Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Det finns inga opåverkade kustvatten i länet. Kusten påverkas främst av utsläpp från industri, enskilda avlopp, skogs- och lantbruk samt av hydromorfologiska förändringar. De största miljöproblemen härrör från belastning av miljögifter och närsalter.

Resultat

Vattenmyndighetens bedömning är att endast 7 kustvattenförekomster (23 procent) uppnår god ekologisk och kemisk status. Den senaste klassningen visar på en minskning av antal vattenförekomster med god ekologiskt status1.

Vandrande fiskarter når sina naturliga reproduktionsområden i få av länets kustmynnande vattendrag. Kustprovfisket i Långvind visar en ökad andel karpfiskar och minskad andel rovfiskar vilket kan indikera övergödning. Beståndet domineras dock fortfarande av abborre och mört, inga förändringar förväntas på längre sikt2,3. Kustfisken har fortfarande förhöjda halter miljögifter4.

De starkt exploaterade delarna av länets kust är generellt artfattiga, i resterande delar av länet finns delvis artrika grunda bottnar med kraftiga undervattensväxtsamhällen och rödlistade fiskarter. Blåstången i södra delen av länet försvann nästan helt år 2010, sannolikt på grund av hög beståndsålder. Nu ses en återhämtning5.

De senaste åren har förbättrade häckningsresultat för havsörn påvisats inom regionen, men reproduktionen är allmänt lägre vid Södra Bottenhavet än i andra delar av landet6.

Det finns fyra marina reservat i Gävleborgs län; Gåsholma, Storjungfrun, Orarna och Vitörarna. Skydd enligt Natura 2000 finns på flera platser längs kusten. Det finns bara ett kulturreservat; Axmar bruk.

Åtgärder på regional nivå

Under 2017 har länsstyrelsen i samarbete med kustkommunerna beviljats medel för inventering av marina naturvärden i ett stort antal områden längs kusten7.  

Rådgivningen för lantbrukare inom projektet Greppa näringen sker kontinuerligt för att minska läckage av bekämpningsmedel och växtnäring.

Länsstyrelsen leder ett tillsynsprojekt för att åtgärda dammar som hindrar bland annat havsvandrande fisk.

Åtgärder på kommunal nivå

Länets kustkommuner fortsätter arbetet inom KOMPIS-projektet20,8. Planeringsunderlag i form av farled för fritidsbåtar tas fram9. Underlaget kommer även nyttjas i EU-projektet St-Olaf Waterway för att märka ut världens första pilgrims- och vandringsled i skärgårdsmiljö, mellan öar och över hav 9,10.

Söderhamn och Gävle kommun deltar i EU-projektet PortMate för ökad tillgänglighet och service vid gästhamnar9.

Hudiksvalls kommun planerar för ett naturreservat vid Nianåns mynning där både natur- och kulturmiljövärden ingår11.

Nordanstigs kommun arbetar med olika planbestämmelser vid Sörfjärden för att skydda flera kulturhistoriska värden12.      

Övriga åtgärder

Fiberbanksprojektet (FIN) har slutrapporterats. Projektet har resulterat i ett antal nya riskklass-1-objekt vilket utgör underlag för fortsatta utredningar till de förorenade områden som bedöms mest prioriterade13

Flera yrkesfiskare använder nu selektiva paneler för lax- och sikfällor med ökad chans för småfisk att hinna leka innan fångst14.

LOVA-bidrag21 har beviljats för anläggning av en båtbottentvätt i Enånger samt för uppföljning av etablerad båtbottentvätt i Söderhamn15,16. LONA-medel22 har använts för att ta fram en paddlingsled längs Gästriklands kust17.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet nås inte till år 2020 i Gävleborgs län. Målet är beroende av att målen ”Ingen övergödning” och ”Giftfri miljö” nås. Likaså gör kustmiljöns långsamma återhämtningsförmåga, tillsammans med en långsam åtgärdstakt samt bristfälliga marina underlag, att miljömålet inte uppfylls. Det finns både positiva och negativa trender för miljötillståndet, utvecklingen bedöms som neutral.

Gävleborgs bräckta kustvatten gör arter av både marint- och sötvattensursprung är extra känsliga för mänsklig påverkan. Kustens natur- och kulturmiljöer är starkt hotade av en ökad exploatering i olika former. Områden med utökat strandskydd har utpekats men bristen på kunskap om värdefulla kulturmiljövärden och kustnära marina habitat är fortfarande stor vilket försvårar planeringen.

Ett flertal vindkraftsparker kan komma att byggas ute till havs och hamnkapaciteten i Gävle hamn och Norrsundet planeras att öka. Därmed ökar risken för skador på miljön genom muddring och ökad fartygstrafik. Det är viktigt att kustkommuner anpassar sin krisberedskap till ökade hot.

KOMPIS-projektet har bidragit till en ökad medvetenhet och ökad samverkan mellan länets kustkommuner för planeringen av kust och hav. 

Sik- och havsöringbeståndet har ökat på senare tid. Detta kan vara en effekt av flera av de åtgärder som genomförs i länet av aktörer som Sportfiskarna, länsstyrelsen och kustkommunerna; såsom höstfredning och åtgärdande av kustmynnande vattendrag. I Hudiksvalls kommun har flera vandringshinder åtgärdats uppströms i Nianåns vattensystem, vilket kommer hjälpa fler havsvandrande arter att överleva14.  

Centrala myndigheter behöver initiera en dialog med berörda aktörer för att skapa en balans mellan bevarande av kultur-,  miljö-, natur- samt friluftsvärden. En regional kulturmiljöövervakning behöver etableras och kulturmiljöanslaget behöver stärkas18. Antalet marina reservat behöver öka ytterligare och flera insatser behövs för att följa upp skyddade områden. Även flera kustnära kulturreservat behöver inrättas.

Databrist är påtaglig för flera indikatorer och för skyddade områden i synnerhet. Främmande arter ingår i nuläget inte i miljöövervakningen, kunskapen om utbredningen av dessa är liten. Vi vet att amerikansk havsborstmask, nyazeeländsk tusensnäcka, slät havstulpan, vattenpest och kinesisk ullhandskrabba finns i länet19. Mätningar av vattenkemi och biologi genomförs bland annat i länets samlade recipientkontroll. Det behövs en tydligare lagstiftning som synkroniserar den här typen av övervakning bättre med regional och nationell miljöövervakning som i sin tur även behöver anpassas och stärkas för att bättre kunna följa miljötillståndet. Gävleborgs län har inte någon regional övervakning av den fria vattenmassan. En nationell station för detta saknas i Södra Bottenhavet.     

Det vore önskvärt med ett ökat engagemang på bred front för genomförande av åtgärder. En höjning av LOVA- och LONA-medlen skulle kunna bidra till fler insatser.

Referenser

1. http://www.viss.lansstyrelsen.se/

2. Rådén, R., Johansson, K., Christensson, M., Meis, Y. 2014. Kustfiskövervakning i Bottniska viken 2013 – Långvindsfjärden. Länsstyrelsen Gävleborg. 22 sidor. http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/publikationer/2014/Pages/kustfiskovervakning-i-bottniska-viken-2013---langvindsfjarden.aspx

3. http://www.slu.se/sv/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/kul/

4. Havet 2015/2016 – om miljötillståndet i Svenska havsområden. Havsmiljöinstitutet, 132 sidor.

5. Florén, K., Hansson, P., Skoglund, S. Aquabiota Water Research och Kustfilm Nord AB. 2017. Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten – Trendövervakning 2016. Länsstyrelsen Gävleborg. Rapport 2017:5. 58 sidor.

6. Örngruppens verksamhet 1978-2016 - Rapport till Länsstyrelsen Gävleborg, oktober 2016. Opublicerad rapport. 6 sidor.

7. Åtgärder för att öka andelen marint områdesskydd i Gävleborgs län – MarPro-X. Länsstyrelsen Gävleborg. Dnr: 537-7782-16.

8. Beslut om KOMPIS-bidrag för projektet ”Gemensamt mellankommunalt planeringsunderlag för kust- och havsplanering för Hälsingland, Gästrikland och Uppland”. Länsstyrelsen Gävleborg. Dnr: 538-4337-16.

9. Personlig kommentar, Ingemar Johansson, Samhällsplanerare, Söderhamns kommun.

10. http://www.st-olav.com/

11. Personlig kommentar, Åsa Terent, Miljöstrateg, Hudiksvalls kommun.

12. Personlig kommentar, Andreas Johansson, Teknik- och miljöhandläggare, Nordanstigs kommun.

13. http://www.lansstyrelsen.se/Gavleborg/Sv/miljo-och-klimat/sa-mar-miljon/miljogifter/Pages/fiberbankar-i-norrland-(fin).aspx

14. Personlig kommentar, Karl Gullberg och Nichlas Dahlén, Enheten för landsbygd och tillväxt, Länsstyrelsen Gävleborg.

15. Preliminärt beslut om LOVA-bidrag till projektet ”Anskaffning och anläggande av båtbottentvätt” från Enångers Båtsällskap. Länsstyrelsen Gävleborg. Dnr: 1447-2017.

16. Preliminärt beslut om LOVA-bidrag för projektet ”Uppföljning och utvärdering av etablering Sandarne båtbottenborsttvätt – ev miljöpåverkan och metodutveckling för miljöeffektiv slamhantering” från Söderhamns kommun. Länsstyrelsen Gävleborg. Dnr: 1151-2017.

17. Personlig kommentar, Dagmar Jonsson, Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Gävleborg.

18. Personlig kommentar, Anna Westin, Enheten för Kulturmiljö och folkhälsa, Länsstyrelsen Gävleborg. 

19. Personlig kommentar, Patrik Stenroth, Miljöenheten, Länsstyrelsen Gävleborg.

 

Förkortningar

20. KOMPIS-Kommunal planering i statlig samverkan. Ett bidrag till kustlänsstyrelserna från Havs- och vattenmyndigheten. Länets kustkommuner har sedan sökt bidrag från Länsstyrelserna.

21. LOVA-Lokala vattenvårdsprojekt. Kommuner, kommunala bolag, ekonomiska föreningar och ideella organisationer kan ansöka om medel från Länsstyrelsen för åtgärder som bidrar till minskande mängder fosfor, kväve eller miljöfarliga ämnen till Östersjön.

22. LONA-Lokala naturvårdsprojekt. Föreningar, företag och enskilda personer kan via kommunen ansöka om medel från Länsstyrelsen för naturvårdsåtgärder, information och tillgängliggöring.