Generationsmålet

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för två. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och av det åtgärdsarbete som påverkar miljön i länet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Omfattande restaureringsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser minskar kontinuerligt i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Utsläppsminskningarna sker i alla sektorer utom transporter och arbetsmaskiner. Transportsektorn står nu för 43 procent av länets utsläpp. Tillväxt- och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Utsläppen från länets befolkning ur ett konsumtionsperspektiv, där även utlandsresor och utsläpp i andra länder från produktion av varor som importeras till länet räknas in, ökar dock.

Giftfri miljö

Ca hälften av länets kommuner arbetar med styrdokument för en giftfri skola och samverkansrådet för kemikaliefrågor har börjat sitt arbete. Region Örebro län är mycket aktiva i kemikaliearbetet och Örebro kommun har tagit fram strategier för giftfri kommun och miljöanpassat byggande. Det senare är viktigt mot bakgrund av att nybyggnadstakten är mycket hög i kommunen för närvarande.

Biologisk mångfald

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya styrmedel behövs för att flera av miljömålen ska nås. Länsstyrelsens nya uppdrag om handlingsplan för grön infrastruktur innebär att bättre kunskapsunderlag tas fram för naturvårdsarbetet och utgör en yta för ökat samarbete med de areella näringarna.

Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur och småbrukare i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Generationsmålet

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad

Under året har arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur tagit fart. En rad analyser har genomförts som innebär att planeringsunderlagen för att ta hänsyn till ekosystemen kommer att förbättras. Nya verktyg och styrmedel behövs för att underlagen ska ge full nytta. Exempelvis finns det brister i skogssektorns intresse att ta ytterligare steg i arbetet med att undanta skog från produktion enligt regeringens etappmål.

Naturvårdsarbetet har under några år getts hög prioritet av regeringen och viktiga beslut och genomföranden av områdesskydd och restaureringar av våtmarker, skog och vattendrag har skett. Det innebär att förmågan att långsiktigt generera ekosystemtjänster har säkrats och förbättrats på flera platser i länet.

Under året har Länsstyrelsen arrangerat ett seminarium för bland annat kommunerna med syftet att lyfta behovet av hänsyn till, samt nyttan av ekosystemtjänster.

Antalet kalkade sjöar har minskat från 500 till 300 sjöar. Det beror på att nedfallet av försurande ämnen minskat sedan slutet av 1990-talet. Kalkningsåtgärderna har medfört att den biologiska mångfalden bevarats och främjats i många sjöar och vattendrag. Återhämtningen från decennier av mycket höga nedfall av försurade ämnen tar dock lång tid. Därför bedöms kalkningen av försurade sjöar och vattendrag behöva fortsätta i många år till. Dessutom behövs ett anpassat skogsbruk med askåterföring för att minska påverkan från försurningen.

God hushållning med naturresurser. Natur- och kulturmiljöer bevaras, främjas och nyttjas hållbart

Det regionala naturvårdsarbetet är i hög grad fokuserat på skydd och skötsel av skyddad natur. Under året har Länsstyrelsen beslutat om 18 nya och utvidgade naturreservat. Bland annat har hela Nittälven skyddats och är nu med angränsande reservat länets största skyddade område. Behoven av ytterligare finansiering till områdesskydd är mycket stora. Bristen på finansiering leder till samarbetssvårigheter med skogssektorn och riskerar att undanröja möjligheterna att nå flera miljömål och generationsmålet.

Kommunerna har ofta en ambition att ta vara på värdefulla grönstrukturer vid de planerade bebyggelseområdena. Förutsättningarna att arbeta med grön infrastruktur varierar dock kraftigt mellan kommunerna.

Sett till behoven är resurserna till restaurering och skötsel av skyddade områden bristfälliga. Externa resurser är därför viktiga. Under de senaste åren har Länsstyrelsen arbetat med två Lifeprojekt för att kunna genomföra olika naturvårdsinsatser. Lifeprojektet RECLAIM har förlängts ett år till 2018. Under året har restaureringar och ytterligare naturvårdsinvesteringar för att underlätta framtida skötsel genomförts. Åtgärderna inom projektet ger stora positiva effekter på artmångfalden och påverkar flera miljömål och andra samhällsmål positivt. Det nära samarbetet med traktens lantbrukare förbättrar deras möjligheter att bruka markerna mer hållbart och långsiktigt. Åtgärderna i sjön Tysslingen ger en längre uppehållstid för vattnet vilket motverkar översvämningar längre nedströms och bidrar till att binda näringsämnen i sjön. Dessutom gynnar arbetet besöksnäringen i området genom ökad tillgänglighet. Inom Life TAIGA har Länsstyrelsen de senaste åren kommit igång med den viktiga skötselinsatsen naturvårdsbränning av skog.

Översiktsplanen har en viktig roll som måldokument och vägvisare mot en hållbar framtid. Med den bostadsbrist som råder i länet finns behov av en mer strategisk samhällsplanering där hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer.

Aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas saknas i flera kommuner. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att stödja och delfinansiera kommunala kulturmiljöprogram. Det finns exempel på att bristen på relevanta kunskapsunderlag och kompetens leder till att kulturmiljö- och naturvärden hotas vid förtätning av tätorter.

Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

Flera kommuner beviljats stadsmiljöavtal för investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik och cykel. I Örebro har till exempel en central gata omvandlats till ny stadsgata med cykelväg och bredare trottoar. Ombyggnaden är ett litet exempel på steg i hållbar stadsutveckling och syftet är delvis att stimulera ökad cykelanvändning.

Nya miljöövervakningsdata visar att hälsofarligt vatten i enskilda brunnar existerar även om det är mycket sällsynt.

Under året har den ideella föreningen Hopajola tillsammans med Länsstyrelsen arrangerat en särskild utbildningsinsats till länets kommunstyrelser om värdet av tätortsnära natur för folkhälsan och som kommunal attraktionskraft.

Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen

Avfallshanteringen går mot mer förbränning och utsortering av biologiskt avfall. Insamling av textilavfall har kommit igång i mindre skala inom detaljhandeln.

Insamlingen av farligt avfall är något lägre i länet jämfört med riksgenomsnittet. Några kommuner har under året arbetat med informationskampanjer för att öka insamlingsgraden.

Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön

Vi har uppnått det regionala målet för minskad klimatpåverkan till 2020 och har mot bakgrund av nya nationella mål nyligen fastställt mål till 2030.

Under året har ett nytt regionalt Energi- och klimatprogram antagits och åtgärder på bred front pågår för att minska Örebro läns direkta klimatpåverkan. Under året har vi aktivt deltagit i arbetet med att föra in hållbarhetsperspektiv i den nya Regionala utvecklingsstrategin, handlingsplanen för miljöintegrering i tillväxtarbetet samt i de nationella och regionala infrastrukturplanerna. Vi bedömer att infrastrukturplanerna inte i tillräcklig grad beaktar klimatmålen och ser allvarligt på att viktiga järnvägssatsningar senarelagts. Länsstyrelsen driver i samverkan med länets kommuner ett projekt kring transportsnål planering.