Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har för Dalarna en mer positiv bedömning än den nationella. I övrigt är bedömningarna i Dalarna i nivå med de nationella bedömningarna.

Inom klimatområdet har många goda projekt påbörjats för en omställning till ett hållbart samhälle. Det är bland annat genom Klimatklivet men också via initiativ som till exempel SSAB:s satsning på fossilfri stålproduktion. Samtidigt ser vi en trend med ökat flygande och det byggs nu en ny flygplats i länet och detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser.

Luftkvaliteten i länet som helhet har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt för att målet ska nås i tid.

70 procent av Dalarnas sjöar och vattendrag uppnår inte god ekologisk status. Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag har dock ökat genom vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Systemtillsynsprojektet, Dala VA:s uppströmsarbete och ökad lantbruksrådgivning är några exempel som bedöms bidra till att minska spridningen av miljögifter till ytvatten. Tillgången och kvaliteten på grundvatten är god i stora delar av länet.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 260 objekt behöver undersökas och eventuellt efterbehandlas. 

Dalarna med glesbygd, omfattande export och besöksnäring har stora transportbehov och körsträckan med bil är högre än riksgenomsnittet. Det är kapacitetsbrist på vissa delar av länets järnvägar. Omställning till en transportsnål infrastruktur och beteendeförändringar är fortsatt viktiga.

Samverkan kan skapa smarta miljölösningar. Byggdialog Dalarna är ett exempel på samverkan som driver energi- och miljöarbetet framåt inom byggbranschen i länet.

Trots många goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Förändrade livsmiljöer för växter och djur är ett stort hot. Den bristande lönsamheten leder till att ängs- och betesmarker inte sköts och hävdas inte i tillräcklig utsträckning och betesdjuren blir färre.   

Inom skogsbruket arbetar man nu utifrån målbilder för hänsyn. Men det förekommer fortfarande att skog med höga naturvärden avverkas och antalet arter i skogen som saknar gynnsam bevarandestatus är fortsatt hög. Skogsbrukets frivilliga avsättningar och den formellt skyddade skogen är viktiga men arealen behöver öka och områden samordnas på landskapsnivå. 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Många insatser görs för förbättrad hänsyn vid skogliga åtgärder. Stora arealer skog avsätts frivilligt. Arealen formellt skyddad skog ökar. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden och hänsynen har brister. Det behövs större variation i skogsskötseln och mer kunskap om skogens olika värden.

Resultat

Skog täcker åttio procent av Dalarna. Skogsbruk bedrivs på merparten av den produktiva skogsmarken. Frivilliga avsättningar bedöms utgöra cirka sex procent (1) av arealen skogsmark i länet och drygt tre procent (2) är formellt skyddad nedan gränsen för fjällnära skog.

Hänsynen vid föryngringsavverkning i Svealand har förbättrats, men fortfarande påverkas 34 procent av hänsynskrävande biotoper och 39 procent av vattendrag som passeras negativt. 11 procent av registrerade kulturmiljöer skadas vid skogsbruk, framför allt av markberedning och körning (3).

Många skogslevande arter är rödlistade (4). 14 av 15 skogliga naturtyper och 20 av de 32 skogslevande arterna som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv saknar idag gynnsam bevarandestatus (5).

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har bedömt att ett femtiotal fridlysta arter i länet kan kräva anpassningar av skogsbruksåtgärder för att inte missgynna bevarandestatusen. Fågelinventering av indikatorarter för skog visar en svagt positiv trend i Dalarna (6). Mängden hård död ved och areal gammal skog ökar (7).

Åtgärder på regional nivå

  • Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans med berörda sektorer tagit fram ett förslag på åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål (8).
  • Framtagande av en regional handlingsplan för grön infrastruktur och en reviderad regional strategi för formellt skydd av skog pågår. 2016 skyddades 450 ha som biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal och 1630 ha som naturreservat. Dalarna ska 2017–20 skydda ytterligare 6200 ha (2), vilket innebär att 3,8 procent av den produktiva skogsmarken i länet är formellt skyddad 2020 (9).
  • 2017–18 inventerar Skogsstyrelsen frivilliga avsättningar för att bedöma kvalitén samt avgränsa arealen.
  • Skogsstyrelsen beslutade under året om en paus i registrering av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige där Malung-Sälen och Älvdalens ingår. Inventeringen återupptas 2018 med utvecklad metod.
  • Länsstyrelsen har inventerat naturvärden i Lima efter bidrag från Naturvårdsverket.
  • Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tagit fram ett handläggarstöd och en regional prioriteringslista för hantering av fridlysta arter.
  • Kvalitetssäkring av resultat från inventering i projektet Skog och historia pågår.
  • Femtio natur-och kulturmiljövårdande åtgärder i länet beviljades 2016 stöd av Skogsstyrelsen. Inom Landsbygdsprogrammet har 16 ansökningar beviljats stödet Skogens miljövärden.
  • Under fem år har Skogsstyrelsen genomfört rådgivning med fyrahundra tjänstemän och markägare i länet för att öka kunskapen om hyggesfritt skogsbruk och flera försöksytor har skapats.

Åtgärder på kommunal nivå

Flera kommuner i länet arbetar med formellt skydd, anpassad skötsel och att tillgängliggöra tätortsnära skogar. Borlänge kommun tillsammans med lokala naturvårdsorganisationer har beviljats Lona-stöd för en kartläggning av grön infrastruktur i Gyllbergens skogsrike, i gränsområdet mellan Borlänge, Gagnef och Ludvika, med syfte att utveckla områdets värden för natur och friluftsliv.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Utvecklingen i miljön är både positiv och negativ. Skogsbruket arbetar med många åtgärder för bättre miljöhänsyn och naturvård. Skog avsätts frivilligt, vilket tillsammans med lämnad hänsyn utgör viktiga delar i en grön infrastruktur. Samtidigt avverkas eller fragmenteras skogar med höga naturvärden (10) och många arter påverkas negativt i det brukade landskapet. Det finns fortfarande brister i hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Insatser för att skapa fungerande livsmiljöer för arter behöver utvecklas och samordnas. Den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur kan vara ett stöd för planering i landskapet. För att ta tillvara skogens olika värden och sprida riskerna i ett förändrat klimat behöver skogsbruket bli mer varierat när det gäller t.ex. val av trädslag och skötselmetoder. Kunskapen om skogens natur-, kultur- och sociala värden behöver öka.  

Målbilderna för god miljöhänsyn ger vägledning i det praktiska skogsbruket och är inarbetade i de flesta skogsföretags instruktioner och används för rådgivning, utbildning och uppföljning (11). Det finns ännu inga resultat av måluppfyllelse. Nya arbetssätt utvecklade av sektorn för minskade körskador har gett effekt. Det syns en tydlig förbättring vid transport över vattendrag. Markfuktighetskartor utifrån laserskanning av landets skogsmark är ett bra hjälpmedel för planering av skogsbilvägar och terrängtransport. Kunskapen om forn- och kulturlämningar i skogen har ökat efter flera utbildningssatsningar. Skadefrekvensen på forn- och kulturmiljöer är betydligt lägre i Svealand än landet för övrigt. Genom Skogsstyrelsens utvecklade e-tjänster, bland annat Mina sidor, kan markägare få information om sin skog och underlag för att planera åtgärder.

Befintliga styrmedel och resurser räcker inte för att säkerställa skydd av värdefulla skogar, naturvårdande skötsel och tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Areal gammal skog har ökat, men förutspås minska kraftigt fram till 2030 i länet utanför skyddade områden. Den genomsnittliga avverkningsåldern sjunker och länets skogar blir allt yngre och tätare (12). Regeringen har höjt anslaget till formellt skydd av skog, vilket ökar möjligheterna att nå etappmålet. Mer skog behöver skyddas långsiktigt och resurser till administration och förvaltning av skyddade områden behöver stärkas. I den reviderad nationella strategin (2) för formellt skydd läggs särskild vikt vid värdekärnor nära tätorter samt nyckelbiotopsrika fastigheter i familjeskogsbruket. Den statliga markbytesaffären ESAB har varit ett effektivt sätt att skydda skog och bör upprepas.

Inventering av skogar med höga naturvärden behövs som underlag för tillsyn, planering av en effektiv naturvård och för att minska skador vid skogsbruksåtgärder. Resurser till att inventera skogsmarkens kulturmiljöer samt kvalitetssäkra kända kulturmiljöer behöver öka liksom stöd till natur- och kulturvårdande åtgärder.

Referenser

  1. Avrapportering av regeringsuppdrag om frivilliga avsättningar. Meddelande 4:2017, Skogsstyrelsen.
  2. Nationell strategi för formellt skydd av skog. Reviderad version 2017, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2017.
  3. http://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/sv/?rxid=a6819262-3f5f-4ee9-b0f3-15984a277a41. Skogsstyrelsens statistikdatabas
  4. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015, Sandström m.fl. SLU Artdatabanken, rapporterar 17
  5. https://taxwebb.slu.se/Pages/default.aspx. Riksskogstaxeringen
  6. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013, ArtDatabanken SLU, Uppsala, 2014
  7. Hur går det för fåglarna i Dalarna. Rapport 2016:6. Länsstyrelsen i Dalarna.
  8. Remissversion – Åtgärdsprogram 2018-2022 till Dalarnas miljömål, Länsstyrelsen Dalarna 2017.
  9. Värdefulla skogar. Redovisning av regeringsuppdrag 2017-01-31. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.
  10. Grön infrastruktur för biologisk mångfald i Dalaskogarna. Rapport 2013:24, Länsstyrelsen Dalarnas län.
  11. Nya och reviderade målbilder för god miljöhänsyn. Rapport 12, 2016, Skogsstyrelsen
  12. Skogliga konsekvensanalyser 2015 - SKA 15. Skogsstyrelsen. Rapport 10 2015