Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet varierar mycket i tjocklek men är i genomsnitt tunnare idag än vad det var före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Uttunningen har dock avstannat och trenden för årsmedelvärdet för ozonskiktet över Sverige är positiv. Montrealprotokollet [1] fungerar i stort och utfasningen av ozonnedbrytande ämnen i världen går framåt. Läckage av ozonnedbrytande ämnen sker från gamla varor och produkter.

Vändpunkt och återväxt av ozonskiktet

Ozonskiktets tjocklek har sedan år 2000 upphört att minska. Globalt är ozonskiktet idag cirka tre procent tunnare jämfört med det globala referensvärdet. Såväl mark- som satellitmätningar och modellresultat indikerar att den globala återväxten av ozonskiktet har påbörjats. [2]

Den mätstation som ligger närmast Södermanlands län finns i Norrköping. Där görs mätningar av totalozon på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätningarna visar att ozonskiktet sedan 1988 varit tunnare än referensperioden 1951–1966. Trenden för årsmedelvärdet över Norrköping är positiv. [2]

Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till atmosfären

De flesta ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras under Montrealprotokollet [1]. Det gäller bl.a. klor- och bromföreningar (CFC och HCFC). Utsläppen av dessa har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet [3].

Det internationella arbetet inom ramen för Montrealprotokollet om ozonnedbrytande ämnen har varit mycket framgångsrikt. Den största ämnesgruppen som regleras är CFC, som senare har ersatts av HCFC. Efter 2015 ska HCFC vara helt avvecklade i industriländerna. I övriga länder ska de vara avvecklade efter 2030.

Lustgas bryter både ned ozonskiktet och bidrar till klimatpåverkan. Dessa utsläpp kommer från jordbrukssektorn. Eftersom lustgas även är en växthusgas kommer Parisavtalet om klimat att bli viktigt för att minska dessa utsläpp. Utsläppen av lustgas från jordbruket i Södermanlands län har minskat med 15 procent 1990–2015 [4].

Omhändertagande av uttjänta kylmöbler och ozonnedbrytande ämnen i rivningsmaterial

I Sverige har CFC i nya produkter fasats ut sedan länge. Även HCFC är helt förbjudet sedan 2015. Ozonnedbrytande ämnen finns idag kvar i äldre isoleringsmaterial, värmepumpar och gamla kylmöbler. Utsläppen sker främst som läckage från varor och produkter. Utsläppen från isolerplasterna är diffusa och svåra att mäta och det är därför svårt att veta hur stora utsläppen av ozonnedbrytande ämnen är i Södermanlands län.

När det gäller omhändertagande av uttjänta produkter, såsom kylskåp och kompressorer, görs ibland stickprov på avfallstransporter. Länsstyrelsen har inte fått någon indikation under året på problem med illegala transporter.

CFC-haltig isolering från byggavfall behöver tas omhand på rätt sätt för att undvika utsläpp. När en byggnad ska rivas krävs i de flesta fall rivningslov. Man måste då redovisa hur rivningsavfallet ska tas omhand. Om det kan finnas farligt avfall begär kommunerna in kvitto på att det tagits omhand.

Analys

Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet görs inte på regional nivå. Nationellt görs bedömningen att målet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Utvecklingen i miljön är positiv. Möjligheten att nå målet är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i andra länder. I Sverige är det viktigt att uppmärksamma omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen i rivningsmaterial.

Internationellt samarbete

Det internationella arbetet har varit mycket framgångsrikt och världens alla länder har enats kring Montrealprotokollet. De prognoser som gjorts säger att ozonskiktet kommer att ha återhämtat sig helt mellan 2025 och 2040. [2] Det förutsätter dock ett fullständigt genomförande av Montrealprotokollet. Under de kommande åren måste alla länder lyckas genomföra den slutliga utfasningen av de ozonnedbrytande ämnen som finns kvar.

Minskade utsläpp av lustgas

Eftersom utsläppen av övriga ämnen reglerats och minskat kraftigt står lustgas idag internationellt för en stor del av utsläppen som påverkar ozonskiktet. Det är främst åtgärder i syfte att förbättra kvävehanteringen inom jordbruket som kan påverka utsläppen. Åtgärder i syfte att minska utsläpp av kväveföreningar ökar även förutsättningarna att nå många andra miljökvalitetsmål såsom Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Frisk luft.

Omhändertagande av uttjänta kylmöbler och rivningsavfall

De ozonnedbrytande ämnen som idag finns ute i samhället måste tas om hand på ett bra sätt, det är mycket viktigt såväl regionalt som globalt. En fråga ställdes till länets kommuner 2014 om hur omhändertagandet av uttjänta kylmöbler och rivningsavfall fungerar. Några kommuner beskrev då att det finns problem med läckage från uttjänta produkter. Det beror dels på stölder av kompressorer, dels på hanteringen när kylmöblerna hämtas från återvinningscentralerna. Flera kommuner uppgav också att det saknas en samlad bild av om detta är ett problem eller inte, och i så fall hur stort det är. Endast en kommun svarade att de gjort insatser för att förbättra hanteringen. En större analys över hur det ser ut i kommunerna skulle behövas för att avgöra om det är ett problem eller inte, och i så fall vilka åtgärder som behövs.

När det gäller rivningsavfall ställdes en öppen fråga under året till några kommuner. De beskrev att man i de fall man i samband med beviljade av rivningslov får vetskap om att det finns farligt avfall begär in kvitto på att avfallet tagits omhand på rätt sätt.

Enligt en rapport framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket kan det dock vara så mycket som 90 procent av CFC i byggisolering som inte omhändertas. Orsakerna som anges är bristande kunskap hos samtliga inblandade aktörer, resursbrist hos tillsynsmyndigheter och höga kostnader för fastighetsägaren. Flera åtgärder behövs men ökad kunskap lyfts fram som en grundförutsättning [5].

Referenser

[1] Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet

[2] Naturvårdverket (2017). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017. Rapport 6749

[3] Indikator Nationella utsläpp av CFC

[4] Nationella emissionsdatabasen

[5] WSP (2013). Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial