Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Detta miljökvalitetsmål beror av flera andra miljömål med påverkan på arter och dess livsmiljöer, och för vilka utvecklingen bedöms vara negativ eller neutral. Målen för Ett rikt växt- och djurliv bedöms därför inte kunna nås till 2020.

Resultat

Åtgärder på regional nivå

Skogsstyrelsen har under 2016 skyddat 99 ha produktiv skog som biotopskydd och 67 ha genom naturvårdsavtal. Länsstyrelsen har under samma period fattat beslut om naturreservat för 866 ha skog, 382 ha våtmark, 230 ha sjöar och vattendrag, 126 ha hav samt 4 ha ängsmark.

Länsstyrelsens sammanställning av de vattendrag som hyser flodpärlmussla visar att flertalet av dessa påverkas av dammar, vägtrummor eller rensningar/omgrävningar. Detta är sannolikt en betydande orsak till att endast en tredjedel av musselbestånden har en rekrytering. Åtgärder i form av restaurering och kalkning bedrivs, men behovet är fortsatt mycket stort. Bättre hänsyn måste också tas inom skogsbruket. Skogsstyrelsens senaste uppföljning för södra Norrland visar att 14 procent av de vattendrag som berörs av överfarter för skogsbruksändamål påverkas negativt[1] . Vid 38 procent av de avverkningar där det funnits anledning att ta hänsyn till naturvärden har man kunnat påvisa negativ verkan på vattendrag men även på en mängd andra värdefulla biotoper.

Biologiska värden är knutna till såväl den skötta marken som byggnader och gärdsgårdar i odlingslandskapet. Under de senaste åren har några mycket sällsynta lavar hittats i länet[2],[3]. Arternas framtid är beroende av att lador och gärdsgårdar underhålls och finns kvar i landskapet.

Inom ramen för arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter har länsstyrelsen genomfört skötselåtgärder för sex hotade arter och genomfört inventeringar för att öka kunskapen om arter i fjorton åtgärdsprogram. De senare ligger grund för det bevarandearbete som utförs av flera aktörer.

En handlingsplan för Grön Infrastruktur för länet håller på att tas fram. Idag pågår flera projekt i mindre landskapsavsnitt, t.ex. vattenlandskapet Voxnan, odlingslandskapet kring  Sässman och utökad skötsel av utvalda kraftledningsgator. Kraftledningsgatorna och dess skötsel har stor betydelse för vissa idag sällsynta arter. Senaste årens övervakning av väddnätfjäril i en av dessa miljöer uppvisar en positiv trend och nya fyndplatser har upptäckts i andra större kraftledningsgator. 

Befolkningen i Gävleborg har enligt SCB[4] i genomsnitt 4,3 km (minskning från 4,4) till skyddad natur i form av naturreservat eller nationalpark. Under senaste året har ett tätortsnära naturreservat (högst tre km från tätort), ett biotopskydd samt ett skogligt naturvårdsavtal har bildats.

Vresrosor, almsjuka, askskottsjuka, blomsterlupiner, contortatall, signalkräfta och mink bedöms hota den biologiska mångfalden. Viss bekämpning sker av t.ex. mink, vresrosor i skyddade områden och riktat fiske av signalkräfta i sjö med både flod- och signalkräfta. Länsstyrelsen har påbörjat arbete med att analysera kunskapsläget om de invasiva arternas förekomst länet och behovet av vidare arbete.

Åtgärder på kommunal nivå

Flera kommuner har, ibland tillsammans med andra aktörer, beviljats LONA-medel för att förbättra naturmiljö samt tillgänglighet och information i tätortsnära naturområden. Under perioden 2016–2017 har sju åtgärder påbörjats för att värna friluftsliv och naturvärden i tätortsnära natur. Fem respektive fyra projekt genomförs för att förbättra den biologiska mångfalden i vatten respektive landmiljöer. Exempel på sådana projekt är: Bildande av Valboåsens naturreservat, Naturstig i Hemlingby friluftsområde samt Återställning till levande vattendrag Kalvån.

Fyra av länets tio kommuner har dokument som fyller funktionen av ett grönstrukturprogram.

Åtgärder inom näringslivet

Näringslivet genomför flera åtgärder som verkar i miljömålets riktning. Men länsstyrelsen saknar bra underlag för att de ska kunna analyseras i just detta miljömål. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet om Ett rikt växt- och djurliv inte är möjligt att nå till år 2020. Utvecklingen i miljön är huvudsakligen negativ även om positiva inslag finns.

Orsaker och brister

Analys av andra miljökvalitetsmål visar på stora brister beträffande gynnsam bevarandestatus för de flesta naturtyper: gräsmarker, boreala skogstyper, hav, sjöar och vattendrag. Skogarna behöver undantas från skogsbruk i högre utsträckning än idag och skogsbruksmetoderna behöver naturvårdsanpassas. Vidare behöver strukturerande faktorer såsom brand och översvämning öka i omfattning. Skogsbrukets historiska rensningar av vattendrag för timmerflottning samt körskador i terrängen påverkar den biologiska mångfalden i länet. Vattenkraften är också en stor påverkanskälla. I odlingslandskapet utgör brist på hävd av värdefulla betes- och ängsmarker ett stort problem.

Gräsmarkernas värden består i arter som växer på ogödslade hävdade marker, men även i fåglar som häckar i odlingslandskapet. Miljöövervakningsdata visar att antalet häckande fåglar i södra Norrland minskar. Detta hänger sannolikt ihop med att antalet småbiotoper som t.ex. åkerholmar, diken, dikesrenar, stenmurar, buskar och ensamma träd i landskapet kraftigt minskat. Positivt är att kraftledningsgatornas naturvärden kopplade till gräsmarksarter uppmärksammats då detta leder till bättre skötsel.

Resurserna för naturvård är starkt begränsade. Lagstiftning/praxis brister i att ställa utökade miljökrav vid skogsavverkningar och vid omprövning av vattendomar som gäller vattenkraften.

Möjligheterna till att ekonomiskt stötta restaurering och underhåll av lador och gärdsgårdar genom landsbygdsprogrammet har begränsats. Sett till det stora behovet av åtgärder har mycket lite medel under året betalats ut av länsstyrelsen för att restaurera påverkade vattendrag.

Det finns kunskapsluckor till exempel när det gäller länets marina naturvärden samt värdet av de ekosystemtjänster som genereras och hur de påverkas av nyttjande och förändringar i klimatet.  

Främmande arter

Vresrosor, almsjuka, askskottsjuka, blomsterlupiner, contortatall, signalkräfta och mink bedöms hota den biologiska mångfalden. Viss bekämpning sker av t.ex. mink, vresrosor i skyddade områden och riktat fiske av signalkräfta i sjö med både flod- och signalkräfta.  Åtgärdsarbetet med främmande arter kräver utökad övervakning  och bekämpning.