Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Bidrag till byggnadsvård

Bidrag till renovering av äldre ekonomibyggnader vars funktion tillhör den äldre lanthushållningen (överloppsbyggnader) ges årligen till ett dussintal objekt. Omfattningen av det helt privatfinansierade underhållet av motsvarande byggnader är svårbedömt, men kan ändå ganska säkert antas vara långt ifrån tillräckligt för att kunna uppväga förfallet.

Ersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar

Från och med 2015 har stöd till restaurering av värdefulla naturbetesmarker åter börjat kunna lämnas eftersom det nya landsbygdsprogrammet så sakteliga har börjat träda i funktion. Ett halvdussin ansökningar har inkommit 2017 varav ca hälften har bedömts vara kvalificerade.

Ersättning för hävd av betesmarker och slåtterängar

Under 2015–2017 har huvuddelen av länets naturbetesmarker återbesökts inför tecknandet av nya femårsåtaganden om EU-stöd i nya landsbygdsprogrammet. Den exakta siffran över hur stor procent av arealen som går vidare in i nya programmet finns inte ännu men tendensen är att den vikande trenden under senare år fortsätter.

Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker

Under 2016 och 2017 har en handfull anläggningar och restaureringar av våtmarker kunnat beviljas stöd. Detta motsvarar dock hittills endast en handfull procent av den för ändamålet tilldelade budgeten vilket är synnerligen otillfredsställande.

 Analys och bedömning

En stor del av odlingslandskapets mångfald finns i betesmarkerna, som fortsätter minska sedan betesstödsepokens toppår 2005. Innan dess hade trenden varit sakta ökande från bottennivån på 1980-talet. Under större delen av 1900-talet minskade arealen betesmarker kraftigt i länet som en följd av samhällsförändringar och ett specialiserat och effektiviserat jordbruk.

Betesmarker kräver skötsel i form av bete med ett anpassat djurantal för att behålla sina värden. Ersättningsvillkoren för restaurering och hävd av betesmark i det nuvarande miljöstödsprogrammet, samt även villkoren för investeringar i nya djurstallar, har inte varit tillräckligt generösa för att kunna skapa en positiv trend för betesmarkerna. Länets naturreservat och Natura 2000-områden, där resurser finns att jobba mer aktivt med betesfrågorna, är i stort sett de enda områden där de senaste årens negativa trend kunnat hejdas.

Erfarenheterna från miljöstödskontrollerna visar att många av länets betesmarker fortfarande inte har en sådan nivå på skötseln (röjning och tillräckligt betestryck) att man kan säga att värdena långsiktigt bevaras. Länet är tyvärr fattigt på betesdjur och situationen har inte underlättats genom återetableringen av de stora rovdjuren varg och lo eller de återkrav av tidigare utbetalda miljöstöd som Länsstyrelsen för några år sedan tvingades jobba med. Många djurägare väljer att lägga ner sina besättningar, vilket har en negativ påverkan på miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Situationen skulle kunna förbättras genom förbättrad lönsamhet inom animalieproduktionen, exempelvis genom fler riktade stöd i Landsbygdsprogrammet till värdefulla betesmarker och betesdjur. Det senaste kraftfulla steget i rätt riktning är den f o m 2012 kraftigt höjda ersättningen för rovdjurssäkra stängsel.