Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Statusklassningen av länets vatten visar att övergödningen är ett stort problem, och att bara nio av vattenförekomsterna i kusten uppnår god kemisk status om kvicksilver och PBDE exkluderas. Situationen för den hotade arten skräntärna är oroande eftersom kolonin haft flera år med låg ungöverlevnad. Under 2015 och 2016 har dock häckningen gått bra. Nya inventeringar för att producera underlag till marint områdesskydd har utförts under 2015–2016.

God ekologisk och kemisk status

Av länets 32 kustvattenförekomster så klassas 15 till måttlig och 17 till otillfredsställande sammanvägd ekologisk status. Övergödningen är ett stort problem för att kunna uppnå god ekologisk status. Bara nio vattenförekomster i kusten har klassificerats till god kemisk status om kvicksilver och PBDE exkluderas ur bedömningen. Ingen vattenförekomst uppnår god kemisk status om kvicksilver och PBDE inkluderas [1,2].

Främmande arter och genotyper

Länsstyrelsen har under tolv år bedrivit kustprovfiske utanför Askö i länets norra delar. Kustfisket är ett pågående samarbete med SLU-Aqua. Under senare år har den invasiva arten, svartmunnad smörbult fångats i provfisket.

Hållbart nyttjande

En modell för fördelning av sälskademedel som tar hänsyn både till faktiska sälskador och till den miljöpåverkan som fiskaren har genom bl.a. bränsleförbrukning. Den nya modellen uppskattas även av yrkesfiskarna som haft en viktig roll vid framtagandet.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Södermanlands län har för närvarande fyra arter som är kopplade till åtgärdsprogram för hotade arter: havsörn, linsräka, raggsträfse och skräntärna. Havsörnspopulationen har numera en relativt god förekomst längs hela Sörmlandskusten och inventeringar sker årligen på nationell bas.

Situationen för skräntärnan i länet är mycket oroande då kolonin haft flera år med låg ungöverlevnad på grund av predation från framförallt mink. Minkjakt har varit en framgångsrik åtgärd mot detta, men det senaste året har predation från havsörn på stora ungar och trut på små ungarna varit det största hotet.

Länsstyrelsen har under 2016 fått medel för och startat projektet ”Vik för vik”, där ambitionen är att under de närmaste åren arbeta med åtgärder i kustnära områden och få en bättre bild av var åtgärder behövs.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Under slutet av 2015 beslutade länsstyrelsen om ett nytt marint naturreservat, och under början av 2017 så vann beslutet laga kraft. Området, innehållande 432 hektar vatten, heter Tyvudden och är beläget vid Källvik i Nyköpings kommun.

Länsstyrelsen har sedan 2015 drivit ett flerårigt projekt med syfte att inventera områden som pekats ut i det kunskapsunderlag som producerats genom det marina modelleringsprojektet ”MMSS” [3]. Länsstyrelsen har därmed kunnat börja arbeta än mer aktivt med de områden där vi avser bilda marina naturreservat. Under inventeringarna 2015-2017 fann vi flera områden med höga marina naturvärden. Under 2017 förlängs projektet ytterligare tre år för att kunna fortsätta att inventera länets kust.

Restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader med antikvarisk medverkan utförs kontinuerligt. Intern samverkan har skett vid restaurering av bebyggelse inom skärgårdsreservat. Fornvård i Länsstyrelsens regi bedrivs även i kustnära områden, bland annat i Oxelösund och Nyköping.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Effekterna av den påverkan som redan har skett kommer att finnas kvar efter 2020. Ytterligare åtgärder behövs för att skapa förutsättningar för att nå miljömålet på längre sikt. För att nå målet om Hav i balans och levande kust och skärgård krävs att även målen om Ingen övergödning och Giftfri miljö nås.

God ekologisk och kemisk status

Ett internationellt arbete behövs framförallt för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar eftersom Östersjön påverkas av samtliga kringliggande länder. Det krävs ett mer omfattande nationellt arbete för flera arter och naturtyper.

Skydd av värdefulla marina områden

Arbetet med att bevara och skydda värdefulla marina områden pågår men det krävs ett omfattande arbete för att både identifiera de värdefulla marina områdena och hinna med att inrätta någon form av skydd på dessa områden innan 2020. Exempel på skyddsåtgärder är reservatsbildning enligt miljöbalken.

Rekryteringen av länets rovfiskbestånd behöver återställas. Vad som orsakat nedgången är ännu okänt men minskad areal lekområden misstänks vara en bidragande orsak. Restaurering av kustnära lekmiljöer samt instiftandet av fiskfredningsområden är exempel på åtgärder som kan förbättra rovfiskbeståndet.

Arbetet med att skydda kulturmiljöer och bilda kulturreservat hämmas av det faktum att det finns för knappa medel för skötsel av dessa.

Svårigheter att revidera reservatsbeslut och skötselplaner

En stor del av Södermanlands skärgård har i dag ett formellt skydd där vatten även ingår. Detta till trots så har länet bara två marina reservat. Ett effektivt sätt att bilda flera marina reservat skulle kunna vara att revidera besluten för befintliga reservat där stora marina värden finns.

Arbete med restaurering i kustnära miljöer försvåras i vissa fall av de beslut och skötselplaner som finns idag. Det kan till exempel handla om bestämmelser kring att det inte är tillåtet att gräva och schakta. Detta gör att beslut och i vissa fall skötselplaner behöver revideras i många områden där sådana restaureringar är önskvärda. Grävningar och schaktningar kan behövas för att till exempel skapa eller återställa uppväxtområden för fisk.

Revidering av reservatsbeslut och skötselplaner är alltså viktigt för att kunna skydda fler områden och genomföra åtgärder. Arbetet försenas dock av brist på resurser för handläggning av reservatsärenden.

Styrmedel för hållbart fiske

Det fiske som bedrivs i Östersjön i dag kan inte klassas som hållbart. Vi fiskar mer än vad forskarna rekommenderar i utsjön. Samtidigt har ett småskaligt kustnära fiske svårt att bli lönsamt med rådande sälproblematik.

För att ändra detta behöver dels forskarnas råd följas i utsjön, dels behöver sälsäkra redskap tas fram och användas. I länder där man haft liknande problematik och sedan lyckats vända trenden, har lösningen varit hårda fiskeregler och fredningsområden där inget fiske tillåts.

Referenser

[1] VISS (Vattenininformationssystem Sverige)

[2] Svealandskusten 2016

 [3] Antonia Nyström Sandman, Tomas Didrikas, Carolina Enhus, Karl Florén, Martin Isaeus, Ingrid Nordemar, Anna Nikolopoulos, Göran Sundblad, Karl Svanberg & Nicklas Wijkmark (2013). AquaBiota Report 2013:09