Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bild: Tobias Flygar.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Nu har alla länets kommuner skrivit under! Övriga aktörer som skrev under i år är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Det finns inga opåverkade kustvatten i länet. Kusten påverkas främst av utsläpp från industri, enskilda avlopp, skogs- och lantbruk, samt av hydromorfologiska förändringar. De största miljöproblem härrör från belastning av miljögifter och närsalter.

Resultat

Åtgärder på regional nivå

Under 2016 har Länsstyrelsen arbetat med att öka tillgängligheten i kustnära natur- och kulturreservat1.

Rådgivningen för lantbrukare inom Greppa näringen sker kontinuerligt för att minska läckage av bekämpningsmedel och växtnäring.

För första gången på 50 år har en omfattande sik-lek påvisats i Gavleån, uppströms de trösklar som åtgärdades 2015. Detta visar vikten av de åtgärder som sker i länet för att förbättra förutsättningarna för fiskreproduktion. Länsstyrelsen leder ett tillsynsprojekt för att åtgärda dammar som hindrar vandrande fisk. Flera vattendrag har öppnats för fiskvandring, vilket  hjälper flera havsvandrande arter att överleva2.

Åtgärder på kommunal nivå

Länets kustkommuner har beviljats KOMPIS-bidrag (kommunal planering i statlig samverkan) för att ta fram gemensamma planeringsunderlag med fokusområden såsom besöksnäring och reproduktionsområden för fisk3.

Under 2016 har Länsstyrelsen beviljat LOVA-bidrag till projekt som förväntas minska utsläppen av näringsämnen och miljögifter genom att en spolplatta och flera dagvattendammar anläggs. Det vore önskvärt med ett ökat engagemang på bred front för genomförande av åtgärder. En höjning av LOVA-medlen skulle kunna bidra till fler insatser.

Områden med utökat strandskydd har utpekats men bristen på kunskap om värdefulla kulturmiljövärden och kustnära marina habitat är fortfarande stor, vilket försvårar planeringen. Gävle kommun tar fram ett kulturmiljöprogram som antas parallellt med en ny översiktsplan, förmodligen under 20174.

Med medel från landsbygdsprogrammet planerar Hudiksvalls kommun att restaurera en våtmark, för minskad näringstillförsel och förbättrade förutsättningar för fisk- fågel- och friluftsliv5. Tillsammans med Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund leder Söderhamns kommun ett projekt för att kartlägga uppströms belastning av näringsämnen till Söderhamnsfjärden, för bedömning av lokala åtgärdsbehov, samt vilka och var åtgärder ger störst effekt6.  

Övriga åtgärder

Längs Norrlands kust riskklassades fiberbankar som en del av FIN-projektet, som slutrapporteras under 20177.

Under 2016 har lekbottnar återställts i Gysinge forsar8. Sportfiskarna, Länsstyrelsen och flera kustkommuner arbetar aktivt med att förbättra förutsättningarna för fiskreproduktion.

I dagsläget finns bara ett marint reservat, Gåsholma, i Gävleborgs län. Skydd enligt Natura 2000 finns på ett flertal platser längs kusten. Fiskeförbud råder kring Storjungfrun, Tupparna och Kalvarna. Det finns ett kulturreservat, Axmar bruk.

Det småskaliga yrkesfisket har minskat och medelåldern bland yrkesfiskarna är hög. Det finns risk för en stark nedgång kommande år och att flera nu levande fiskelägen försvinner, eller ersätts med semesterstugor.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet nås inte till år 2020 i Gävleborgs län. Målet är beroende av att målen ”Ingen övergödning” och ”Giftfri miljö” nås. Likaså gör kustmiljöns långsamma återhämtningsförmåga, tillsammans med en långsam åtgärdstakt samt bristfälliga marina underlag, att miljömålet inte uppfylls. Det finns både positiva och negativa trender för miljötillståndet, utvecklingen bedöms som neutral.

Vattenmyndighetens bedömning är att endast 7 kustvattenförekomster (23 procent) uppnår god ekologisk och kemisk status. Den senaste klassningen visar på en minskning av antal vattenförekomster med god ekologiskt status9 .

Vandrande fiskarter når sina naturliga reproduktionsområden i få av länets kustmynnande vattendrag. Kustprovfisket i Långvind visar en ökad andel karpfiskar och minskad andel rovfiskar, vilket kan indikera övergödningseffekter. Beståndet domineras fortfarande av abborre och mört och inga förändringar förväntas på längre sikt 10,11.

Kustfisken har fortfarande förhöjda halter miljögifter. Halterna av dioxin i fet fisk har dock minskat till nivåer under gränsvärdet för konsumtion12.

Blåstången i södra delen av länet försvann nästan helt år 2010, sannolikt på grund av hög beståndsålder. Nu  ses en tydlig återhämtning13. I andra delar av länet finns delvis artrika grunda bottnar med höga naturvärden, kraftiga undervattensväxtsamhällen och rödlistade fiskarter. I anslutning till starkt exploaterade kustområden är de grunda områdena påverkade av mänskliga störningar och därmed artfattiga. De senaste åren har förbättrade häckningsresultat för havsörn påvisats inom regionen14.

Kunskapen om främmande arters utbredning är liten. Vi vet att amerikansk havsborstmask, nyazeeländsk tusensnäcka, slät havstulpan, vattenpest och kinesisk ullhandskrabba finns i länet15.

Gävleborgs bräckta kustvatten gör arter av både marint- och sötvattensursprung extra känsliga för mänsklig påverkan. Kustens natur- och kulturmiljöer är starkt hotade av exploatering i olika former. Centrala myndigheter behöver initiera en dialog med berörda aktörer för att skapa en balans mellan bevarande av kulturmiljövärden, naturvärden, samt värden för friluftsliv. En regional kulturmiljöövervakning behöver etableras och kulturmiljöanslaget behöver stärkas10.

Ett flertal vindkraftsparker kan komma att byggas ute till havs och hamnkapaciteten i Gävle hamn och Norrsundet planeras att öka. Därmed ökar risken för skador på miljön genom muddring och ökad fartygstrafik. Det är viktigt att kustkommuner anpassar sin krisberedskap till ökade hot.

Databrist är påtagligt för flera indikatorer. Främmande arter ingår i nuläget inte i miljöövervakningen. Mätningar av vattenkemi och biologi genomförs i länets samlade recipientkontroll. Det behövs en tydligare lagstiftning som synkroniserar den här typen av övervakning bättre med regional och nationell miljöövervakning.

Antalet marina reservat behöver öka i länet. Under 2017 söker Länsstyrelsen medel för inventering av marina naturvärden.

Referenser

  1. Personlig kommentar, Lena Landström, Enheten för kulturmiljö och folkhälsa, Länsstyrelsen Gävleborg.
  2. Personlig kommentar, Karl Gullberg och Nichlas Dahlén, Enheten för landsbygd och tillväxt, Länsstyrelsen Gävleborg.
  3. Beslut om KOMPIS-bidrag för projektet ”Gemensamt mellankommunalt planeringsunderlag för kust- och havsplanering för Hälsingland, Gästrikland och Uppland”. Länsstyrelsen Gävleborg. Dnr: 538-4337-16. 6 sidor.
  4. Personlig kommentar, Elin Byström, Planeringsarkitekt, Samhällsbyggnad Gävle kommun.
  5. Personlig kommentar, Åsa Terent, Miljöstrateg, Hudiksvalls kommun.
  6. Personlig kommentar, Andreas Håberg, Miljö- och naturvårdshandläggare, Söderhamns kommun.   
  7. Fiberbankar i Norrland (FIN). Projektplan. Länsstyrelsen Gävleborg. Dnr: 500-8154-2013. 10 sidor.
  8. Personlig kommentar, Karl Gullberg och Nichlas Dahlén, Enheten för landsbygd och tillväxt, Länsstyrelsen Gävleborg.
  9. http://www.viss.lansstyrelsen.se/
  10. Rådén, R., Johansson, K., Christensson, M., Meis, Y. 2014. Kustfiskövervakning i Bottniska viken 2013 – Långvindsfjärden. Länsstyrelsen Gävleborg. 22 sidor. http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/publikationer/2014/Pages/kustfiskovervakning-i-bottniska-viken-2013---langvindsfjarden.aspx
  11. http://www.slu.se/sv/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/kul/
  12. Havet 2015/2016 – om miljötillståndet i Svenska havsområden. Havsmiljöinstitutet, 132 sidor.
  13. Qvarfordt, S., Wallin, A., Borgiel, M. Sveriges Vattenekologer AB. 2015. Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten – Trendövervakning 2014. Länsstyrelsen Gävleborg. 121 sidor. http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/publikationer/Pages/default.aspx?catSub=&doctype=1&freetext=&letter=&numItems=&period=&year=2014&formService
  14. Örngruppens verksamhet 1978-2015 - Rapport till Länsstyrelsen Gävleborg, oktober 2015. Opublicerad rapport. 6 sidor.
  15. Personlig kommentar, Patrik Stenroth, Miljöenheten, Länsstyrelsen Gävleborg.
  16. Personlig kommentar, Maria Rolff, Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Gävleborg.