Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Kalmar län är ett av Sveriges kotätaste län vilket präglar odlingslandskapet. Totalt ansökt betesmarksareal inom landsbygdsprogrammet var 2017 något högre än 2015 och 2016. Sedan införandet av det senaste landsbygdsprogrammet finns inte detaljerad statistik för fördelning mellan olika ersättningsformer eller hur det fördelar sig mellan länets kommuner. Det innebär att det inte går att följa upp utvecklingen på en detaljerad nivå i länet. Totalt sett under 2017 brukades drygt 73 600[1] hektar betesmarker inom landsbygdsprogrammet. Utöver detta söktes även 340 hektar för restaurering 2017[2].

Djurhållningen är viktig i Kalmar län och animalieproduktionen domineras av mjölk- och nötköttsproduktion. Länets stora andel betesbaserade köttproduktion styr odlingen av åkermark. Sedan 2000 (knappt 129 000 ha) har åkerarealen minskat succesivt i Kalmar län och den trenden fortsätter. Totalt sett var arealen ansökt åkermark ca 119 520 hektar 2017 vilket är 327 hektar mindre än föregående år73.

Fem kommuner driver 16 lokala naturvårdsprojekt som berör odlingslandskapet.[3] Flera satsar på tillgänglighet och vandringsleder, men projekten innebär även att skötselplaner tas fram, inventeringar genomförs och naturvärden kopplade till odlingslandskapet gynnas.

Länsstyrelsen har under 2017 fortsatt med flera projekt i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Bland annat har ett arbete med att ta fram fördjupade kunskapsunderlag för sjömarkerna och lantbrukets byggnader fortsatt under 2017. Flera objekt som är viktiga för förståelsen av landskapet har erhållit byggnadsvårdsmedel och utredning pågår om bildande av kulturreservat i Stensjö by.

Förutom att Länsstyrelsen förvaltar många odlingslandskap i naturreservat och Natura 2000-områden så pågår inom Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) arbete för att gynna ett 40-tal arter knutna till odlingslandskapet. ÅGP finns för bland annat skyddsvärda träd, ängshök och veronikanätfjäril.

Den utarmning och fragmentering som skett i landskapet gör att många naturtyper och arter är hotade. Tre LIFE-projekt som berör odlingslandskapet pågår. Inom Sand Life[4] har bränningar, röjningar och andra åtgärder utförts inom sandiga betesmarker. Inom Life Coast Benefit[5] har det skett restaureringsåtgärder i både skogsbeten och öppna hagmarker i skärgårdsmiljöer. LIFE Bridging the gap[6] har syfte att återskapa värdefulla ekmiljöer i skyddad natur.

De mest hotade betesmarkerna i länet är skogsbeten, inkl. hässlen och sandiga betesmarker inkl. sandstäpp. Ändringar i stödreglerna för nuvarande landsbygdsprogram har inneburit att många betade skogsmarker och hässlen på Öland inte längre är stödberättigade. Naturvårdsinsatser har gjorts för att säkerställa fortsatt bete i de ur naturvärdessynpunkt mest prioriterade hässlena, bl.a. skötselavtal i skyddade områden. Stora arealer skogsbeten och hässlen ligger dock fortsatt utanför stöd och riskerar att överges om inte stödregler förändras.

Analys och bedömning

Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2020 med beslutade styrmedel. För att vända trenden måste jordbruket kombinera lönsamhet med bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden. En levande landsbygd med ett aktivt jordbruk är en förutsättning för att nå miljömålet. Utbyggd infrastruktur, en fungerande service samt en god livsmiljö är förutsättningar för att landsbygdsföretagare med familjer ska ha möjlighet till utveckling och konkurrenskraft och för att lantbruksnäringen ska vara attraktiv för unga. Att några kommuner i länet arbetar för att öppna upp för mindre, lokala aktörer att lämna anbud i sin livsmedelsupphandling genom att dela upp upphandlingarna gynnar en levande landsbygd och innebär också att kommunerna har möjlighet att ställa tydligare krav kopplat till miljökvalitetsmålen.

I länets skogs- och mellanbygder samt i skärgården finns ett äldre tiders jordbrukslandskap kvar. Detta nyttjas av allt fler som en resurs för turism och friluftsliv. Men med nya brukningsmetoder och specialiseringar blir det öppna, småskaliga landskapet alltmer sällsynt. Bruket av små, svårbrukade åkrar upphör eller så tas stenmurar bort för att skapa stora åkrar. Följden blir att artrika hävdade marker och kulturhistoriska lämningar riskerar att försvinna. Den odlade mångfalden har betydelse för framtida livsmedelsförsörjning och det är avgörande att behålla åkermark för livsmedelsproduktion. Den succesiva minskningen av åkerareal beror delvis på utökad exploatering och det ställer ökade krav på planarbetet för all sorts exploatering framöver.

Hur landsbygdsprogrammet påverkar jordbruksarealerna i detalj kan vi inte bedöma då det sedan 2014 saknas heltäckande statistik på beslutade arealer. Ökningen i ansökt betesareal bedöms bero på förändrad betesmarksdefinition. Vissa betesmarker, t.ex. hässlen, har dock hamnat utanför stöden på grund av nya regler, vilket troligen kommer innebära att arealer med stora biologiska värden riskerar att försvinna. Länsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att ta fram en strategi för grön infrastruktur och i det arbetet lägger Kalmar län stort fokus på odlingslandskapet, främst på de trädklädda betesmarkerna och sandiga markerna. Kalmar län har haft landets största andel åkermark med ersättning för skötsel av landskapselement[7].Att ersättningen tagits bort bedöms få stora negativa effekter på såväl kultur- som naturvärden då risk finns för ökad igenväxning av viktiga biotoper och kulturlämningar.

För att odlingslandskapets värden ska bevaras är det viktigt med en helhetssyn. Utöver markanvändning behöver den agrara bebyggelsen uppmärksammas, både brukningscentrumens liksom utmarkernas bebyggelse. Nya användningsområden och resurser för jordbrukets äldre byggnader krävs för att dessa ska bevaras. Återinventering enligt en uppdaterad LIM-metod[8] för uppföljning bör ske. Information, utbildning och enskild rådgivning är viktiga.

Referenser


[1] Jordbruksmarkens användning 2017, slutlig statistik. Jordbruksverket JO 10 SM 1703

[2] Länsstyrelsens beslutslista för Restaurering 2017.

[3] LONA-register på naturvardsverket.se, (nytt fönster)

[4] Sandlife.se (nytt fönster)

[5] Lifecoastbenefit.se (nytt fönster)

[6] lifebridgingthegap.se, nytt fönster

[7] Jordbruksverkets datalagring, DAWA, 2015-04-01

[8] Utvärdering av livsmedelspolitikens miljöeffekter. 1997–2012