Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Uppsala läns miljömål?

Ett miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning, bedöms möjligt att nå till 2020 i länet. För att övriga miljökvalitetsmål ska nås i Uppsala län krävs ytterligare styrmedel och åtgärder inom många områden. Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning, övriga har en neutral eller negativ utveckling.

Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Därmed bedöms målet möjligt att nå till 2020 i länet. Åtgärder för Frisk luft är vidtagna som bedöms påverka målet i positiv riktning, dock inte tillräckligt för att nå målet till 2020. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.

Uppsala län är en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Effektiva transportlösningar, miljöhänsyn och krav på energieffektivitet i upphandling är viktiga åtgärdsområden för att nå målet Begränsad klimatpåverkan.

Exploatering av mark- och vattenresurser ökar i regionen. En sammanhållen fysisk planering är därför en förutsättning för hållbar förvaltning av resurserna. Detta påverkar måluppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv bedöms som svåra att nå trots de restaurerings- och skyddsinsatser som görs. Länet förlorar biologiskt mångfald varför utvecklingen bedöms som negativ för såväl Ett rikt växt och djurliv och Levande skogar. Måluppfyllelsen påverkas också av att naturens återhämtning i många fall är långsam.

Arbete med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer pågår i samarbete med länets kommuner och markägare. Ett nytt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har tagits fram. Åtgärdsprogrammet kommer på sikt verka positivt för många miljökvalitetsmål däribland Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. De vattenråd som finns i länet ger också markägare möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet.

Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön, och för att uppnå Giftfri miljö såväl som Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsen har följt upp men inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö. För dessa mål gäller den nationella bedömningen.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

I Uppsala län, liksom i övriga Sverige, finns problem med förorenat grundvatten, framför allt i jordbruksområden och tätorter. Flera grundvattenförekomster i Uppsala län har dålig vattenkvalitet, främst på grund av höga halter av miljögifter som perflourerade ämnen (PFAS), tetrakloreten, bekämpningsmedlet BAM (2,6-diklorbensamid) och klorid. De höga kloridhalterna kommer från vägsalt men finns även naturligt i form av relikt saltvatten. På flera platser i länet finns radon naturligt i berggrunden, vilket leder till förhöjda radonhalter i grundvatten och dricksvatten i dessa områden.

Det råder dock brist på kunskap och data för grundvattnet och därför är det svårt att bedöma vilka insatser som bör prioriteras men också om miljöarbetet ger väntat resultat. Exempelvis behövs lagstadgad kontroll av råvatten och ytterligare övervakning av länets grundvatten.

Förbättrad hantering av bekämpningsmedel och bättre avpassad gödsling har minskat jordbrukets påverkan på grundvattnet. Fortfarande pågår stora uttag av naturgrus ur områden som kan vara av vikt för framtida vattenförsörjning.

Länets kommuner arbetar med att ta fram vattenskyddsområden samt vatten- och avloppsplaner. Vattenskyddsområden kan bidra till minskade halter av bekämpningsmedel och klorid i grundvattnet. Regeringen satsning på förstärkning inom arbetet med Vattenskyddsområden förväntas kunna leda till att vattenskyddsområden fastställt och äldre vattenskyddsområden uppdateras. Länsstyrelsen har under 2017 påbörjat arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan, arbetet fortgår under 2018.

En ny preliminär bedömning av kvalitet och miljöproblem för länets grundvatten med avseende på PFAS har tagits fram under 2017. Vattenkvaliteten med avseende på kemiska ämnen, den så kallade kemiska statusen, är generellt sett god men 7 av länets 72 grundvattenförekomster bedöms inte uppnå god kemisk grundvattenstatus medräknat bedömningar från den senaste klassningen 2017. Den otillfredsställande statusen orsakas av bland annat höga halter av det numera förbjudna ogräsbekämpningsmedlet BAM, PFAS, tetrakloreten samt av klorid. Enligt bedömningen är 24 grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk grundvattenstatus 2021. Inga grundvattenförekomster har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år 2021.

PFAS har påträffats i höga halter bland annat i några av de brunnar i Uppsalaåsen som försörjer Uppsala stad med dricksvatten, men även i en grundvattentäkt i Östhammars kommun. I Sverige finns riktvärden för kemiska ämnen i grundvatten, vilka fungerar som åtgärdsgränser. Sedan problemet upptäcktes 2012 genomförs regelbunden provtagning på alla vattentäkter (dricksvattnet och grundvattnet) i olika delar av Uppsala kommun. Det pågår utredningar för att försöka spåra källorna i de berörda kommunerna.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. I Uppsala län behöver ytterligare åtgärder genomföras, exempelvis sammanhållen fysisk planering, informationsinsatser, förebyggande arbete med tillsyn, sanering av förorenade områden samt bildande av vattenskyddsområden. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Grundvattenresurser som är viktiga för vattenförsörjningen nu och i framtiden ska ha ett bra skydd. Alla allmänna vattentäkter och övriga större vattentäkter behöver ha vattenskyddsområden. Av de 60 grundvattentäkter som finns i Uppsala län saknar ca tio vattenskyddsområden. De vattentäkter som har skyddsområde i Uppsala län står för 98 procent av vattenuttaget. Många äldre vattenskyddsområden ger inte ett tillräckligt bra skydd för grundvattnet. Enligt EU:s vattendirektiv (2000/60/EG) ska det finnas vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna. De äldre besluten ska ses över och uppdateras vid behov. Det är därför nödvändigt att intensifiera arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över äldre skyddsområden.

EU:s vattendirektiv och arbetet med miljömålen ökar förutsättningarna för att utvecklingen ska gå rätt håll. Det krävs dock ytterligare åtgärder och styrmedel för att uppnå miljökvalitetsmålet. Bland annat behöver miljökvalitetsnormerna för grundvatten implementeras på ett bättre sätt och tillämpningen behöver tydliggöras. Det nya åtgärdsprogrammet som beslutades 2016 är en viktig del i åtgärdsarbetet och en dialog om behov och åtgärder behöver föras mellan Länsstyrelsen, sektorsmyndigheter, kommuner, verksamhetsutövare, lantbrukare och intresseorganisationer.

Exploateringen av mark- och vattenresurser ökar i regionen, vilket medför ökad användning av mark lämplig för vattenförsörjning samtidigt som det finns ett ökat behov av dricksvattenuttag. En sammanhållen och genomgripande fysisk planering är därför en nödvändig förutsättning för långsiktigt hållbar användning av våra grundvattenresurser. En viktig åtgärd är att ta hänsyn till grundvattnet som en naturlig del i arbetet med översiktsplaner och detaljplaner. Framtagande av en länsövergripande vattenförsörjningsplan tillsammans med en materialförsörjningsplan kommer att underlätta planarbetet och leda till en mer hållbar användning av grusåsarna som materialresurs.

En utvecklad miljöövervakning och screening behövs för att kunna följa upp tillståndet i miljön och hur samhällsutvecklingen påverkar grundvattnets kvalitet.

Utvinningen av naturgruset görs till stor del i de mest värdefulla grundvattentillgångarna. Insikten hos beställare och företag har ökat om behovet att använda mindre naturgrus. Tillståndsprövning av täkter styr mot minskad grusanvändning och ökad användning av berg. Den sammanställning som SGU gjort över områden av nationell betydelse för vattenförsörjningen visar att ökad hänsyn bör tas till viktiga grundvattenresurser vid ansökan av tillstånd för grustäkter. Det bör även ställas ökade krav på användning av ersättningsmaterial där så är möjligt.