regionala strategiska dokument, såsom i översiktsplan och regionalt utvecklingsprogram. En länsplan för transportinfrastruktur finns för åren 2014–2025. Förberedelser inför nästa planomgång 2018–2029 pågår[2].

Fiberutbyggnaden är nästintill slutförd på Gotland och har nu nått alla socknar.

God livsmiljö

Strategier och åtgärder för grön- och vattenstrukturer finns i översiktsplan, nyligen framtagna fördjupade översiktsplaner och planprogram. Cirka 8,5 procent av Gotlands natur är formellt skyddad[3]. Region Gotland samt Länsstyrelsen bedriver kontinuerligt arbete med att ta fram strategier och underlag för grön- och vattenstrukturer.

Region Gotland har en heltidstjänst med antikvarisk kompetens och ett aktuellt kulturmiljöprogram. 22 byggnader omfattas av rivningsförbud och det finns 378 byggnadsminnesförklarade fastigheter, anläggningar, trädgårdar och parker. Länsstyrelsen har tagit fram en policy för hur arbetet med byggnadsminnesinstrumentet bör användas. Den regionala översynen av riksintressen för kulturmiljövård har fortsatt under året.

Resurshushållning

Region Gotland har en aktuell energiplan. Här lyfts bland annat möjligheten att använda och utveckla bioenergi och vindkraft, samt hur man kan arbeta med energihushållning för bostäder, lokaler, service och transporter.

Vindel-produktionen i länet uppgår till närmare 50 procent av länets totala elförbrukning. I Gotlands län finns 131 vindkraftverk med 172 MW installerad effekt. (Se mer under miljömålet Begränsad klimatpåverkan)

Länsstyrelsen deltar i ett projekt som rör nya energikällor och energieffektivisering i kyrkorna. Medel har även avsatts till en översikt över alternativa takinstallationer som är bättre anpassade till historiska miljöer såsom världsarvet Visby och byggnadsminnen.

Avfallsmängderna ökar generellt i takt med vår konsumtion vilket ökar behovet av hållbar avfallshantering. Det brännbara avfallet bearbetas och förbränns lokalt på ön vid Cementas anläggning i Slite där det blir bränsle vid cementtillverkningen. Sorterat matavfall processas och rötas lokalt och blir biogas. Region Gotland har ett internt projekt för biogassamordning för att följa upp och genomföra den politiskt beslutade biogasstrategin, följa upp biogasavtalet och för att systematiskt ställa om egna fordon, samt beställa biogasdrift i upphandlade transporter.

Särskilda frågor

I nu gällande översiktsplan för Gotland, Bygg Gotland 2025, behandlas kustzonen och dess intressen, men de rekommendationer som ges riktas främst mot landbaserade verksamheter. Med statligt stöd via Havs- och vattenmyndighetens anslag för kommunal planering i samverkan (KOMPIS), bedriver Region Gotland en genomlysning av havsrelaterade ämnen/frågor i nuvarande översiktsplan med syftet att arbeta in framtaget material i kommande översiktsplan.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020 och att utvecklingen är neutral. Region Gotland arbetar kontinuerligt med att ta fram styrdokument som på sikt kan ge en positiv effekt på miljömålet. Dock innebär den glesa bebyggelsestrukturen och det spridda boende på Gotlands landsbygd svårigheter och stora kostnader för att lösa en effektiv infrastruktur.

Positiva trender

En fortsatt satsning på fiberutbyggnad möjliggör en utveckling för både landsbygd och tätort. Även arbetet med sociala aspekter, främst i översiktsplaneringen, är positivt.

Den energiplan som antogs av Region Gotland 2014 utgör ett bra underlag för mer hållbara energilösningar, bland annat gällande drivmedel såsom biogas.

Region Gotland har antagit nya strategidokument som kan bidra till att nå målet.

Att förbättra

Satsningar på kollektivtrafik och cykelutveckling skulle behöva ske i större omfattning än idag för att nå miljömålet till 2020, och även för att Region Gotlands egna regionala mål ska kunna nås och strategier följas. Eftersom kvinnor och mäns resandemönster generellt skiljer sig åt, är satsningar på cykel- och kollektivtrafik viktiga för att uppnå en mer jämställd transportinfrastruktur.[4]

Det är viktigt att relevanta styrdokument, översiktsplaner och program följs upp så att intentionerna säkras.

Som en konsekvens av 2016 och 2017 års vattenbrist har nya frågeställningar kring anslutningsmöjligheten till det kommunala Va-nätet uppkommit. Ytterligare kunskapsunderlag och prioriteringar för att långsiktigt lösa vattenförsörjningen för både ny och befintlig bebyggelse krävs.

Faktorer vars effekt på målet är otydliga i dagsläget

En ökad satsning på klimatanpassning i den fysiska planeringen kan inverka på målet.

De förändringar som gjorts i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler och som började gälla 2015, 2016 och 2017 kan ge effekt på målet.

Försvarsmaktens återetablering på Gotland samt de förändrade riktvärdena för trafikbuller enligt Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader medför potentiellt att vi inte kommer att kunna uppnå ett samhällsbuller som överensstämmer med en hälsosam miljö.



[1] www.gotland.se/serviceutbud

[2] www.gotland.se/42511

[4] Rydhagen, Birgitta (2013) Genus och Miljö. Lund: Studentlitteratur