Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Uppsala läns miljömål?

Ett miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning, bedöms möjligt att nå till 2020 i länet. För att övriga miljökvalitetsmål ska nås i Uppsala län krävs ytterligare styrmedel och åtgärder inom många områden. Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning, övriga har en neutral eller negativ utveckling.

Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Därmed bedöms målet möjligt att nå till 2020 i länet. Åtgärder för Frisk luft är vidtagna som bedöms påverka målet i positiv riktning, dock inte tillräckligt för att nå målet till 2020. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.

Uppsala län är en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Effektiva transportlösningar, miljöhänsyn och krav på energieffektivitet i upphandling är viktiga åtgärdsområden för att nå målet Begränsad klimatpåverkan.

Exploatering av mark- och vattenresurser ökar i regionen. En sammanhållen fysisk planering är därför en förutsättning för hållbar förvaltning av resurserna. Detta påverkar måluppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv bedöms som svåra att nå trots de restaurerings- och skyddsinsatser som görs. Länet förlorar biologiskt mångfald varför utvecklingen bedöms som negativ för såväl Ett rikt växt och djurliv och Levande skogar. Måluppfyllelsen påverkas också av att naturens återhämtning i många fall är långsam.

Arbete med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer pågår i samarbete med länets kommuner och markägare. Ett nytt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har tagits fram. Åtgärdsprogrammet kommer på sikt verka positivt för många miljökvalitetsmål däribland Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. De vattenråd som finns i länet ger också markägare möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet.

Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön, och för att uppnå Giftfri miljö såväl som Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsen har följt upp men inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö. För dessa mål gäller den nationella bedömningen.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Uppsala län har ett variationsrikt odlingslandskap och marken är relativt kalkrik. Vid framtagande av handlingsplanen för landsbygdsprogrammet (2014 - 2020) (1) har det konstaterats att det finns för få betande djur och hävd av värdefull ängs, våt- och betesmarker. Av 25 företag som har fått stöd till byggnation av stallar är det merparten av företag som bedriver ekologisk produktion, något som även visar sig i uppgången av ekologisk djurhållning i allmänhet i länet.

Under 2017 genomfördes flera aktiviteter i form av rådgivningar, kurser och studiebesök som exempelvis omställning till ekologisk produktion, andelsjordbruk i syfte att utöka samarbetet mellan konsumenter och lantbrukare, mångfaldsanpassad skötsel av marker, skogsbryn och trädmiljöer samt agroforestry.

Variationsrikt odlingslandskap

Under 2016 har åkerarealen i Uppsala län minskat med totalt 524 hektar. Minskningen kan ha en negativ effekt på det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap och även på det nationella målet för livsmedelsförsörjning. Andelen ekologisk mjölk som producerades i Uppsala län har fördubblades mellan 2007 och 2014. Av den mjölk som produceras i Uppsala län har andelen ekologiskt producerad mjölk ökat från 15,4 procent 2007 till 27,9 procent 2015 (2 - 5).

Bevarande av natur- och kulturmiljövärden

I takt med en minskande areal åkermark i länet riskerar fler landskapselement att försvinna från slättbygden genom exploatering, men även kvarvarande småbiotoper som murar och odlingsrösen riskerar att växa igen på grund av minskade skötselinsatser. Utöver upprättande av femåriga åtagandeplaner för betesmarker och slåtterängar har under året Ängs- och betesmarksinventeringen har fortsatt, vilket kommer ge en möjlighet att om några år utvärdera om ängar och betesmarker i länet har växt igen eller inte sedan inventeringen som utfördes 2002 - 2004.

Ansvarsnaturtyperna för Uppsala län presenterades bland annat på Knivstakonferensen som anordnades av Länsstyrelsen under hösten 2017 (6). I november 2017 har det endast inkommit 11 ansökningar för utveckling av natur- och kulturmiljöer och cirka 27% av budgeten som är tilldelad inom landsbygdsprogrammet har utnyttjats. Kommunerna i länet arbetar aktivt och har upprättat naturvårdsplaner. Länsstyrelsens satsning till lokala naturvårdsprojekt (LONA) kommer att påverka miljömålet positivt. Under 2015 har 10 LONA-projekt beviljats, som kommer att genomföras i Knivsta, Uppsala, Älvkarleby, Tierps och Östhammars kommun. 

Analys och bedömning

Bibehålla och utveckla lantbruks- och trädgårdsföretag är en av förutsättningar för en hållbarutveckling på landsbygden. I det nya landsbygdsprogrammet krav för godkännande av sökt stöd är hög jämfört med tidigare program. Detta innebär en flaskhals för att bibehålla lantbruket och dess funktion som bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer.

Miljöersättningsnivåer för betesmarker och slåtterängar har varit samma nivå i många år. Flera slåtterängar hamnar numera utanför ersättningarna då arealerna ibland är små och kostnaderna större än ersättningarna. Betesmarkerna är svåra att hålla öppna, djuren blir färre. Det sjunkande antalet mjölkgårdar och nötkreatur överlag behöver insatser för att hindra den negativa trenden.

Trots lantbruksföretagarens utmaningar ökar antalet hästar och lamm vilket kan bidra till att marker fortsätter att betas. Tillgång på jordbruksmark runt tätorter minskar på grund av exploatering för annat ändamål och det försämrar möjligheten att utveckla företaget för livsmedelsproduktion, vilket bidrar till att länet inte har möjlighet att producera mat. Det är viktigt att värna om jordbruksmark som ligger nära tätorter samt sådana som läggs ned genom att lyfta frågan i den fysiska planeringen.

Kulturstödet behöver återinföras, om även i annan form. Med rationaliseringar och centraliseringar av lantbruk blir det en prioriteringsfråga för bland annat storskaliga lantbruk att sköta små och avlägsna marker för att motverka igenväxning. Det finns även kulturlämningar och variationsrikedomen i och omkring åkermarker, som hamnar efter och måste tas tag i. Mycket forskning finns redan kring fågelhabitat, insekter, växtrikedom i åkerrenar och djurrikedom i olika typer av vattensamlingar, men stöden är inte riktade därefter. Delvis har kulturmiljöstödet ersatts av projektstödet Utveckling av natur- och kulturmiljöer inom Landsbygdsprogrammet. Det nya stödet uppmuntrar till att utveckla och tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer som till exempel landskapselement som murar, gärdesgårdar och alléer, småbiotoper och kulturhistoriskt intressanta byggnader. Det rör sig dock främst om större projekt med ett större fokus på upplevelsevärden och tillgänglighet än det tidigare kulturmiljöstödet.

Satsning i form av information- och demonstration samt fortsätta att uppmuntra det lokala engagemanget för naturvård och friluftsliv är viktig. En satsning på att få ökad andel betade kalkbarrskogar har gjorts genom framtagande av en film och en folder för rådgivning. Vid uppdateringen av RHP tog länsstyrelsen helt bort de regionala urvalskriterierna för startstöd. Detta eftersom det är svårt nog att få poäng inom de nationella urvalskriterierna. Av 32 sökande har endast åtta blivit beviljade startstöd. 17 sökande fick avslag, varav tre inte uppfyllde stödvillkoren och 14 inte uppnådde minimipoängen. De avgörande kriterierna i urvalspoängen har varit de högst viktade; kompetens och genomförandekapacitet samt behov av stöd.

Referenser

  1. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/lantbruk-ocandsbygd/landsbygdsutveckling/Pages/default.aspx
  2. http://www.jordbruksverket.se/download/18.50cb902d1234ca17a7e8000555/1370041129294/statistisk+%C3%A5rsbok+2007.pdf  
  3. http://www.jordbruksverket.se/download/18.50cb902d1234ca17a7e8000454/1370040988923/Hela+J%C3%85+2009.pdf
  4. http://www.jordbruksverket.se/download/18.50cb902d1234ca17a7e8000454/1370040988923/Hela+J%C3%85+2009.pdf
  5. http://www2.jordbruksverket.se/download/18.40bf03f155b59eb32ed8860/1467814436106/JO02BR1601.pdf
  6. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/statistikomr/husdjur.4.67e843d911ff9f551db80003448.html
  7. Forslund, M. 2015. Ansvarsarter och ansvarsnaturtyper i Uppsala län. Meddelandeserien 2015:03 Länsstyrelsen i Uppsala.
  8. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/nyheter/2015/Pages/miljonsatsning-pa-friluftsliv-och-naturvard-i-uppsala-lan.aspx?keyword=lokala naturvårdsprojekt