Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att nå målen kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I länet genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Några exempel på det som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten och bildandet av natur- och kulturreservat. Längs Vindelälvsdalen pågår ett stort projekt om att bli Biosfärsområde. Inom klimatklivet beviljades 14 ansökningar investeringsstöd under 2017. Skellefteå bygger kulturhus i trä och Vilhelmina arbetar med att ta fram en grön översiktsplan. Umeå satsar på medskapande, jämställdhet och mångfald för en grönare framtid och samlar allt arbete för hållbar utveckling under begreppet Green Umeå. Årligen arrangeras SEE hållbarhetsveckan (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) där regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. För tredje året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på mat och klimat.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläppen av växthusgaser i Västerbotten har minskat med 18 procent sedan 1990. Det är framförallt sektorn energiförsörjning som står för den största andelen av reduceringen med en dryg halvering av utsläppen mellan åren 1990 och 2015. (1) Utsläppen från energiförsörjningen har minskat främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle, en ökande andel fjärrvärme har också inneburit minskade utsläpp.

Transportsektorn är en stor utmaning för Västerbotten då den står för 36 procent av länets utsläpp av växthusgaser. Det räcker inte bara med teknik och energieffektivisering, vi måste även ändra vårt beteende och samhällsplanera smartare för att minska transporternas negativa miljö- och hälsopåverkan.

Vad händer på regional nivå

  • Arbetet med Norrbotniabanan Etapp 1, Umeå- Skellefteå, pågår. Byggnationen beräknas ske mellan 2018–2023.

  • Laddinfrastrukturen för el-bilar byggs ut i hela länet, till stor del finansierat av ”Klimatklivet” men även av SiSL och BioFuel Region som tillsammans med medlemmar och företag blivit beviljade EU medel till detta. [12]

  • Konferens - Klimatforum Västerbotten med fokus på Mat och klimat 22 november.

  • Förstudie inom hållbart arbets- och tjänsteresande som ska mynna ut i ett projekt med målet att öka detta resande i länet och förbättra kompetensförsörjningen. Att ha bostad och arbete på olika orter borde vara ett fungerande och hållbart alternativ för fler.

  • Nitton små- och medelstora företag med en energianvändning över 1GWh per år är med i energieffektiviseringsnätverk.

  • Projekt som energieffektiviseringskompetensen hos miljötillsynspersonal i kommunerna.

  • Träff om biogas för att stärka förutsättningarna för investeringar i biogas antingen för energi eller som fordonsdrivmedel i länet.

Vad händer på lokal nivå

  • I Umeå pågår arbete med att ta fram fördjupade översiktsplaner för tätorter utanför centralorten där goda pendlingsmöjligheter och hållplats- och stationsnära byggande står i fokus [9]. Kommunen har tilldelats stöd för att bygga ut cykelhuvudstråk via Klimatklivet och Smart Cities [10].

  • Projekt ”Den koldioxidsnåla platsen” (Umeå kommun) där arbete görs för att förenkla för kommuninvånarna att göra hållbara val i vardagen och minska klimatpåverkan från resor, boende och konsumtion.

  • Miljöskjutsen (Umeå kommun) – Ideella föreningar kan söka pengar upp till 20 000 kronor till projekt och insatser med syfte att bidra till hållbar utveckling och minskad miljöbelastning.

  • Vännäs är testkommun för hur den nationella metodiken TRAST för framtagande av trafikstrategier kan anpassas mer glesbebyggda kommuner.

I dagsläget har fem av länets kommuner antagit strategier och åtgärder för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov [2].

I Västerbotten finns ett Klimatråd som är ett samverkansråd för strategiska hållbarhetsfrågor. Rådet fungerar som en samordnande och pådrivande kraft för klimat-, energi- och miljömålsarbetet i länet.

Analys och bedömning

Begränsad klimatpåverkan bedöms inte vara möjligt att nå till år 2050 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

Jordens klimat håller på att förändras och det påverkar hela ekosystemet, global matproduktion och världsekonomin. Att möta utmaningarna för vårt klimat och ställa om till hållbar utveckling kräver internationellt samarbete, kraft och förändringsvilja. Det kräver också att vi på regional och lokal nivå tar krafttag för att åstadkomma förändringar utifrån våra möjligheter. 

Länets bidrag till den nationella och internationella klimatpolitiken är att minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara energislag som produceras och används i länet.

Klimatet i Västerbottens län beräknas förändras under de kommande hundra åren. Här väntas temperaturen öka mer än det globala och nationella genomsnittet. Det innebär ett fuktigare klimat med mer nederbörd och att trädgränserna förflyttas högre upp på fjället.

I Västerbottens län använder vi i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. Det beror på vårt kalla klimat, vår energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och våra stora avstånd som måste överbyggas med transporter. Men det sker en stor utbyggnad av laddinfrastruktur längs de stora vägarna i hela länet.

För Västerbotten har Botniabanan och Tvärbanans persontrafik varit viktiga satsningar på klimatsmarta kommunikationer. Ett mycket viktigt tillskott för klimatet och för att minska persontrafiken längs kusten norrut är Norrbotniabanan. Förutom den spårbundna trafiken är det viktigt att verka för en ökad användning av resfria möten samt en förbättring av kollektivtrafiken och länets gång och cykeltrafik. Den offentliga upphandlingen är också ett verktyg som bör utvecklas för att bidra till att klimatmål nås och energieffektiviseringen i länet ökar.

När vi pratar klimatpåverkan är det viktigt att också analysera växthusgasutsläppen från ett konsumtionsperspektiv och inte enbart utifrån de utsläpp som sker inom länet. För Sverige har utvecklingen av de totala utsläppen av växthusgaser per person och år orsakade av svensk konsumtion ökat med 17 procent under perioden 1993 till 2011. (3)

De åtgärder som behövs är en kraftig minskad användning av fossila bränslen och en förändring av dagens energi- och transportsystem, samt en energieffektivisering av det äldre bostadsbeståndet. Förändrade konsumtionsvanor mot färre och hållbarare produkter, färre långväga flygresor, ökat inslag av vegetariskt kosthåll och minskat matsvinn är andra viktiga insatser för att minska utsläppen.

Trots att utsläppen av växthusgaser har minskat i Västerbottens län ligger de per person långt över vad som är långsiktigt hållbart globalt.

Referenser:

(1)   Klimatpåverkande utsläpp Västerbottens län

(2)   Planering transporter Västerbottens län.

(3)   Utsläpp av växthusgaser, Naturvårdsverket 2014