Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål nås i Kronobergs län till år 2020. Endast Frisk luft är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden och ökat exploateringstryck i tätorterna gör målen svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. Åkerarealen har minskat med 17,4 procent sedan 1995, en utveckling som bara är större i Väsfternorrlands (-18,5 procent) och Norrbottens län (-25,3 procent). Många lantbrukare är äldre. Generationsskiften måste underlättas. Det behövs mer medel för startstöd och investeringsstöd.

Betesmarker och slåtterängar försvinner, vilket innebär att den biologiska mångfalden i landskapet minskar och kulturmiljöer förändras. Arealen gammal skog måste öka. Betestrycket av älg och rådjur behöver minska om rönn, asp, sälg och ek ska kunna etablera sig i större omfattning. Den ekologiska och närproducerade konsumtionen bör mötas av motsvarande produktion.

Bara två län har totalt sett sämre täckning än Kronoberg med fast bredband om 100 megabit per sekund. Utsläppen av klimatgaser och partiklar kan minska genom övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Vid skogsavverkning bör uttag av GROT inte göras på försurningskänsliga marker och askåterföring bör ske där den behövs bäst. Ökad hänsyn till kulturmiljöer kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Inom jord- och skogsbruket behövs rådgivning för restaurering av våtmarker och ökad tillsyn vid vattenverksamhet, våtmarker och kulturmiljöer. Hänsyn till vatten vid skogsbruksåtgärder behöver bli bättre. Även i Kronobergs län behövs riktade styrmedel för åtgärder som minskar näringsläckaget till vatten med övergödningsproblem. Arbetet med vattenskyddsområden måste prioriteras.

Takten behöver öka för sanering av förorenade områden. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Försurningen är fortfarande ett stort miljöproblem. Trots minskat nedfall och vissa tecken på återhämtning i mark och vatten är 56% av sjöarna försurade. Mycket tyder på att kalkning kommer att behövas i många år framöver för att bibehålla biologiska värden i länets sjöar och vattendrag.

Resultat

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Försurningen är fortfarande ett av länets största miljöproblem. Orsaken är framförallt nedfall av försurande svavel som under lång tid utarmat markens buffringsförmåga. Nedfallet var som störst under 1970-talets andra hälft och har därefter minskat successivt. Sedan 1997 har nedfallet av svavel till länets skogar minskat med cirka 75 procent[1].

Motsvarande minskning av kvävenedfall har inte konstaterats trots att utsläppen och halterna i luften har minskat. Kvävenedfallet varierar mellan åren. Mätningarna visar att nedfallet via nederbörd varit mellan 5 och 12 kg kväve per ha och år, vilket överskrider det värde som används för kritisk belastning för övergödning, 5 kg/ha och år[2].

Effekterna av det minskade svavelnedfallet syns tydligt i minskade svavelhalter i markvattnet på undersökta skogsytor i länet[3]. Däremot finns ingen entydig bild av återhämtning i marken.

Påverkan genom skogsbruk

Även skogsbruket har en försurande effekt på mark och vatten. Vid uttag av skog, särskilt granskog, utarmas marken på buffrande ämnen. Skogsbrukets andel av markförsurningen har ökat i takt med att det sura nedfallet minskat. Graden av påverkan är beroende på om enbart stam eller även grenar och toppar (GROT) tas ut. Uttaget av GROT har fördubblats sedan år 2000, vilket ytterligare har ökat på markförsurningen. Återföring av aska från värmeverk etc. har använts som en metod att kompensera för uttag av GROT. Askåterföringen har fördubblats sedan år 2000. Detta är dock långt ifrån tillräckligt[4].

Försurande sjöar och vattendrag

Enligt beräkningar med den så kallade MAGIC-modellen är 56 procent av sjöarna i Kronobergs län (större än 1 hektar) försurade på grund av mänsklig aktivitet[5].

03Karta
Sannolikheten för att en sjö är försurad.

SLU har beräknat sannolikheten för att en given sjö är försurad[6]. För Kronoberg är denna >50% i övervägande delen av länet (se karta).

Länets 14 referenssjöar uppvisar i de flesta fall en viss återhämtning från försurning. Detta framgår tydligast när det gäller syraneutraliserande förmåga (ANC). Alla mätningar i referenssjöar utom en visar positiva trender[7].

Försurad mark

Andelen sur mark är fortfarande hög i Kronobergs län, och enligt bedömningsgrunderna för skogslandskapet överstiger nedfallet fortfarande markens neutraliseringsförmåga på hälften av sydvästra Sveriges yta[8].

Preciseringen Försurad mark syftar även på biologisk mångfald i vattenekosystem. Mörten är känslig för surt vatten och behöver ett pH-värde över 6,0 för att kunna fortplanta sig. Mörten saknas ofta i försurade sjöar och är därför, där den finns, en bra indikator på relativt goda ekologiska förhållanden. Nätprovfisken i ca 280 kalkade sjöar, under perioden 1993–2016, visar att mörten föryngrade sig i 85 procent av antalet sjöar, eller annorlunda uttryckt, i 97 procent av den undersökta sjöarealen. De sjöar som hittills provfiskats utgör cirka 75 procent av länets totala sjöareal. Det bör emellertid framhållas att den goda mörtföryngringen i länet till stor del är beroende av sjökalkning.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte kan nås till 2020. Svavelnedfallet minskar men eftersom effekterna kommer att kvarstå under många år bedöms utvecklingen vara neutral.

Försurningen är fortfarande ett av länets största miljöproblem

Enligt modellberäkningar är 56 procent av sjöarna i Kronobergs län (över 1 hektar) försurade på grund av mänsklig aktivitet. Beräkningarna visar också att den största återhämtningen från försurning skedde under 1990-talet. Under 2000-talet har förbättringstakten avtagit betydligt och merparten av dagens sura vatten kommer därför att vara försurade under överskådlig tid (se figur nedan).

03ForsuradeSjoar

Fig 1 Prognos för hur andelen försurade sjöar har förändrats sedan 1990 då svaveldepositionen började minska drastiskt baserad på MAGIC-biblioteket[9].

Kalkning kommer att behövas i många år till, och är en nödvändig åtgärd för att uppnå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv samt dess regionala miljömål i väntan på att miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning uppnås.

Prognoser pekar på att svavelnedfallet kommer att fortsätta minska. Samtidigt ökar uttaget av råvara från skogen och därmed även ökad skörd av GROT[10], vilket i sin tur ökar försurningen i skogsmarken. Markvattnets pH är fortfarande lågt på vissa ytor i länet samtidigt som svavelhalterna minskar. Svavelprocesser i marken gör dock att minskningen ofta inte är lika kraftig som nedfallsminskningen. Detta är en orsak till att återhämtningen i marken tar tid. En annan orsak är att vittringen (som är den process i marken som motverkar försurningen) generellt är långsam i de relativt näringsfattiga moränmarkerna i södra Sverige[11].

Internationellt arbete krävs för att minska nedfallet i länet

Cirka 90 procent av nedfallet svavel och kväve över Sverige kommer från utländska källor, varav internationell sjöfart är den största enskilda källan. Nya internationella regler för svavelhalt i marina bränslen från och med 2015 förväntas dock minska svavelutsläppen i vårt närområde. Utsikterna är, trots detta, inte ljusa för att nå ett markant förbättrat marktillstånd de närmsta decennierna. På regional nivå är det nödvändigt att undvika GROT-uttag på känsliga marker, samt att öka askåterföringen och styra denna dit den bäst behövs. I ett längre perspektiv kan försurningen såväl öka som minska. Viktigt i detta sammanhang är om ytterligare reduktion av utsläppen i Europa kan uppnås. Ett framtida varmare klimat kan dessutom öka skogstillväxten och möjliggöra ökat uttag av skogsråvara inklusive GROT. Det är osäkert om detta kan kompenseras genom återföring av aska i motsvarande omfattning. Utvecklingsriktningen bedöms därför vara neutral.



[1] Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län - IVL rapport B 2174

[2] Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län - IVL rapport B 2174

[3] Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län - IVL rapport C160

[4] Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2016 – NV rapport 6707

[5] Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010 - SLU Rapport 2012:5

[6] Hur kan resultaten från Omdrevssjöarna användas i vattenförvaltningen? – SLU rapport 2016:17

[8] Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län - IVL rapport B 2174

[9] Försurade sjöar - Miljömålsportalen http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=330&pl=1

[10] Grenar och toppar (grot) är ett så kallat tredje sortiment efter timmer och massaved. Enkelt uttryckt är grot det spill som uppstår efter en avverkning. (Skogsstyrelsens hemsida 2016-11-08)

[11] Krondroppsnätet i södra Sverige – övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön – IVL rapport C236

Pil uppåt smiley saknas Andel sjöar drabbade av försurning

Av länets samtliga sjöar >1ha, ska år 2020:
högst 35 % av antalet sjöar vara försurade orsakad av mänskliga aktiviteter och
högst 20 % av sammanlagda sjöytan vara försurad orsakad av mänskliga aktiviteter.

Nästan alla länets okalkade referenssjöar visar en viss återhämtning från försurningen med avseende på syraneutraliserande förmåga (ANC). Trots att många sjöar fortfarande är försurade har det minskade nedfallet gjort att försurningstrycket på mark och vatten avtagit. Modellberäkningar visar att den största återhämtningen skedde under 1990-talet. Under 2000-talet har förbättringstakten avtagit betydligt och merparten av dagens sura vatten kommer att vara försurade under överskådlig tid[1].

Enligt beräkningar är 56 procent av sjöarna i länet antropogent försurade[2]. Uppgifter om hur stor andel av den totala sjöarealen dessa utgör finns för närvarande inte tillgängligt.

Målet nås inte till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Kalkning kommer därför att behövas i många år till, och är en nödvändig åtgärd för att uppnå nationella och regionala miljömål. Det är inte sannolikt att målet uppnås till 2020.



[1] NV rapport 6449

[2] Försurningsläget i Sveriges ytvatten 2010 - SLU Rapport 2012:5

Pil uppåt smiley saknas Målsjöar

Av länets sjöar som kalkas för sin egen skull (s.k. målsjöar), ska år 2020:
– mörten kunna fortplanta sig i minst 80 procent av antalet,
– mörten kunna fortplanta sig i så många att deras sammanlagda sjöyta motsvarar minst 96 procent av den totala ytan målsjöar. 

Fiskfaunan i kalkade målsjöar följs upp genom standardiserade nätprovfisken. Med hjälp av fångstens art-, längd- och viktfördelning kan index beräknas för bedömningen.

Länet har för närvarande 224 målsjöar. Under åren 1993–2016 har 205 av dessa sjöar provfiskats. Sammanvägd bedömning av miljömålet görs varje år, men merparten av underlaget är av naturliga skäl genererat under tidigare år.

Bedömningen av försurningsläget 2015 pekar på att mört kan fortplanta sig i 90 % av totala antalet målsjöar, vilket motsvarar 97 % av den totala ytan målsjöar. Målet bedöms därmed vara uppnått.

Målets uppfyllelse beror inte bara av minskat nedfall och återhämtning från försurning i mark och vatten. Även kalkningen är viktig. Framtida medelstilldelning för kalkning av sjöar och vattendrag har betydelse för om målet verkligen kan nås.

Pil uppåt smiley saknas Målvattendrag

Av länets vattendrag som kalkas för sin egen skull (målvattendrag) ska år 2020:
–bottenfaunan vara obetydligt påverkad av försurning i minst 70 procent av den sammanlagda sträckan.

Bottenfaunan undersöks i målvattendragen genom den standardiserade ”sparkmetoden”. Försurningspåverkan bedöms utifrån bl.a. artsammansättning i varje provlokal i en 4-gradig skala. Som kriterium för ”obetydlig försurningspåverkan” används klass 1 och 2. Varje provlokal får sedan representera en viss vattendragsträcka, ofta ett helt målvattendrag. Undersökning sker årligen, men bedömningen görs utifrån de tre senaste årens resultat. Målet anses uppnått när ingen eller obetydlig försurningspåverkan i minst 70 procent av sträckans målvattendrag uppnåtts minst tre år i rad.

Den sammanvägda bedömningen av undersökningar 2014–2016 tyder på att bottenfaunan är obetydligt påverkad av försurning i 84 procent av den sammanlagda sträckan målvattendrag (261 km).

Målet är således för närvarande uppnått om trenden håller i sig. Utvecklingen är positiv.

Målets uppfyllelse beror emellertid inte bara på minskat nedfall och återhämtning från försurning i mark och vatten. Även kalkningen är viktig. Framtida medelstilldelning för kalkning av sjöar och vattendrag har därför stor betydelse för om målet kan fortsätta att vara uppnått.

Pil uppåt smiley saknas Utsläpp av kväveoxider

År 2020 ska utsläppen av kväveoxider i Kronobergs län ha minskat till 2 500 ton.

Målet nås inte idag, men allt tyder på att det kommer att klaras till år 2020, även om det blir med liten marginal. 2015 släpptes det ut drygt 2 500 ton. De senaste åren har utsläppen minskat varje år. Även om minskningen blir mindre för varje år bör det finnas goda möjligheter att nå målet till år 2020.

Länet påverkas i hög grad av genomgående fjärrtransporter på lastbil, som inte påverkas av regional planering. Det behöver göras mer för att minska utsläppen i länet, framförallt inom trafiksektorn.

Körsträckan med bil ökade något igen mellan 2015 och 2016. Det är dock positivt att antalet miljöbilar ökar till nästan det dubbla i länet jämfört med år 2014. 2 189 av länets 110 000 bilar var miljöbilar (klass MB2013) vid utgången av år 2015.

Åtgärder för att minska transporternas utsläpp redovisas i Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län 2014–2020, i temat för Klimat och energi[1].



[1] Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län 2014–2020, http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/publikationer/Pages/miljomal.aspx