Kronobergs läns miljömål - miljömål.se
Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom i några områden där det har förorenats av jordbruk, förorenad mark eller försurning. Grundvatten är ett trögt system, och det tar lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Vattenskyddsområden bör uppdateras i högre takt än nu.

Resultat

Åtgärder på regional nivå

Låga grundvattennivåer, våren 2017, föranledde extra samverkan mellan kommunerna och Länsstyrelsen kring dricksvattenförsörjningen samt några beslut om bevattningsförbud.

Grundvattnets kvalitet

Provtagning inom den regionala övervakningen i kommunala allmänna grundvattentäkter som syftar till att långsiktigt undersöka tillstånd och trender för vattenkvalitet visar att några enstaka täkter har förhöjda halter av bly, klorid och nitrat. Generellt i länet finns det risk för försurning i grundvattnet, då alkaliniteten är låg i de flesta isälvsavlagringar. I bergvatten är alkaliniteten något högre och risken för försurning mindre. Halterna av järn och mangan varierar mycket mellan olika täkter från mycket höga till mycket låga. I östra delen av länet är aluminiumhalterna högre än i västra delarna.

Under 2014 påbörjades provtagning och analys av grundvattenkemi i tio källor. Analysresultaten visar även här att det finns risk för försurning med generellt lågt pH och alkalinitet. Halten aluminium och järn varierar från mycket höga till mycket låga. Påverkan av näringsämnen kan ses i några källor.

Data från NMHE15[1] visar att nästan 25 procent av befolkningen i länet får sitt dricksvatten från enskild brunn. Av dessa har cirka 41 procent inte analyserat sitt vatten de senaste tre åren och 6 procent känner inte till om någon analys har gjorts.

God kemisk grundvattenstatus

Sex grundvattenförekomster har vid klassning enligt vattenförvaltningen 2014 otillfredsställande status och orsakerna till detta är förekomst av bekämpningsmedel, gammal glasbruksverksamhet och annan förorenad mark. I 13 förekomster är det risk att inte uppnå god status till 2021 beroende på förhöjda halter av ämnen som nitrat, bekämpningsmedel, klorid och metaller eller stor påverkan från mänskliga aktiviteter. Flera grundvattenförekomster ligger i anslutning till tätorter där olika verksamheter kan ha stor påverkan på grundvattnets kvalitet.

God kvantitativ grundvattenstatus och Grundvattennivåer

Under våren 2017 var grundvattennivåerna i länet betydligt under de normala. Det finns normalt god tillgång till grundvatten. Det kan lokalt förekomma problem bland annat beroende på stor andel hårdgjord yta. Vid större uttag för dricksvatten där uttagen överskrider grundvattenbildningen infiltreras ytvatten för att grundvattennivåerna inte ska sänkas.

09GrundvattennivaerAlvUppv2014till2017

Grundvattennivåer i Alvesta och Uppvidinge 2014–2017.

Tre nivåmätare[2] är utplacerade för att ge en tydligare bild över grundvattennivåernas variation i länet. Mätningarna visar låga nivåer 2016–2017. Nivåökningen uteblev våren 2017 och den kommunala allmänna dricksvattenförsörjningen var ansträngd i flera områden. Under sommar och höst har nederbörden ökat och grundvattennivåerna har börjat stiga[3].

Bevarande av naturgrusavlagringar

Det är positivt att grusåsar används allt mindre till grustäkter. Antalet grustäkter i länet fortsätter att minska och var åtta stycken hösten 2017. Flera täkter har avslutats de senaste åren.

En regional vattenförsörjningsplan togs fram år 2012[4]. Planen pekar ut grundvattenområden som är värdefulla för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Inom dessa områden bör vattenförsörjning prioriteras före möjligheten att använda grusåsarna till materialtäkter. En komplettering till planen har påbörjats.

Analys och bedömning

För miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet följer den regionala bedömningen den nationella. Bedömningen är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Länet har god tillgång till grundvatten av god kvalitet. Undantag finns i några områden. Där grundvatten har förorenats av exempelvis jordbruk, förorenad mark och försurning kommer det troligen att vara påverkat även efter år 2020 eftersom grundvatten har lång omsättningstid. Vattenskyddsområden bör fastställas och uppdateras i betydligt högre takt än vad som görs. Sammantaget bedöms utvecklingen vara neutral.

Barn som bor i hus med enskilt vatten och där vattenanalyser inte har tagits av husägaren riskerar att få i sig vatten av dålig kvalitet.

Alla vattentäkter borde ha vattenskyddsområden

Ett sätt att skydda grundvatten är att inrätta vattenskyddsområden för grundvattentäkter, med restriktioner av markanvändningen. Vattenskyddsområden minskar riskerna för framtida påverkan och leder till att vattenkvaliteten kan förbättras. Drygt 20 procent av vattentäkterna i länet saknar vattenskyddsområden. Skyddsområden för dessa vattentäkter behöver därför fastställas i länet.

Det sura nedfallet har påverkat vattenkvaliteten

Kronobergs län har utsatts för mycket surt nedfall och då våra jordar inte innehåller så stor andel av neutraliserande ämnen har det ytliga grundvattnet påverkats av försurning. Grävda brunnar för enskild vattenförsörjning får sitt vatten från det ytliga grundvattnet. Andelen av befolkningen i Kronobergs län som får sitt dricksvatten via enskilda brunnar är större än genomsnittet för Sverige. Trots att nedfallet har minskat, se miljömålet bara naturlig försurning, har detta ännu inte gett någon effekt på grundvattenkvaliteten.

Vid klassning enligt vattenförvaltningen av länets 77 grundvattenförekomster 2014 framkom att sex förekomster har otillfredsställande kemisk status och att 13 förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status.

Det ändrade klimatet kan medföra vattenbrist

Tillgången på grundvatten är vanligen god i länet. Samtliga 77 grundvattenförekomster i länet bedöms ha god kvantitativ status. Scenarierna kring framtida klimatförändringar visar att södra Sverige troligen kommer få högre temperaturer och mindre nederbörd under sommaren, vilket kan leda till perioder med brist på vatten av god kvalitet. Perioden 2016–2017 visar att det kan bli brist på grundvatten i länet oberoende av klimatförändringarna.

Naturgrusavlagringar är viktiga för vattenförsörjningen

Grusåsar används allt mindre till grustäkter. Det regionala miljömålet om minskade grusuttag uppnåddes till år 2010. Uttag i täkter för husbehov förekommer dock. Täkter med alternativa material, som berg- och moräntäkter, ökar.

Det finns ett stort behov av att uppdatera befintlig materialförsörjningsplan. För att arbetet med materialförsörjningsplanering ska kunna genomföras måste extra resurser tillföras. Vilka värden en naturgrusavlagring ska ha för att täkt inte ska få anläggas behöver tydliggöras. En förutsättning för fortsatt arbete är att SGU tillhandahåller och uppdaterar information om vilka användningsområden det finns ersättningsmaterial för.


Referenser

[1] NMHE15, Nationella MiljöHälsoEnkäten skickades ut i mars 2015 av Folkhälsomyndigheten. 1 500 personer i länet hade möjlighet att besvara enkäten. På Länsstyrelsens hemsida kan man ta del av resultaten från både nationella och regionala rapporter.

[2] En nivåmätare installerades dec 2016 varför diagrammet inte visas.

[3] Sista redovisad mätning av nivåer i september 2017, se fig.

[4] Vattenförsörjningsplan för Kronobergs län. Huvudrapport. Meddelande nr 2012:16