Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Grön infrastruktur

Många naturmiljöer och arter i länet har drabbats hårt av skadade och förstörda livsmiljöer samt av fragmentering i skogsmarken under en lång tid. Arbete med planer för att återupprätta och vårda en grön infrastruktur pågår. Regionala handlingsplaner ska tas fram och information och dialog med näringen har påbörjats. Kartunderlag som visar på värdetrakter, värdekärnor och viktig restaurerbar ädellövskog kommer att prioriteras[1].

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Ingen av länets skogstyper har gynnsam bevarandestatus[2]. Det innebär att arealen livsmiljö som är av god kvalitet är alldeles för liten. Det visar alltså inte bara på behovet av skydd utan även på stora behov av restaurering av värdefulla miljöer.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

I länet finns en stor mängd rödlistade skogsanknutna arter. På Öland finns 709 rödlistade arter (exkl. rödlistekategorierna RE och DD) varav 314 är hotade. På länets fastland finns 657 skogsanknutna rödlistade arter varav 277 är hotade[3]. En stor andel av de rödlistade arterna lever i ädellövskog och hässlen. Många svårspridda arter knutna till gamla ädellövträd är hotade p.g.a. nutida och framtida brist på gamla träd. 2016 påbörjades Lifeprojektet ”Bridging the Gap” som syftar till att visa hur problem med brist på gamla ekar och generationsglapp i trädbeståndet kan överbryggas genom plantering, betesdrift i ekskogar och tillskapande av miljöer för rödlistade arter knutna till ihåliga träd[4].

Ändringar i stödreglerna för nuvarande landsbygdsprogram har inneburit att många betade skogsmarker och hässlen på Öland inte längre är stödberättigade. Det riskerar att leda till igenväxning eller massiva bioenergiuttag vilket vore starkt negativt för den biologiska mångfalden och den stora mängden hotade arter i dessa biotoper. Med medel från Landsbygdsprogrammet har rådgivning även i år skett för skogens miljövärden samt med statliga medel av NOKÅS.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Skogsstyrelsens årliga hänsynsuppföljning 2016 visar att andelen påverkade och skadade forn- och kulturlämningar i Götaland ligger på drygt 30 procent. Markberedning orsakar flest och störst skador. Årets uppföljning visar också på ett samband mellan bra placerade kulturstubbar och markant minskade skadenivåer[5]. Flera kommuner har pågående eller avslutade projekt med bidrag från LONA för utveckling av naturvärden och för att stärka friluftslivet[6]. Målbilder för god miljöhänsyn används, men behöver ökas i den praktiska delen i skogsbruket så att natur- och kulturvärden bevaras eller utvecklas. Under 2016 har 118 ha (landareal) skyddats i form av naturreservat och biotopskydd och 58 ha naturvårdsavtal har slutits.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att miljökvalitetsmålet inte kommer att nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Sammantaget bedöms utvecklingen i miljön som neutral.

Flera orsaker samverkar till att vi inte når målet. Värdekärnor avverkas eller riskerar att avverkas, hänsynskrävande biotoper, vattendrag och kulturlämningar skadas. Mängden inkomna avverkningsanmälningar har ökat de senaste åren. Mer resurser krävs för handläggning, prioritering inom tillsynsarbetet har behövt göras i allt större utsträckning. Gammal skog med bibehållen skogskontinuitet och flerskiktade skogar är en brist i skogslandskapet. De flesta naturtyper och arter som omfattas av art- och habitatdirektivet har dålig eller otillräcklig bevarandestatus.

Ökat statligt anslag och ersättning till markägare för långsiktigt skydd av skogsmark med höga naturvärden och för skötsel av skötselkrävande biotoper behövs för att nå målet. Mer resurser för skydd av skog, kompetenshöjning i skogssektorn och ökad samverkan behövs. En fortsatt ökad tydlighet i dialog med sektorn kan också ge positiva effekter på miljön i skogen.

Andelen långsiktigt skyddad skog i länet är för låg för bevarande av både naturtyper och hotade arter. Särskilt skyddsvärda skogstyper är eklandskapen, Ölands mosaikartade ädellövskogar, gamla tallskogar med rikt ek- och triviallövsinslag, blandlövskogar och svämlövskogar vid de större åarna. Ett problem är också att det finns ett stort antal oregistrerade nyckelbiotoper.

Ökad kompetens och samverkan

En ökad kunskap och förståelse kring innebörden av sektorsansvaret i skogen behövs. En ökning av arealen långsiktigt skyddad skog krävs, i kombination med en satsning på restaurering av skogsmiljöer och en förbättrad hänsyn till värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen. Ett problem är bristen på kännedom om var oregistrerade kulturmiljöer och nyckelbiotoper finns och kunskap om dessa.

Hänsyn enligt de nya målbilderna för god miljöhänsyn vid alla skogliga åtgärder i samverkan med frivilliga avsättningar och formellt skyddande av områden är viktiga åtgärder. Ett mer variationsrikt skogsbruk kan också bidra till en ökad mångfald i skogen. Kompetens att upptäcka värdefulla och hänsynskrävande biotoper behöver än mer stärkas hos verksamma företag så att inte värdefulla biotoper riskeras avverkas.

Planeringsrutinerna i skogsbruket måste bli bättre. Kommunikationen mellan de olika leden måste fungera för att skador skall kunna förhindras. Det krävs också att alla inblandande har den kunskap som behövs.

Referenser


[1] Regional Grön infrastruktur - en väg till hållbar utveckling (2013) från Naturvårdsverket

[2] Arter och naturtyper i habitatdirektivet på slu.se (nytt fönster)

[3] Artfakta på artdatabanken.se, Oktober 2017 (nytt fönster)