Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Västmanlands läns miljömål?

Länsstyrelsen har under året tydligt stärkt sin roll kring aktiviteter som bidrar till att uppnå generationsmålet samt flera av miljökvalitetsmålen. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås.

Miljömålen är riktmärken för vad som behöver uppnås för att skapa ett hållbart samhälle. Till år 2020 bedömer vi att miljökvalitetsmålen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Det är samma bedömning som gjordes 2016. Bland de miljökvalitetsmål som endast bedöms på nationell nivå gjorde Naturvårdsverket tidigare i år bedömningen att målet Skyddande ozonskikt kommer att nås och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömde att Säker strålmiljö är nära att nås. Det innebär att 4 av de 14 miljökvalitetsmål som berör länet har goda förutsättningar att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms vara svårare att nå. Det är av vikt att ytterligare åtgärder vidtas för att vända trenden för dessa mål.

Sammanfattning för samtliga miljömål

I årets uppföljning av miljömålen presenterar vi hur miljön mår och hur miljöarbetet går. En stor del av möjligheterna att nå miljömålen hänger på insatser från kommuner och näringsliv. Den här sammanställningen har dock fokus på Länsstyrelsens insatser. Nytt för i år är att generationsmålet ingår i redovisningen.

För att ställa om till ett hållbart samhälle och närma oss målen måste vi ta itu med existerande miljöproblem och samtidigt förebygga att nya miljöproblem uppstår. Vi vill framhäva att det på Länsstyrelsen genomförs många arbetsinsatser som påverkar miljömålen i positiv riktning. Detta arbete sker både som enskilda arbetsinsatser och i det ordinarie arbetet. Dessutom har Länsstyrelsen tagit initiativ till och startat upp ett väl fungerande Miljö- och Klimatråd, med bred representation från länets högskolor, näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Totalt ingår ca 70 personer i rådet och dess grupperingar. Länsstyrelsen har även stärkt miljömålen i miljöledningsarbetet och ökat ambitionerna att nå de globala hållbarhetsmålen, vilka är centrala i miljömålsarbetet.

Trots detta avsätts i dagsläget inte tillräckliga resurser för att det ska vara möjligt att nå samtliga miljökvalitetsmål. För vissa miljökvalitetsmål är trenden dessutom negativ, vi kommer allt längre ifrån att nå de målen. Genom ökade statliga anslag skulle möjligheterna till ett strategiskt arbete som leder till konkreta insatser på olika nivåer i samhället stärkas. Exempel på insatser är tillsyn, utvecklingsarbete, kunskapsuppbyggnad och särskilda åtgärder.

Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till att olika aktörer ändrar beteende till fördel för en bättre miljö. Inom flera områden finns behov av sådana kunskapshöjande åtgärder, t.ex. kring kemikaliers miljö- och hälsoskadliga egenskaper samt var dessa förekommer.

Några andra strategiska frågor som pekas ut i uppföljningen är att saneringstakten av förorenade områden måste öka. Anpassade styrmedel och skärpt lagstiftning behövs för att minska övergödningen av ytvatten i länet. Återställande och skötsel av dikningsskadade våtmarker i skyddade områden behöver prioriteras högre för att miljömålet ska nås. Även skyddet av tätortsnära natur av stor betydelse för friluftslivet behöver växlas upp.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Temperatur och Koncentration

I Västmanlands län kommer klimatet att förändras på grund av utsläpp av växthusgaser. En rapport från SMHI visar att länet kommer att få mer regn och att temperaturen troligtvis stiger mellan tre till fem grader till slutet av seklet. Störst uppvärmning sker vintertid som kan få en höjning upp mot sex grader fram till 2100.

Utsläpp av växthusgaser

De totala utsläppen av växthusgaser i länet uppgick till 1392 956 ton år 2015. Mest utsläpp kommer från transporter som står för 34 % och energiförsörjning med 24 %.  

Energianvändning och energitillförsel

Energianvändningen i Västmanlands län var 2013 ca 8,42 TWh. Statistiken för energianvändning på regionalnivå innehåller ganska stora osäkerheter och begränsas även av sekretessregler. Underlaget är inte tillräckligt tillförlitligt för att kunna göra analyser av det. Det osäkra underlaget visar på en långsam minskning av energianvändningen sedan 1990. Energianvändningen per BNP-enhet är betydligt effektivare idag än 1990, nästan varje år ökar tillväxten, men inte energianvändningen.

Samhällsplanering och transporter

För att länet ska kunna vara med och bidra till att Sverige når klimatmålen för 2030 och 2045 behöver samhällsplaneringen ändras så att bilens roll blir mindre utan att tillgängligheten i samhället försämras. 

Utsläppen från transportsektorn har minskat cirka 2 % sedan 1990, det är entydigt minst av alla sektorer. Antalet åkta kilometrar med bil och lastbil behöver minska med 10–18 % till 2030 för att transportsektorn ska bidra till klimatmålen, enligt Trafikverkets analyser.

 

Analys

Förnybar energi

Västmanland är det län där vindkraften är minst utbyggd. Idag finns tre mindre vindkraftverk med en effekt på 0,1 MW.

Solel ökar kraftigt varje år, exempelvis så ökade den installerade effekten från 3200 kW 2015 till 6179 kW till 2016. Trots en stor ökning når solenergi ändå inte upp till 1 % av den totala energiproduktionen. Sekretessregler gör att det idag inte är möjligt att se andelen förnybar produktion i förhållande till den totala produktionen i länet. Slutanvändningen av energi var 2015 8 420 MWh.

För att realisera länets stora biogaspotential krävs fortsatt regional samverkan. Under 2014 byggdes ytterligare en anläggning i länet och produktionen ökade från 43,8 till 50,5 GWh.

Energieffektivisering

Energieffektiviseringspotentialen uppnås inte, omfattningen av energieffektivisering skulle kunna vara betydligt högre, exempelvis kan de många företag i industrin energieffektivisera sin verksamhet med 15–20 % med en avskrivningstid på 4–10 år. Även fastighetssektorn skulle kunna energieffektivisera snabbare än vad som sker idag.

Den största effektiviseringen inom transportsektorn handlar om att minska behovet av förflyttning med bil eller lastbil. Det handlar både om att använda mer tåg, buss och båt, men även förbättra samhällsplaneringen för att minska behovet av resor.