Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

De europeiska utsläppen till luft av svavel och kväve har under perioden 1990–2014 minskat med 90 respektive 50 procent. Detta innebär att nedfallet av svavel och kväve minskar över Sverige[1], men nedfallet av kväve till skogsmark i Kalmar län är högre än vad marken tål. Inom länet finns en geografisk uppdelning av försurningens påverkan; i den norra delen är försurningspåverkan liten, medan sjöar och vattendrag i den södra delen är försurningspåverkade. pH i markvatten uppvisar ett likartat mönster med en positiv trend i norr och en långsamt sjunkande trend i söder. Uppföljning saknas av försurningens påverkan på arkeologiska föremål, hällristningar och andra kulturmiljöer, varför miljömålet inte kan bedömas med avseende på detta.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Svavelnedfallet i länet har minskat starkt sedan 1990, från cirka 14 kilo per hektar till mellan 1,4 och 2,3 kilo per hektar 2015. Under det hydrologiska året 2015/2016 understeg svavelnedfallet 1 kg per hektar och år på majoriteten av mätplatserna i södra Sverige[1]. Det låga nedfallet tros delvis bero på låga nederbördsmängder men också på de skärpta krav på hur mycket svavel som fartygsbränsle får innehålla som infördes den 1 januari 2015 (från 1procent till 0.1 procent svavel).

Våtdepositionen av kväve har endast minskat vid två av 10 mätstationer i södra Sverige. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve (summan av torr- och våtdeposition) har för de senaste tre hydrologiska åren överstigit den kritiska belastningen för kvävenedfall till barrskog på 5 kilo per hektar och år (i Kalmar län 7.5–10 kg/ha/år). Prognosen är att svavelnedfallet fortsätter minska medan kvävenedfallet långsamt börjar minska[1].

Påverkan genom skogsbruk

Skogsbrukets andel av försurningspåverkan har ökat på grund av mer omfattande användning av skogsbränslen, då förutom stammen också grenar och toppar (GROT) samt ibland även stubbar tas ut. Härigenom bortförs buffrande näringsämnen. Nationellt bedöms det att skogsbruket i dagsläget står för 40–70 procent av skogsmarkens försurning[2].

Försurade sjöar och vattendrag

Försurningsläget har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids i hela länet. Omkring 10 procent av sjöarna och vattendragen är påverkade av antropogen försurning med störst problem i södra länet. Prognosen för de kommande 30 åren är att cirka 10 procent av länets sjöar även fortsättningsvis kommer att vara försurningspåverkade. I Kalmar län fördelas årligen cirka 3000 ton kalk ut till en kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Kalkningsinsatserna bidrar till ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster för framtida generationer.

Försurad mark

Resultaten för pH i markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmark. Undantaget är länets norra delar där mätstationen uppvisar låg försurningsgrad, förmodligen beroende på att marken innehåller lättvittrade mineral som motverkar försurning. Markvattnet vid övriga mätplatser återhämtar sig mycket långsamt från försurning och i vissa fall finns tecken på försämring[1].

Analys och bedömning

Sammantaget är bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel. Då det mesta av det sura nedfallet kommer från andra länder och från internationell sjöfart, krävs ytterligare internationella åtgärder för att utsläppen ska fortsätta minska.

Länsstyrelsen administrerar kalkningsåtgärder samt följer upp och utreder effekterna av kalkningen i miljön. Dessa utredningar visar på att kalkningen som pågått sedan mitten på 80-talet gett en positiv effekt med avseende på pH och alkalinitet. Det har också visat sig att det är viktigt att fortsätta kalka eftersom många områden fortsatt är försurningspåverkade.

Havsförsurningen, huvudsakligen orsakad av koldioxidutsläpp, kommer vid slutet av seklet sannolikt ge stora förändringar i ekosystemen[2]. Minskning av koldioxidhalten i atmosfären är den viktigaste åtgärden mot den globala havsförsurningen. Sjöfarten kan dock under vissa förutsättningar på vissa platser ge lika stora försurningseffekter, huvudsakligen genom svavelutsläpp. Östersjön är, på grund av lägre buffertkapacitet och väntad ökning av sjöfartstrafik, särskilt utsatt för sjöfartens försurningspåverkan[3], [4].

Uttaget av skogsbränsle har ökat och påverkas också av internationella energimarknader och EU-krav på andel förnybar energi. I känsliga områden har detta mycket stor betydelse för skogsmarkens försurning. Det är därför mycket viktigt att Skogsstyrelsen nu har åtagit sig att verka för ökad askåterföring och rådgivning angående GROT-uttag i känsliga områden[5].

Regionalt och nationellt behöver försurningens påverkan på arkeologiska föremål, hällristningar och andra kulturmiljöer följas upp, bland annat som underlag för prioritering av insatser.

Minskade kväveoxidutsläpp och minskad försurningspåverkan från skogsbruk är avgörande för att miljökvalitetsmålet ska nås i länet. Begränsning av kväveoxidutsläppen kan ske genom skärpta krav i internationella miljöregelverk och genom starka internationella styrmedel som till exempel Luftvårdskonventionens Göteborgsprotokoll med syftet att begränsa luftföroreningsutsläppen i Europa till 2020[2].

Referenser


[1] Krondroppsnätet i södra Sverige-övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön. Resultat till och med september 2016. IVL Rapport Nr C 236. April 2017.

[2] Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 1. Naturvårdsverket. Rapport 6662, 2015.