Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med skydd av skog går långsamt framåt då anslag för ersättning till markägare inte varit tillräckligt. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder och kunskapen om oregistrerade nyckelbiotoper behöver förbättras.

Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår där fortsatt implementering av målbilder [1] för god miljöhänsyn i samband med skogliga åtgärder i skogsbruket är en viktig del. Många aktörer har nu arbetat in målbilderna i sina riktlinjer.

Inom länet finns ett framtaget åtgärdsprogram för miljömålen där biologisk mångfald är en utpekad del.

Grön infrastruktur, hotade arter och återställda livsmiljöer

En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är formellt skydd av skog. 2016 fanns det i länet 886 ha biotopskydd och 772 ha naturvårdsavtal. Mellan 1999 och 2016 har det bildats 4075 ha naturreservat. Arealen avser skyddad produktiv skogsmark. Arealen frivilliga avsättningar är också av stor betydelse för landskapets gröna infrastruktur, en rapport [2] visar att det finns ca 14700 ha i länet år 2016.

För att säkerställa livsmiljöer i ett längre perspektiv är ståndortsanpassning [3] av stor vikt, idag föryngras t.ex. bara hälften av tallmarkerna med tall [4]. Initiativ finns i länet att starta ett projekt ”Mera tall” för att uppmuntra föryngring med tall. Myndigheterna arbetar vidare med strategin för att bevara Hjälmarelandskapets lövmiljöer. En handlingsplan för Grön infrastruktur tas fram där man ska identifiera inom vilka områden de största värdena finns och vad som behöver göras för att åtgärda brister i landskapet.

Flera åtgärder har gjorts i länet för mosippan, bombmurklan och fetörtsblåvinge. Fortsatta tallfällningar har också gjorts för att gynna raggbocken. På tre platser i länet har nu raggbock kläcks sju år efter fällningarna och man har hittat skrovlig flatbagge på en fälld tall efter 8 år.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror. Södermanland är ett av länen i landet som tar ut mest biobränsle i samband med avverkning och askåterföring görs i väldigt liten skala. Den branschgemensamma policyn om körskador har bidragit till förbättrade drivningsmetoder. Transport över vattendrag orsakar fortfarande en del skador men de senaste åren har andelen oskadade vattendrag ökat, vilket tyder på att utvecklingen går åt rätt håll.

Bevarade kulturmiljövärden och friluftsliv

Många kulturlämningar [5] skadas i samband med skogliga åtgärder och Skogsstyrelsen genomför en årlig inventering [6] av vilken hänsyn som tas till registrerade kulturlämningar i skogen. Ca en fjärdedel av alla lämningar i Svealand skadas eller påverkas i samband med åtgärd. Branschgemensamma riktlinjer har tagits fram i syfte att minska skador på forn- och kulturlämningar som stor del av aktörerna i länet arbetar efter.

För att anpassa användandet av skogen till fler intressen, tex friluftsliv, har vissa kommuner och offentliga förvaltare börjat använda metoden hyggesfritt skogsbruk.

Analys

Skogsstyrelsen bedömer även i år att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Södermanland till år 2020. Ett flertal åtgärder pågår för att förbättra miljöhänsynen men mer insatser kommer att krävas. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Mer resurser för skydd av skog, fortsatt ökad tydlighet i tillsynen och dialog kring miljöhänsynen behövs för att ge positiva effekter på miljön i skogen.

Skogen har en stor betydelse för friluftsliv och rekreation men det finns en kunskapslucka gällande hänsyn och anpassning av åtgärder, där förhoppningsvis framtagna målbilder och informationsåtgärder om hyggesfria metoder kan medföra en kompetenshöjning inom området.

En viktig faktor för att minska skaderisken på kulturlämningar i samband med skogliga åtgärder är att lämningen markeras i fält. Oavsett om lämningen är registrerad eller inte ska hänsyn tas, varför det är viktigt med kunskap och kännedom om hur lämningar känns igen. Även att informationsöverföringen säkerställs för alla som är inblandade i åtgärderna.

Många åtgärder har startats där resultatet ännu inte hunnit visa sig i uppföljningar. Detta ger en bedömning av att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen är att öka arealen skyddad skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är begränsade och behöver öka för att täcka behovet. Det finns också ett behov av ökade resurser för naturvärdesinventering. Det är viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare. Förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka.

Åtgärder för mark- och vattenkvalitet

Användning av biobränsle som en förnyelsebar resurs har lyfts fram som viktiga delar med att begränsa en framtida klimatförändring. I länet har det länge tagits ut mycket grot (grenar och toppar) i samband med avverkningar vilket kan leda till en negativ påverkan på skogsmarken genom näringsförluster, körskador och försurning. Aska skulle behöva återföras i större omfattning. Skogsbruket har tagit fram nya arbetssätt för att undvika körskador, detta är en viktig positiv åtgärd som bidrar till en bättre mark- och vattenkvalitet.

Landskapsperspektiv och frivilliga insatser viktiga

Miljöhänsyn i alla skogliga åtgärder, tillsammans med formellt skyddade områden är ur ett landskapsperspektiv väldigt viktiga. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd. Skogsägarnas frivilliga avsättningar är också ett viktigt komplement för att nå en gynnsam bevarandestatus för arter och få en fungerande grön infrastruktur i landskapet.

Referenser

[1] www.skogsstyrelsen.se/malbilder

[2] Skogsstyrelsen meddelande 4/2017

[3] Mark- och beståndsvårdande åtgärder som beaktar den enskilda växtplatsens naturgivna produktionsförutsättningar

[4] https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/abin-och-andra-betesinventeringar/abinrapporter/lan-abinresultat-2017/sodermanland_2017.pdf

[5] Med kulturlämningar avses här både fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar

[6] https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/hansyn-kulturmiljoer/folder-2016-hansynsuppfoljning-kulturmiljo.pdf