Generationsmålet

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Generationsmålet

Länsstyrelsen arbetar utifrån åtgärdsprogrammet för miljömålen i Gävleborgs 2014 – 2020. Detta är uppdelat i strategierna levande vatten, hushållning med naturens resurser, att värna natur- och kulturmiljövärden, hållbara samhällen, energieffektivisering och mer förnybar energi samt hållbara livsstilar. Programmet genomförs i bred samverkan med länets aktörer.

Regional samverkan i miljö- och klimatarbetet

För att säkerställa en hög genomförandenivå av åtgärdsprogrammet, skriver Länsstyrelsen överenskommelser med övriga aktörer i länet, så som kommuner och större industrier. 2016 års uppföljning av kommunernas och de kommunala bolagens överenskommelser visar att 34 procent av åtgärderna är genomförda, 14 procent är genomförda till hälften eller mer, 33 procent påbörjade, och 19 procent är ej genomförda.

Under 2017 har en ny samverkansplattform för strategiskt miljöarbete i länet etablerats. Plattformens styrgrupp består av Länsstyrelsen, Region Gävleborg, samtliga länets tio kommuner samt Högskolan i Gävle. Med utgångspunkt i handlingsplaner och åtgärdsprogram beslutar styrgruppen om gemensamma prioriterade samverkansområden. Plattformens förväntas att genom hög delaktighet bland och god samverkan mellan länets aktörer bidra till ett effektivt genomförande av miljö- och klimatåtgärder med stort samordningsbehov.

Ekosystemtjänster

Genom regeringsuppdraget att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur har Länsstyrelsen fått ökad möjlighet att främja ett bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Planen ska dels utgöra ett kunskapsunderlag för naturvärden som bidrar till fungerande livsmiljöer för djur och växter, och till människors välbefinnande, dels peka ut insatsområden där dessa värden behöver stärkas eller förvaltas. Därmed knyts biologisk mångfald och ekosystemtjänster samman och kan beaktas vid planering och prövning. Under året har fokus legat på att ta fram underlag för att kunna beskriva länets värden på ett enhetligt sätt. Arbetet sker i samverkan med andra län och externa aktörer, t ex har länets tre stora skogsbolag bidragit med värdefullt data till en analys av skogliga naturvärden.

Länsstyrelsen har även arbetat med att samordna länets friluftsliv och rekreativa ekosystemtjänster. Ett regionalt friluftslivsnätverk har startats upp med representanter från myndigheter, näringsliv och ideella föreningar, och en tankesmedja med tema kommunal samverkan har genomförts. Dessutom har en kommun medverkat i en workshop och diskuterat hur grön infrastruktur, ekosystemtjänster och friluftslivspolitik kan införas i kommunens arbete.

Hållbar, resurseffektiv och giftfri konsumtion och produktion

Länsstyrelsen arbetar tillsammans med Region Gävleborg och LRF Gävleborg med att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Strategin syftar bland annat till öka den ekologiska primärproduktionen i länet, vilket förväntas resultera i mindre användning av bekämpningsmedel och konstgödsel. Samtidigt arbetar kommunerna med livsmedelsupphandlingar i syfte att öka andelen lokalproducerad, ekologisk mat, vilket både stärker lantbruksföretagen samt leder till minskade utsläpp från transportsektorn. Flera av kommunerna arbetar även med att mäta och minska matsvinnet.

Region Gävleborg har under 2017 fortsatt att arbeta med cirkulär ekonomi tillsammans med näringslivet. En förstudie pågår som ska ge svar på vilka delar av den cirkulära ekonomin som är mest relevanta utifrån Gävleborgs perspektiv. Då råvaruintensiv basindustri såsom stål- och massaindustri är väl etablerad i länet, är det av stor vikt att resurseffektiviteten ökar så att restprodukter kan tas tillvara istället för att deponeras eller förbrännas. Nya produkter måste kunna kemikaliesäkras på ett tryggt och effektivt sätt. Idag tar det lång tid för företagen att få ut sina produkter på marknaden, vilket fördröjer en resurseffektiv omställning. Cirkulära lösningar och tillvaratagande av restprodukter i trä- och massaindustrin, exempelvis genom material- och förpackningsinnovation, kan medföra positiva ekonomiska effekter för länet. För att vara hållbar är det av största vikt att bioekonomin hanterar de utmaningar som skogsbruket innebär för miljömål som Levande skogar och Ett rikt växt och djurliv.

Effektiv energianvändning

Det pågår flera projekt med syfte att effektivisera och minska energianvändningen i länet. Genom projektet Incitament för energieffektivisering arbetar Länsstyrelsen tillsammans med kommunernas miljöinspektörer för att stärka energitillsynen och sprida kunskap om kraven på hushållning av energi enligt miljöbalken. Projektet stärker samarbetet mellan inspektörer och kommunala klimat- och energirådgivare, och förväntas resultera i att 58 små- och medelstora företag ska ha börjat arbeta systematiskt med energifrågor 2019.

Högskolan i Gävle driver projektet EnerGIG som erbjuder nätverk och konsulthjälp till företag som vill energieffektivisera. Region Gävleborg handlägger stöd för energikartläggning. De olika projekten samverkar med varandra, och under november 2017 kommer gemensamma företagsträffar att genomföras tillsammans med kommunernas miljö- och näringslivskontor. Energieffektiviseringsarbetet förväntas i linje med aktuell forskning1 även få positiva effekter för företagens konkurrenskraft och arbetsmiljö. 

Ett exempel på andra sociala synergieffekter av energiarbetet är ett jämställdhetsprojekt som drivs i kommunerna Sandviken, Ockelbo och Hofors, som syftar till att stärka kvinnors kunskap och engagemang för energifrågor.

Ungas delaktighet

Region Gävleborg projektleder den årliga miljökonferensen Miljötinget, vars målgrupp är ungdomar mellan 14 och 18 år från Gävleborg och Dalarna. Konferensen är ”för unga, med unga av unga” och genomfördes i oktober 2017 i Ljusdals kommun. Länsstyrelsen medverkade med aktiviteter om hållbar samhällsplanering, samt bidrog i en undersökning med syftade att samla in ungas synpunkter inför kommande regional livsmedelsstrategi. För att integrera ungas perspektiv i arbetet med nämnda strategi kommer resultaten från undersökningen att presenteras av representanter från Miljötinget på Länsstyrelsens och Regionens gemensamma miljömålsdag, som har i år har tema Mat och Miljö.

Tillsammans med flertalet offentliga aktörer i länet deltar Länsstyrelsen som mentorer under utbildningsprojektet ”Det Goda Livet 2030” som drivs av Gävle kommuns utbildningsförvaltning. Projektet vänder sig till högstadium och gymnasieskolor, och består av ämnesintegrerade hållbarhetsstudier, med målet att planera för ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart framtida Gävle. Planer pågår för att sprida projektet till länets övriga kommuner, även om finansieringsfrågan för nätverk för utbildning för hållbar utveckling är utmanande och resurser för samverkan saknas.

Forskning och utveckling

Länsstyrelsen samverkar med Gävle Högskola inom flera områden, bland annat genom representation i programrådet för högskolans miljöstrategprogram (kandidatnivå). Högskolan medverkar i den regionala samverkansplattformen, och är aktiva i forskningsprojekt som främjar hållbar utveckling i länet. Exempel på två projekt är RATT-X2,  som syftar till att kartlägga potentialen för en fossilfri transportsektor i Gävleborg, samt EnerGIG3, som syftar till att hjälpa små- och medelstora företag att bli mer energieffektiva. Genom länets kanaler för samverkan pågår även dialog om hur högskolan ska möta länets behov av kompetens inom områden som är relevanta för hållbar samhälls- och industriomställning.

Under 2017 har Länsstyrelsen gått in som partner i forskningsprojektet Robusta beslut för att hantera klimatrisker i Sverige4, som leds av KTH med forskare från FOI och Lunds universitet. Projektet finansieras av MSB och pågår till september 2020. Syftet är att testa beslutsstödsmetoder som är lämpliga när osäkerheterna i beslutsunderlag är stora och okända. Länsstyrelsen bidrar med en industridoktorand, och en till två av fallstudierna att äga rum i länet.

Referenser:

[1] http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1038476&dswid=5958

2 http://www.biodrivmitt.se/sites/default/files/imagearchive/RATT-X%202017-09-28%20ny.pdf

3http://www.hig.se/ext/sv/organisation/akademier/akademinforteknikochmiljo/forskningvidakademin/forskningsprojekt/projektpresentationer/energig.4.ea743db1501a0598719de3d.html

4 https://www.seed.abe.kth.se/om/avd/industriell-kologi/forskning/ongoing/robusta-beslut-for-att-hantera-klimatrisker-i-sverige-1.594244