Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms fyra av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö anses vara nära att nås. En positiv trend med minskade luftföroreningar har förbättrat förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. Insatser för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer av fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Utsläppen av växthusgaser har minskat mellan 1990 och 2015. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Halterna av växthusgaser i atmosfären har nått nya rekordnivåer enligt nya siffror från FN:s väderorgan WMO (World Meteorological Organization). Under 2016 uppmättes halten av koldioxid till 403,3 ppm vilket var 3ppm högre än fjolårets rekordnivå. IPCC (FN:s vetenskapliga klimatpanel) har i sin utvärderingsrapport från 2013 om den naturvetenskapliga grunden till klimatförändringarna slagit fast att människans utsläpp av växthusgaser är den dominerande orsaken till temperaturökningen sedan 1900-talets mitt.

Medan de svenska växthusgasutsläppen har minskat sedan basåret 1990, så ökar de utsläpp av växthusgaser som den svenska konsumtionen ger upphov till.

Norrbotten har flera tunga industrier som exporterar varor till såväl andra delar av Sverige som andra länder. Länets stora energianvändning och utsläpp per capita bör ses i ljuset av detta. I Norrbottens län har utsläppen av växthusgaser minskat med 9 procent mellan 1990 och 2015. Länets totala utsläpp var 4,77 miljoner ton år 2015 vilket är betydligt lägre jämfört med 2014. Utsläppen från industri (energi och processer) samt el och uppvärmning minskade 2015 jämfört med föregående år. Utsläppen inom transporter ökade något. Jordbruket har minskat sina utsläpp som följd av minskad djurhållning. Utsläppen från avfall har minskat påtagligt mellan åren 1990 och 2015.

Länet kan bidra till den nationella och internationella klimatpolitiken genom att minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras och används i länet. Tillsammans med många aktörer i länet har det under 2016 tagits fram en ny regional klimat- och energistrategi med sikte på 2050 (1). Åtgärder som finns i handlingsplanen för anpassning till ett förändrat klimat är pågående (2). Tidigare har länsstyrelsen även tagit fram en rapport som behandlar vilka konsekvenser som förväntas i naturmiljön av klimatförändringarna samt hur länsstyrelsen kan anpassa sin verksamhet (3).

Genom att sammanställa användbara planeringsunderlag till kommunerna kan länsstyrelserna bidra till ökat fokus på att den fysiska planeringen ska bidra till att uppnå nationella mål inom energi- och klimatarbetet. Under 2016 har länsstyrelsen värderat och sammanställt befintliga planeringsunderlag. Arbetet har gått vidare under 2017 med att synliggöra hur underlagen behöver kompletteras.

Under året har ett förslag till länstransportplan tagits fram. Förslaget är ute på remiss och beslut förväntas i början av 2018.

Analys

Bedömning av mål och trend görs av naturvårdsverket

Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar alla ekosystem, global matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja.

Enligt en regional analys gjord av SMHI 2015 kommer klimatet i Norrbottens att förändras under de kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Temperaturökningen kommer att bli störst under vinterperioden och antalet snödagar minskar. Årsmedelnederbörden beräknas öka med 20-40 procent.

I Norrbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Den kraftiga minskning av utsläppen av växthusgaser som skedde 2009 beror på den globala lågkonjunktur som drabbade länets tunga industri. Hur produktionen utvecklas på SSAB i Luleå och övrig tung industri i länet har en avgörande inverkan på länets utsläppssiffror.

Inom den offentliga sektorn spelar de kommunala planerna och programmen en viktig roll. De ska belysa hur kommunen arbetar för minskad klimatpåverkan och hur samverkan med andra planer och program sker, exempelvis kommunens plan för transporter. Insatser för att öka samordning mellan kommunernas planer och program i arbetet för ett transporteffektivt samhälle prioriteras.

Det regionala klimatarbetet – framgångar och motgångar

Intresset för att arbeta med klimatfrågan ökar allt mer. Vi upplever ett större engagemang från länets industriella aktörer och ser med intresse och spänning fram emot att se resultaten av den nya Klimatlag som antogs av regeringen under 2017.

Klimatklivet har varit och fortsätter vara framgångsrikt. Investeringarna är tydligt kopplat till länets klimat- och energistrategi och ett flertal större investeringar är igång även om vi inte kan se några resultat i utsläppsstatistiken ännu.

Det finns fortfarande en brist på långsiktighet framför allt i finansieringen av arbetet. Detta beror på att det inte finns något utpekat anslag för detta hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen behöver löpande söka/rekvirera medel från andra sakmyndigheter vilket bidrar till en stor osäkerhet. Den finansiering vi får för kapacitetsutveckling är inte tillräcklig.

Samverkan inom klimatområdet fungerar fortsatt bra. På grund av bristande personella resurser hos regionala aktörer har samverkan på en övergripande nivå minskat men där samverkan finns fungerar den bra.

Naturvårdsverkets frågor om länstransportplanerna

Klimatmålen är knappast styrande vid upprättande av länstransportplanerna. Planerna är tämligen begränsade genom de direktiv som finns samt vad som man enligt förordningen kan använda planen till. Mycket grovt kan man säga att länsplanerna förväntas i första hand ta hand om behovet av investeringar i det regionala vägnätet och då handlar det väldigt mycket om trafiksäkerhet. Sen utvärderas planen och dess åtgärder mot bland annat hur de påverkar klimatmålen.  Det finns även potter/åtgärdsområden som tex Gång- och cykelvägar, bidrag till kollektivtrafikåtgärder, bidrag till det kommunala vägnätet.

När Trafikverket upprättar den nationella planen är klimatmålen en av flera styrande faktorer. Sedan är det ju trots allt regeringen som ger trafikverket direktiv om upprättandet och i dessa har man då redan bestämt hur mycket pengar som ska fördelas på vägar, respektive järnvägar.

Vår bedömning är att den nationella planen tillsammans med länstrafikplanen inte kommer att leda till ett minskat trafikarbete (den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid). De järnvägssatsningar som ingår i planen för norra Sverige är så klart positivt ur flera aspekter bland annat för att bidra till mer resande och gods på järnvägsnätet, men bedömningen är nog att detta snarare dämpar det ökade trafikarbetet än leder till ett minskat trafikarbete.

Referenser

(1) Klimat och energistrategi - med sikte på 2050

(2) Klimatförändringar i Norrbottens län  - konsekvenser och anpassning

(3) Naturmiljö och klimatförändringar i Norrbotten