Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Kvävedioxid
Halterna av kvävedioxid i länets största orter Umeå och Skellefteå fortsätter att vara höga dvs, ligga över eller i nivå med miljökvalitetsnormen. I inlandet och de mindre orterna längs kusten är vägtrafiken inte så omfattande och halterna blir därför inte så höga. Under 2016 fortsätter halterna att vara något lägre än tidigare i centrala Umeå efter några år med högre halter (2006–2014). Halterna var dock inte lika låga som 2015. År 2017 ser ut att utvecklas till ett likartat år som 2016 i Umeå. På längre sikt tycks kvävedioxidhalterna minska om än långsamt.

I Skellefteå har halterna av kvävedioxid inte sjunkit nämnvärt utan ligger ungefär som tidigare. Under 2016 klaras miljökvalitetsnormen men inte miljömålet.

Flyktiga organiska ämnen
Utsläppen av flyktiga organiska ämnen minskar kontinuerligt sett över de senaste två decennierna. Tidvis under vintern kan höga halter uppstå på platser med mycket vedeldning. Företrädesvis sker detta på vintern i områden där uppvärmning sker med biobränslen. Få kontinuerliga mätningar görs i länet vilket gör det svårt att följa förändringar i halter av framförallt bensen, butadien och formaldehyd. En undersökning år 2011 visade att genomsnittshalterna av butadien i Umeå och Vännäs kommuner låg på 0,13 µg/m3 under vinterhalvåret. Det innebär att halten i preciseringen för butadien underskrids i dessa områden. I samma undersökning tittade man på bensen och det visade en genomsnittshalt på ca 1,4 µg/m3, vilket är över den i preciseringen angivna målhalten. (2, 3)

Partiklar (PM10) och (PM2,5)
PM10 är tidvis ett problem i länets tätorter. I trafikintensiva områden styrs halten till stor del av lokalklimatet samt vägtrafiken, som bidrar med partiklar i form av vägdamm och slitage på vägbanan. Vissa år är det barmark under en längre period samtidigt som det är dubbdäckssäsong och då blir halterna höga. Halterna av PM10 minskar kontinuerligt sedan tidigare år och miljökvalitetsnormen som årsmedel klaras med relativt god marginal i Umeå och Skellefteå. För de mindre partiklarna är situationen inte särskilt problematisk i Västerbotten. Mätningar i Umeå och Vännäs kommuner visar att halterna med god marginal understiger miljökvalitetsnormen och preciseringen för PM (2,5). (4)

Bens(a)pyren
Halterna av bens(a)pyren är för närvarade inte fullt ut kartlagda i länet. Mätningar under perioden 2002–2007 i Lycksele visar på höga månadsmedelvärden (upp till 0,9 ng/m3) under vintermånaderna. Årsmedelvärdet bedöms vara avsevärt lägre. En nyligen genomförd mätning i Sävar och Vännäsby (2012–2013) visar på medelhalterna 0,13 - 0,19 ng/m3, dvs över miljömålets precisering men inte över 1,0 ng/m3 som är miljökvalitetsnorm. (2, 3)

Marknära ozon
Ozonhalterna är fortsatt relativt höga i hela länet (30–90 µg/m3). Merparten av ozonet bedöms vara långväga transporterat. En viss minskning kan skönjas under de senaste fyra åren men det är osäkert om det är en trend.

Korrosion
Effekten av luftföroreningar på byggnader och konstföremål bedöms vara relativt liten i länet. Detta beror dels på att få byggnader är i korrosivt material och dels på att depositionen av luftföroreningar är relativt liten. Kunskapen om korrosionens påverkan i länet är bristfällig och det sker ingen uppföljning med avseende på hur luftföroreningar påverkar kulturhistoriska byggnader och föremål.

Analys och bedömning

Flera åtgärder som genomförts i Umeå tycks ha gett effekt i form av lägre halter av kvävedioxid. Åtgärder för att minska den tunga trafiken genom centrum som miljözon samt möjligheten till alternativa vägval för via ringled. Sedan 2015 gäller ett nytt åtgärdsprogram i Umeå kommun, vilket innebär att fler åtgärder tillkommer utöver de som hittills genomförts. Ännu har dessa åtgärder inte börjat slå igenom i någon högre grad. Även i Skellefteå pågår ett aktivt arbete med att minska utsläppen av luftföroreningar. Innevarande åtgärdsprogram löpte ut under 2016 och länsstyrelsen har beslutat att det ska tas fram ett nytt åtgärdsprogram för Skellefteå. Det pågår också en diskussion om hur nya vägar ska dras i Skellefteå, vilket eventuellt kan komma att påverka utvecklingen på sikt. En trafikstrategi tas fram till hösten 2017. Vidare implementeras en cykelplan som ska främja cykeln som färdmedel.

I övriga kommuner är kvävedioxidhalterna inte ett uttalat problem men lokalt och vid enskilda tillfällen kan troligtvis höga halter uppstå. Regelbundna mätningar av luftkvalitet saknas i de flesta kommuner i länet. I Vilhelmina kommun har en modellberäknad bedömning över luftkvalitet gjorts. Resultatet visar att miljökvalitetsnormer och alla utvärderingströsklar underskrids. (5)

Den begränsande faktorn för att uppnå miljömålet frisk luft i Västerbotten är i första hand kvävedioxidhalterna. Nya förbifarter genom Umeå och Skellefteå kan tillsammans med miljözon, elektroniska informationsskyltar samt fortsatta satsningar på kollektivtrafik troligen ge effekt på sikt i form av lägre partikel- och kvävedioxidhalter. Det som bedöms ha störst betydelse är dock teknikutvecklingen när det gäller fordonsparken. De fortsatt höga halterna av kvävedioxid trots planerade åtgärder och teknikutveckling, gör att bedömningen är den att miljökvalitetsmålet inte kommer att kunna nås till år 2020 och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön fram till dess.

Referenser:

(1) Luftskvalitetsdata från IVL

(2) Modell for beräkning av bensen- och 1,3-butadienhalter i omgivningsluft utifrån geografisk information om bland annat biobränsleeldning och trafik. Umeå universitet 2012:1, ISSN 1654-7314

(3) Vedrök i Västerbotten, mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser, Meteorologi nr 156-2014. SMHI, IVL, UmU.

(4) Naturvårdsverket

(5) Inledande kartläggning av Luftkvalitet. Vilhelmina kommun, Miljö- och byggnadsnämnden. 2017.