God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2017 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är fortsatt viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Samhällsplanering

Arbete pågår med Planeringskatalogen, en nationell webbtjänst för tillgängliggörande av statligt planeringsunderlag. Under 2017 har kartverktyget Sea GIS 2.0, tagits fram som ett pilotprojekt för att visa planeringsunderlag i kust- och havsområdena inom Västerbotten, Västernorrland respektive Österbotten på finska sidan. Kartverktyget finns tillgängligt för intresserade att använda från december 2017.

Grön infrastruktur

Arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur har intensifierats. Planen ska fungera som underlag för landskapsplanering i brukande och hållbar förvaltning av mark och vatten, som ett ramverk för planering av offentliga naturvårdsinsatser och ett underlag för fysisk planering och prövning. Den regionala handlingsplanen ska vara klar 1 oktober 2018.

Transporter

Insatser pågår i länet för att främja hållbara transporter. Investeringsprojektet Mittstråket berör Trafikverket och utöver några jämtländska kommuner även Sundsvall och Ånge, samt Landstinget Västernorrland. Projektägare är Länsstyrelsen Västernorrland.  Projektet syftar till satsningar på väg och järnväg med kortare restider, ökad säkerhet och underlättad pendling i Jämtland och Västernorrland. Projektet pågår till 2020.

Bostäder

Västernorrland lyfter i den regionala utvecklingsstrategin fram attraktiva boendemiljöer som en viktig del i länets utveckling. Bristen på bostäder i länets samtliga centralorter ökar samtidigt som det både byggs och planeras att byggas betydligt många fler bostäder än på länge. Bristen märks tydligast för vissa befolkningsgrupper (t.ex. ungdomar, funktionshindrade och pensionärer) som har svårt att hitta en lämplig bostad. För att stärka svaga gruppers möjlighet att få tillgång till och möjlighet att stanna kvar på bostadsmarknaden har länsstyrelserna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten samarbetat för att utveckla kunskapen om vikten och värdet av vräkningsförebyggande arbete hos socialtjänst och bostadsbolag.

Det regionala bostadsförsörjningsnätverket har samlats under 2017 och fokuserat på utveckling och utformning av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen har i sin bostadsmarknadsanalys lyft behovet av att kommunerna använder och utvecklar sina riktlinjer för bostadsförsörjning och ägardirektiv till allmännyttan. Tre av sju kommuner i länet har idag aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning och ytterligare tre kommuner har påbörjat arbetet med att anta nya riktlinjer.

Kulturmiljö

Länsstyrelsen har 2017 färdigställt översynen av riksintressena för kulturmiljö för samtliga kommuner. Länsstyrelsen ska stötta kommunerna i arbetet med att ta fram nya, aktuella kunskapsunderlag. En ny vägledning, som Västerbottens länsstyrelse har tagit fram kan vara till stor hjälp i arbetet samt ekonomiskt stöd som söks från 7:2 medel ifrån Länsstyrelsen Västernorrland. Flera kommuner kan, och bör, använda sig av rivningsförbud för att undvika att äldre hus rivs.  Utöver enstaka byggnader, kan rivningsförbud även användas på hela miljöer.  Bristen på antikvarisk kompetens på kommunerna är fortfarande ett stort problem likaså att flera kommuner saknar en stadsarkitekt.

Klimatanpassning

Det regionala nätverk för klimatanpassning, som bildades 2014, har fått ytterligare deltagande i form av LRF. Övriga deltagare är kommunerna, landstinget, Trafikverket och Skogsstyrelsen. En uppföljning har genomförts av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i Västernorrland. Många åtgärder har genomförts men ytterligare kunskap har tillkommit sedan planen togs fram 2014. Därför har 2017 års aktiviteter inom området klimatanpassning ägnats åt att revidera den regionala handlingsplanen och identifiera ytterligare åtgärder som behöver genomföras för att skapa ett robust samhälle och en hållbar utveckling.

Sundvalls och Härnösands kommuner samt Mittuniversitetet kommer under tre år att ingå som partners i ett projekt som finansieras av Norra periferiområdet inom EU:s strukturfonder. Projektet heter C.L.I.M.A.T.E (Collaborative Learning Initiative Managing And Transforming the Environment) och syftar till att utbyta erfarenhet och kunskap om klimatförändringar och dess effekter mellan olika regioner i norra Europa. Sundsvalls kommun kommer att ta fram en skyfallsplan för kommunen, Härnösands kommun tar fram en klimatanpassningsplan och MIUN svara för att utforma en best practice för att ta fram klimatanpassningsplaner.

Länets dricksvattennätverk har träffats vid två tillfällen under året för erfarenhetsutbyte och samverkan.  En tvådagars workshop på temat ”Klimatanpassa kommunens dricksvatten” har genomförts där länsstyrelsen tillsammans med Livsmedelsverket, SGU, SMHI och Folkhälsomyndigheten bjöd in kommunerna att arbeta med den handbok för dricksvattenproducenter som är under framtagande. Handboken beskriver hur man systematiskt kan göra system-, risk- och klimatanalyser över kommunens vattenverk och utifrån dessa analyser få en åtgärdslista över vad som krävs för att fortsatt kunna leverera ett bra dricksvatten även i ett förändrat klimat.

Länsstyrelsens klimatanpassningsamordnare har deltagit i en nationell arbetsgrupp som har tagit fram ett stöd för handläggare som arbetar med prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden om hur man kan ta hänsyn till ett förändrat klimat i sitt arbete. Detta material ska senare spridas inom nätverket Miljösamverkan Sverige.

Havsplanering

Tre kommuner har sökt och fått KOMPIS-medel för kust- och havsplanering i statlig samverkan. Planeringen är ett led i förberedelserna för den statliga havsplanen för Bottniska Viken. Under året har även Länsstyrelsen påbörjat ett arbete med att öka kunskapen kring förorenade områden i havsmiljön, bland annat genom att börja klassa fiberhaltiga sediment.

Analys och bedömning

Mycket bra arbete görs i länet men det finns fortfarande en hel del kvar att göra för att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska kunna uppnås.

Det aktiva arbetet inom länets översiktsplanering skapar bättre förutsättningar för ett intensifierat tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering. Trots detta saknas det underlag för hantering av några av de olika preciseringarna som ingår i miljömålet.  Bland annat bör de västernorrländska kommunerna bättre uppmärksamma och hantera kulturmiljöerna i översiktsplaner och detaljplaner.