Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Under de senaste åren har situationen varit oförändrad. Vissa ämnen i luft minskar, andra ökar. I en del tätorter överskrids målets riktvärden. I stora delar av Dalarna är luftkvaliteten emellertid god. Mätningarna är inte heltäckande.

Resultat

Luftföroreningar skadar hälsan, naturen och kulturföremål. Problemen med luftföroreningar är i hög grad knutna till tätorter. Halterna varierar både på grund av utsläppskällor och andra förutsättningar som meterologi och topografi (1). Det tidigare delmålet för svavelhalten i luft är uppfyllt och utsläppen av flyktiga organiska ämnen (bensen) från större punktkällor minskar. Åtgärderna för att minska kvävedioxid-, bensen- och ozonhalterna går dock för långsamt.

Luftvårdsförbundet beslutade under 2014 om ett nytt mätprogram och bildade ett samverkansområde för Dalarna. De första partikelmätningarna genomfördes i Borlänge under 2015 och de första mätningarna av partiklar och kvävedioxider, i gaturum, under 2016 i Falun. Sedan 1993 har mätningar av kvävedioxid och svaveldioxid gjorts kontinuerligt i Falu tätort ovan tak (3). I övrigt saknas det mätdata för butadien, formaldehyd, marknära ozon och korrosion på kalksten i Dalarna.

Partiklar

PM10-halter i trafikmiljö är högst under februari-april när körbanorna torkar upp och sand och slitagepartiklar orsakade av dubbdäcksanvändning virvlar upp i luften. MKN och övre utvärderingströskeln för PM2,5 och PM10 dygns- och årsmedelvärde underskreds i Borlänge år 2015 och i Falun år 2016. Miljökvalitetsmålet för PM10 som årsmedelvärde tangerades i Borlänge och klarades i Falun medan miljömålet för dygnsmedelvärden överskreds i båda tätorterna. Miljökvalitetsmålet för PM2,5 som års- och dygnsmedelvärden klarades i båda tätorterna. Även de nedre utvärderingströsklarna för PM10 och PM2,5 som årsmedelvärden klarades i båda orterna och i Falun även som dygnsmedelvärde (4) & (5). Under hela år 2017 kommer halten av partiklar, (PM10 och PM2,5) att mätas i gaturummet invid RV70/E45 i Mora tätort (3)

Kvävedioxid

Risken för att överskrida NO2 är störst i Falun. MKN överskreds inte 2016 men det går inte att utesluta att dygnsmedelvärden kan överskridas under kraftigare inversioner än som rådde under 2016. Nedre utvärderingströskeln för dygn överskreds i både gatu- och taknivå, och Falu kommun planerar för fortsatta mätningar även nästa år (4). Årsmedelvärden från 2016 jämfört med tidigare period 1993-2010 ovan tak ligger fortsatt strax under miljökvalitetsmålet.

Bensen och Bens(a)pyren

Vintermedelvärden för bensen vid en referensstation utanför Falun visade 2016 att halterna låg under miljökvalitetsmålet från att tidigare ha överskridits under någon vecka, men aldrig över MKN (2) & (6).

Halten av bens(a)pyren beräknades för år 2010 i fyra orter i Dalarna. I Hedemora låg halten över riktvärdet. I Mora och Avesta låg halten på samma nivå som riktvärdet och i Ludvika var halten lägre än miljökvalitetsmålets riktvärde. Det saknas mätningar i länet som visar hur luftföroreningarna påverkas av småskalig vedeldning. Lokalt kan dock påtagliga störningar förekomma.

Marknära ozon och ozonindex

Marknära ozon ingår inte i kontrollstrategin för Dalarnas luftvårdsförbund eftersom Naturvårdsverket ansvarar för uppföljningen.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020.

Tillståndet i miljön har inte någon tydlig utvecklingsriktning. Uppgifter om förhållandena i Dalarna saknas för några av de preciseringar som hör till miljökvalitetsmålet. Det gäller halterna av butadien, formaldehyd och marknära ozon samt korrosion på kalksten.

Målen för halterna av bensen och partiklar i luften är nödvändiga att uppnå för att det samlade målet ska kunna nås. För att uppnå målen behövs fler och kraftfullare åtgärder på såväl EU-nivå som på nationell och lokal nivå, framför allt inom transportsektorn.  

Utsläppen av luftföroreningar från uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat påtagligt i Dalarnas tätorter de senaste årtiondena, främst tack vare utbyggnaden av fjärrvärme.

Internationellt och nationellt behövs åtgärder för att stödja utveckling av fordon och bränslen som ger mindre utsläpp av luftföroreningar. Fortsatt utveckling av järnvägen är viktig för både länets gods- och persontransporter. Kollektivtrafiken behöver också utvecklas för att svara upp mot våra transportbehov på regional och kommunal nivå.

Kommunerna behöver bidra till minskade utsläpp i våra tätorter genom bland annat miljötillsyn och transportsnål samhällsplanering som minskar behoven av transporter och underlättar kommunikationer till fots och cykel. 

Flera av de åtgärder som genomförs för att begränsa utsläpp av luftföroreningar ger effekt inte bara på miljökvalitetsmålet Frisk luft utan också på Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.

Regeringens etappmål om att nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar kommer sannolikt att ge effekter i miljön först på längre sikt.

Dalarnas luftvårdsförbund genomför tillsammans med Mora kommun partikelmätningar vid RV70/E45 under 2017 och i Falu kommun sker fortsatta mätningar för att följa upp luftkvalitén inom samverkansområdet.

Styrmedel

Miljöövervakningen i kommunerna är kopplad till miljökvalitetsnormer. Juridiska styrmedel styr i högsta grad utvecklingen av miljöövervakningen och som i sin tur utgör ett viktigt underlag för prioriteringar i miljöarbetet för att uppnå målet. Resultatet av miljöövervakningen utgör tillsammans med andra informationskampanjer ett viktigt informativt styrmedel där de juridiska styrmedlen inte är tillräckliga.

Klimatklivet har resulterat i fyrtiotvå beviljade ansökningar i Dalarna varav flera innebär utbyggnad av laddstationer, som kan bidra till bättre luftkvalitet (7).  ROT-avdrag kan underlätta enskilda hushållens omställning till fjärrvärme vilket framför allt har lokala effekter.

Referenser

  1. Nerhagen, Lena; Länsstyrelsen i Dalarnas län. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna, Rapport 2012:01. Falun : Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, januari 2012. ISSN: 1654-7691.
  2. Länsstyrelsen Dalarnas län. Regionalt miljöövervakningsprogram för Dalarnas län 2015-2020. u.o. : Länsstyrelsen Dalarnas län, 2014. Dnr 502-2735-2013.
  3. Dalarnas Luftvårdsförbund (DLF). Kontrollstrategi för Dalarnas Luftvårdsförbund (Upprättad: 2016-03-30). 2016. http://dalaluft.se/rapporter.html.
  4. Brydolf, Magnus och Sjövall, Billy. Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun (SLB 2017:7). Stockholm : SLB-Analys, 2017. http://slb.nu/slbanalys/rapporter/.
  5. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Rapport nr 16-0346-01-NO2. Göteborg : IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 2017-05-29.
  6. IVL Svenska Miljöinstitutet AB 2017-05-12.—. Rapport nr 16-0346, VOC. Göteborg :
  7. Naturvårdsverkets hemsida. Resultat för Klimatklivet. [Online] 2017. [Citat: den 10 okt 2017.] http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/Klimatklivet/Resultat-for-Klimatklivet/.