Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för två. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och av det åtgärdsarbete som påverkar miljön i länet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Omfattande restaureringsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser minskar kontinuerligt i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Utsläppsminskningarna sker i alla sektorer utom transporter och arbetsmaskiner. Transportsektorn står nu för 43 procent av länets utsläpp. Tillväxt- och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Utsläppen från länets befolkning ur ett konsumtionsperspektiv, där även utlandsresor och utsläpp i andra länder från produktion av varor som importeras till länet räknas in, ökar dock.

Giftfri miljö

Ca hälften av länets kommuner arbetar med styrdokument för en giftfri skola och samverkansrådet för kemikaliefrågor har börjat sitt arbete. Region Örebro län är mycket aktiva i kemikaliearbetet och Örebro kommun har tagit fram strategier för giftfri kommun och miljöanpassat byggande. Det senare är viktigt mot bakgrund av att nybyggnadstakten är mycket hög i kommunen för närvarande.

Biologisk mångfald

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya styrmedel behövs för att flera av miljömålen ska nås. Länsstyrelsens nya uppdrag om handlingsplan för grön infrastruktur innebär att bättre kunskapsunderlag tas fram för naturvårdsarbetet och utgör en yta för ökat samarbete med de areella näringarna.

Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur och småbrukare i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det finns knappt 103 000 ha åkermark och nära 8530 ha betesmark i Örebro län. Arealen betesmark uppvisar en svag ökning jämfört med året innan. Den blygsamma ökningen av arealen betesmark är delvis en effekt av restaureringsstödet. Utvecklingen av arealen betesmarker har annars i stort sett legat still de senaste åren. Det gäller även de betesmarker som bedöms ha störst värde för den biologiska mångfalden. En allt viktigare fråga är möjligheten att försörja de värdefulla betesmarkerna med betesdjur. Det totala antalet nötkreatur i länet har ökat något de senaste åren. För år 2015 beräknades antalet djur till drygt 33 000. För år 2017 beräknas antalet nötkreatur uppgå till drygt 34 000.

Arealen slåtteräng är 211 ha, vilket är i stort sett samma areal som ifjol.

Intresset för anläggande av våtmarker liksom restaurering är fortfarande tillfredsställande. Det nya Landsbygdsprogrammet öppnar upp för fler ansökningar för anläggande av våtmarker. Under år 2017 har det färdigställts 5,73 ha våtmark och restaurerats 2,3 ha fördelade på fem objekt. Fem ansökningar har under året inkommit för handläggning. Situationen är snarlik den för år 2016.

Kunskapen om miljötillståndet för biologisk mångfald i odlingslandskapet är fortfarande inte tillfredsställande men resultatet från den regionala miljöövervakningen Remiil har sammanställts och bidrar med kunskap. Resultatet ger en bra bild av gräsmarkers och småbiotopers mängd och kvalitet i olika intensivt odlade landskap. Ett pilotprojekt som avslutats år 2015 pekar på att småbiotoper har betydelse för jordbruksmarksfåglars artsammansättning och förekomst.

Ändringarna i biotopskyddsbestämmelserna från 2014 som innebar att rationaliseringsbehov numer kan utgöra särskilt skäl för att ta bort småbiotoper i odlingslandskapet har inte påverkat trycket på småbiotoper i någon stor utsträckning. De dispenser som ges gäller oftast alléer och är inte kopplade till förändringarna i biotopskyddsbestämmelserna.

Överlag råder brist på kunskapsunderlag rörande kulturmiljöer i odlingslandskapet. Flera kommuner arbetar med kulturmiljöprogram som även omfattar landsbygdens miljöer. Kumla och Lekebergs kommuner är klara med sina program. Länsstyrelsen arbetar även med fördjupning av länets riksintressen för kulturmiljövård och ger stöd från Landsbygdsprogrammet och Kulturmiljöanslaget för att stödja bevarande, användning och utveckling av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Behoven överstiger dock de tillgängliga resurserna.

Inom Landsbygdsprogrammet har olika kurser genomförts inom kompetensutveckling. Kurser för konventionell och ekologisk potatisodling med fokus på växtnäring, markpackning och grisproduktion har genomförts. Till detta kommer diverse rådgivningsverksamhet, främst det som rör betesmarker och slåtterängar Genomförandet av dessa aktiviteter utgör en värdefull del i arbetet mot Ett rikt odlingslandskap.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden i miljön är negativ. Trenden är att antalet betesdjur minskar, även om en liten ökning av djurantalet kan ses för innevarande år. Antalet aktiva småbruk blir färre och det blir allt svårare att matcha betesdjur med de naturbetesmarker som behöver betas. Övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär klara försämringar ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Problemen har uppmärksammats och Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att föreslå åtgärder inom liggande landsbygdsprogram för att stärka måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålen.

Om målen ska nås måste lantbrukets konkurrenskraft stärkas. Samtidigt måste det bli lönsamt, för lantbrukarna att investera i miljötjänster som restaurering och vård av natur- och kulturmiljöer. Stödet för ekologisk odling bör förstärkas då den ekologiska odlingen bland annat bidrar till att bevara ett aktivt brukande av jordbruksmark i skogs- och mellanbygder där möjligheterna att konkurrera med konventionella jordbruksprodukter är sämre jämfört med utpräglade högavkastande jordbruksbygder.

Anslutningen till miljöstöden, som är det främsta verktyget för att nå miljömålen, är överlag för låg. Särskilt problematiskt är det på kulturmiljöområdet.

För att klara att hålla uppe och helst öka arealen betesmark krävs både att regelverket i EU:s jordbruksstöd upplevs som rimligt och att lönsamheten för mjölk- och köttproduktion är god. Annars kommer det i framtiden att finnas för få betesdjur för att hävda våra betesmarker. För att säkerställa en fortsatt ökning av arealen slåtterängar krävs framför allt en höjd miljöersättning tillsammans med enskild rådgivning för att hjälpa intresserade lantbrukare att sköta slåttern på ett rationellt sätt. Rådgivningsresurserna för arbete som gynnar biologisk mångfald är dock otillräckliga i nuvarande Landsbygdsprogram.

Många ängs- och betesmarker med höga biologiska och kulturhistoriska värden har sämre eller utebliven hävd visar en inventering i Lekebergs kommun. I Örebro kommun är läget ungefärligen detsamma. Anledningen är oftast brist på betesdjur, i vissa fall har markägarna slutat med djurhållning.

Positiva tendenser finns dock. Utvecklingen av alternativa näringar på landsbygden, som t ex handel med lokala produkter, fiske- och upplevelseturism med mera innebär nya inkomstområden och därigenom en fortsatt tryggad förvaltning.

Kunskapen om tillståndet i odlingslandskapet behöver fortfarande förbättras så att åtgärder riktas dit de behövs. Länsstyrelsens arbete med regional miljöövervakning av gräsmarker, våtmarker och småbiotoper har pågått sedan 2009.