Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Den centrala slutsatsen utifrån miljömålsbedömningen 2017 är att inget av de tolv miljökvalitetsmålen, som länsstyrelsen bedömt på regional nivå, har uppnåtts. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – bedöms vara nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Trots att länet i dagsläget inte uppfyller något av miljömålen finns det ljusglimtar, exempelvis en allt större energiomsättning baserad på förnybar energi, att vi över en längre tid kan se att olika utsläpp minskar, liksom att nödvändig regional samverkan ökar.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några särskilda utmaningar: behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser behövs för ökad medvetenhet om hur olika förhållanden påverkar miljön, vilket förväntas bidra till bättre utformade insatser och beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. I vissa fall saknas resurser vilket försvårar genomförandet av olika åtgärder. Det är fortsatt viktigt med ett aktivt omställningsarbete i bred samverkan mellan alla berörda parter.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att minska i Västernorrland tack vare att stor del av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som en stor utmaning ligger i att minska klimatpåverkan från transportsektorn. Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Potentiella målkonflikter behöver hanteras mer strategiskt så att god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar. Inom vattenmålen behövs bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning kan nyttjas mer. Arbetet med att lyfta strategin om Giftfri vardag till kommunerna är prioriterat. Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk. Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett tvärsektoriellt arbete och en mer sammanhängande planering.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Skydd av skog och grön infrastruktur

På produktiv skogsmark har under 2016 beslutad areal för naturreservat i länet ökat med 1120 hektar [1], biotopskyddsområden har ökat med 59 ha och naturvårdsavtal har ökat med 28 ha. Sedan 1999 har det nu totalt skyddats cirka 15 790 hektar produktiv skogsmark i länet för skyddsformerna ovan. Västernorrlands mål från 1999 att skydda 19 300 [2] produktiv skogsmark är inte uppnått, och om Sverige ska nå nya etappmålet 150 000 hektar 2020 krävs mer arealer.

Skogsbrukets frivilliga avsättningar uppgick i Västernorrlands län 2016 till totalt 72 100 ha [3], vilket är 4% av den produktiva skogsmarken i länet.

Handlingsplan för grön infrastruktur [4] har under 2016 pågått löpande. Arbetet sker genom samverkan mellan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och skoglig sektor. Handlingsplanerna kommer att användas av alla aktörer för att effektivisera och förbättra naturvårdande åtgärder, både vid generell hänsyn och vid skydd av skog.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Inom Länsstyrelsens arbete med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP), har under 2016 bl. a. inventering av större barkplattbagge genomförts.

Inom det femåriga EU-projektet Life Taiga (2015–2019), med syfte att gynna arter och naturmiljöer knutna till skogsbrand, genomfördes 2016 bl.a. en naturvårdsbränning inom Jämtgavelns naturreservat på 40 hektar skogsmark.

Kulturmiljövärden

Skador på kända forn- och kulturlämningar i samband med skogskötselåtgärder har fortsatt ökat. För södra Norrland ökar skadade objekt från 2013 till 2016 med 13 procentenheter [5].

Friluftsliv

Länsstyrelsen och kommunerna arbetar aktivt med friluftsliv i länets 203 [6] naturreservat. Femton st. har mer än 10 000 besökare varje år, 66 st. har mellan 100 – 10 000, och övriga reservat har mycket få besökare.

Skogsstyrelsen och Örnsköldsviks kommun driver ett LONA-projekt, Gullviks inspirationsskog. Skogen ska inspirera till kontinuitetsskogbruk med jämställda mål mellan ekonomi, naturhänsyn och friluftsliv, för skogsägare med tätortsnära skogar med höga sociala värden.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020.  Det finns fortsatt brister i skogsbrukets hänsyn, t ex kulturhänsynen vid skogsbruksåtgärder, och trots att vi ser ökning i arealer för bevarande både från skogliga sektorn och statliga insatser, är bevarandeinsatserna otillräckliga. Befintliga styrmedel och resurser är ännu inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.

ESAB-paketet [7] har varit ett bra och mycket kostnadseffektivt sätt att lösa markåtkomsten vid bildande av naturreservat. Länsstyrelsen bedömer att ett nytt bytespaket eller liknande kommer att vara nödvändigt för att nå målen för skyddad skog i Västernorrland.

Sektorns eget ansvar

I Västernorrland arbetar skogssektorn med många framåtsyftande åtgärder, de frivilliga insatserna är mycket viktiga. Skogssektorn återkommer i seminarium, dialogmöten etc. och poängterar att det är viktigt med samsyn inom miljöhänsyn. Bolagen utbildar fortsatt sin personal för att öka kunskapen inom miljövård hos sina anställda och utvecklar systemen i maskiner och andra enheter för att öka kvalitén i arbetet på alla nivåer.

Kommunikationen viktig i alla led

Sektorsansvaret har tydliggjorts i Skogsstyrelsens arbete med dialogprojekt på flera sätt. Ett exempel är arbetet ”Kraftsamling för bättre kulturmiljöhänsyn-Jämtland-Västernorrland som påbörjades 2016. Arbetet syftar till att minska skador på forn- och kulturlämningar vid skogsskötselåtgärder. Genom att samverka och dela erfarenheter mellan olika aktörer, företag, markägare, myndigheter m.fl. är målet att antal skador minimeras.

Implementeringen av målbilderna och den hänsyn som gäller vid åtgärder i skogen fortsätter, men behöver mer tid för att ytterligare förankras i alla led. Det är också viktigt att denna kunskap även kommer de privata skogsägarna till del. Det pågår även arbete med att utveckla nya och revidera gamla målbilder.

Kommunikation ut till en bredare allmänhet är också viktig för att vi ska få förståelse både för ökad biologisk mångfald och fortsatt skogsproduktion för att möta en biobaserad samhällsekonomi.

Prioriteringar i länet framåt

Prioriteringar inför 2018 är att fortsätta arbetet med Kraftsamling kulturmiljöer, för att minska skadorna på forn- och kulturlämningar. Genom kampanj öka variationen i skogen genom olika skötselmetoder.  Att minska de höga skadenivåerna vi har i hänsynskrävande biotoper är också prioriterat. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen behöver fortsätta att prioritera arbetet med formellt skydd av skog, grön infrastruktur är en viktig del i det arbetet. Det pågår också ett arbete med en förstudie för ett regionalt skogsprogram i Västernorrland.

Referenser

[1] Statistik från Länsstyrelsen

[2] http://www.lansstyrelsen.se/Vasternorrland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/skydda-din-skog/strategi-for-skydd-av-skog/Pages/default.aspx  

[3] https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/publikationer/2017/avrapportering-av-regeringsuppdrag-om-frivilliga-avsattningar.pdf

[4] http://www.lansstyrelsen.se/Vasternorrland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/gron-infrastruktur

[5] Skogsstyrelsens statistikdatabas:  >> Annan statistik >> Hänsynsuppföljning kulturmiljö >> Andel kända kulturlämningar som påverkats vid föryngringsavverkning efter År, Ägare, Skadeorsak, Skadegrad och Landsdel.

[6] Statistik från Länsstyrelsen

[7] ESAB-paketet - Ersättningsmark i Sverige AB: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8732-6.pdf?pid=15092