Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Landsbygdsprogrammet utgör en viktig del för utvecklingen av ett rikt odlingslandskap i länet. Om hävden av betesmarker skall kunna säkerställas behövs förenklade regler som främjar långsiktiga satsningar hos djurhållare.

För miljömålet Giftfri miljö ligger de största möjligheterna att påverka måluppfyllelse på EU-nivå. Inom länet har vi satsat på olika projekt som kunskap om kemikalier, hållbar dagvattenhantering, giftfri förskola, läkemedel i vattenmiljön samt åtgärder av förorenade områden.

Vad gäller den biologiska mångfalden ses generellt ingen positiv utveckling för uppsatta mål och preciseringar. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och genomförande av åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

 

 

Resultat

 

Östergötlands utsläpp av växthusgaser har minskat med 24 procent mellan år 1990 och 2015. Det beror främst på minskad användning av fossila bränslen för produktion av el och värme.

 

Inom länet sker ett aktivt arbete inom många områden för att minska klimatpåverkan. Flera aktörer i länet har under senare år satsat stort på produktion och användning av biogas. Användningen av, och tankställen för, HVO har ökat i länet och Energifabriken distribuerar bland annat till stora åkeriföretag. Det pågår en satsning i Östergötland för att öka andelen fossilfria bränslen i samband med Östgötautmaningen. Länsstyrelsen Östergötland delfinansierar också projektet BioDriv Öst, som är ett nätverk som drivs av Biogas Öst med syfte att påskynda omställningen till förnybara alternativ inom transportsektorn. Samtidigt genomförs också en satsning för ökad produktion av solel.  Länsstyrelsen driver projektet ”Framtidens solel i Östra Mellansverige”, med syfte att öka investeringstakten i solel i små och medelstora företag i Östra Mellansverige.

 

Östgötatrafikens verksamhet gick under 2016 över till förnyelsebart bränsle inom samtliga trafikslag.  Även taxiföretag i länet satsar på förnybart bränsle. Allt fler aktörer arbetar med att införa eller har infört klimatkompensation av sina tjänsteresor. Under 2017 avslutades projektet Laddinfra Öst med syfte att stimulera till ökad utbyggnad av laddstationer i Östra Mellansverige.  

 

Klimatinvesteringsstödet som infördes 2015, för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå, ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare. Under 2017 har ytterligare 24 åtgärder i länet beviljats stöd, kopplat till exempelvis laddstationer för elfordon, cykelåtgärder, tankställen för HVO och energikonvertering.

 

Landshövdingen är ordförande för Östergötlands energi- och klimatråd som träffas ca tre gånger per år. I rådet, som består av representanter från näringsliv, organisationer och myndigheter med tydlig koppling till energiomställning behandlas strategiska frågor kring det regionala arbetet inom området energi- och klimat. En beredningsgrupp träffas inför varje möte för att planera och utveckla rådets arbete.

 

Länsstyrelsen driver ett regionalt nätverk för energieffektivisering inom industrin, med fokus på energiintensiv industri. Nätverket träffas två gånger per år. Länsstyrelsen deltar också i två nationella projekt kopplat till energieffektivisering i små- och medelstora företag. Inom projektet ”Incitament för energieffektivisering” har flera metodstöd tagits fram under 2017 och dessa ska ligga till grund för arbetet med att öka effektiviseringsgraden i små och medelstora företag. Inom projektet ”Energieffektiviseringsnätverk” koordinerar Energikontoret Östra Götaland och Länsstyrelsen Östergötland gemensamt ett blandnätverk av små- och medelstora företag i länet. Energikontoret  och länsstyrelsen sammankallar också gemensamt ett nätverk av kommunala energistrateger. Sedan 2017 deltar även Region Östergötland i nätverket. Arbetet fokuserar på kommunernas energiplaner och samverkan inom klimat, energi och transporter.

 

E-week anordnades för fjärde året i februari 2017 och Länsstyrelsen var en av arrangörerna. Under veckan anordnades en mängd aktiviteter inom energi, miljö och klimat. Exempelvis presenterade länsstyrelsen en uppföljning av de åtta regionala miljömålen för begränsad klimatpåverkan. Arbetet med en översyn av målen har också påbörjats under 2017.

 

Analys och bedömning

 

Målet är inte möjligt att nå till 2050 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Svensk konsumtion av varor som producerats utomlands leder till stora växthusgasutsläpp som inte ingår i den nationella utsläppsstatistiken. Under de senaste tjugo åren har andelen utsläpp som sker i andra länder och som orsakas av vår svenska konsumtion, ökat med femtio procent. Samtidigt exporteras svenska produkter som har producerats under svenska miljölagar. Detta innebär lägre utsläpp än om de producerats i länder med en svagare miljölagstiftning. 

 

För att nå målet krävs såväl kraftfulla internationella som nationella åtaganden och förverkligandet av dessa. I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal. Det rättsligt bindande avtalet innebär att världens länder har en gemensam plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Sveriges riksdag har röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk. Klimatlagen som ingår i ramverket träder i kraft den 1 januari 2018. Som ett nytt långsiktigt klimatmål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

 

I Östergötland genomförs omfattande åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, främst genom effektivare energianvändning och omställning till förnybara bränslen. Arbete drivs både inom offentlig sektor och näringsliv och genomförda åtgärderna har gett resultat genom minskade utsläpp. Under 2012 beslutades om nya regionala delmål för Östergötland inom Begränsad klimatpåverkan och 2017 påbörjades en översyn av målen. En stor utmaning både nationellt och i länet är att effektivisera transporterna samt minska transporternas energianvändning och klimatutsläpp. I detta är en ökad andel förnybara drivmedel, liksom eldrivna fordon, viktiga delar. Även biogasproduktion inom lantbrukssektorn har en potential att öka, förutsatt långsiktiga spelregler och möjlighet att utveckla affärsmodeller för en hållbar ekonomi. På nationell nivå vore det av intresse att analysera vilka konsekvenser en ökad e-handel innebär för klimatpåverkande utsläpp.

 

Slutligen är insatser som kan styra livsstils- och konsumtionsmönster i mer hållbar riktning avgörande. Här krävs stora satsningar på information och folkbildning, i syfte att förändra attityder och beteenden, i kombination med ekonomiska styrmedel.