Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i 8 av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklinsgtrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen beslutats och fem regionala fokusområden har tagits fram tillsammans med lokala och regionala aktörer och ska genomföras 2018-2020. Åtgärdsprogrammet ska öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Nedläggning och igenväxning av jordbruksmark fortsätter[1]. Dock genomförs det många insatser för att bevara och restaurera enskilda miljöer i odlingslandskapet. Nedläggningen påverkar den gröna infrastrukturen negativt eftersom spridningsvägarna för arter i jordbrukslandskapet försämras när det blir längre avstånd mellan lokaler med öppen mark.

Antalet mjölkkor i länet minskar och är nu för första gången färre än 7000 djur, fördelade på 84 mjölkgårdar[2]. År 2010 fanns det 139 gårdar och år 2000 fanns det 371 gårdar[3]. Även antalet företag med nötkreatur totalt sett minskar, medan får- och grisföretag har blivit några fler under de senaste åren[4].

Åkermarkens egenskaper och processer

Eftersatt underhåll av dränering och skötsel av markavvattningsföretag är ett allt större problem i länet. Vid en ökad nederbörd riskerar marker att svämmas över. En fungerande dränering är viktig för att bibehålla en produktiv åkermark och för att minska problem med övergödning.

Öppet och variationsrikt odlingslandskap

Slåtterängar övervakas sedan 2009 inom länets regionala miljöövervakning. Under 2014 startade det första omdrevet av markerna och efter 2018 kommer alla värdefulla slåtterängar att ha återbesökts. Arbetet med miljöövervakningen visar tydligt att igenväxningen av slåtterängar fortsätter. En vanlig iakttagelse är att de delar av slåtterängar som kan slås med traktor sköts i större utsträckning än delar som måste slås manuellt. Under föregående landsbygdsprogram sköttes en mycket stor andel av Värmlands värdefulla slåtterängar utanför stödsystemet. Mycket talar för att det fortfarande är på det viset.

Åtgärder på regional nivå

Under 2016 startades ett demonstrationsförsök med strukturkalkning inom Greppa näringen. Försöket pågår under 2017 och ska utvärderas under 2018. Syftet är att öka kunskapen och intresset kring strukturkalkning. Inom landsbygdsprogrammets företagsstöd har det utlysts särskilda medel för dränering.

Under 2017 har lantbrukare, ägare av värdefull ängs- och betesmark och företagare på landsbygden erbjudits kurser och rådgivning inom ämnet Ett rikt odlingslandskap. Kurser har ordnats inom områdena byggnadsvård, biologisk mångfald på ängs- och betesmark, skötsel av slåtterängar och restaurering av betesmark. Rådgivning har koncentrerats till byggnadsvård gällande överlopps- och ekonomibyggnader. Samtliga aktiviteter har varit öppna för både män och kvinnor.

Inom landsbygdsprogrammet finns sedan hösten 2015 projektstöd att söka för utveckling av natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet. Hittills står hembygdsgårdar för merparten av ansökningarna men under 2017 har det även inkommit ansökningar gällande hotade arter i ängsmarker och upprustning av park- och trädgårdsmiljöer.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020 med beslutade styrmedel och åtgärder.

Odlingslandskapet växer igen i länets mellan- och skogsbygder. Det görs många bra insatser för att bevara och restaurera värdefulla marker, men det krävs också en bred bas med djurhållning och åkerbruk för att det ska finnas ett rikt odlingslandskap. Det är minst lika viktigt att det finns bra möjligheter att bo och verka på landsbygden som att det finns styrmedel för att restaurera och hävda enskilda intressanta objekt. Utan den breda basen av jordbruk kommer inte heller pärlorna, till exempel sätrar och hackslåttmarker, med extra höga natur- och kulturvärden att behålla sina höga värden eller ens finnas kvar i framtiden. Trenden med minskande antal företag med betesdjur pekar i denna riktning.

Utformningen av EU:s jordbrukspolitik är mycket viktig för huruvida miljökvalitetsmålet nås eller inte. Landsbygdsprogrammet 2014-2020 innehåller betydligt mindre medel till satsningar på kulturmiljöer jämfört med föregående landsbygdsprogram. Fokus ligger istället på tillgänglighet och en attraktiv landsbygd. Ändrade stödformer har gjort det svårare för enskilda företag att genomföra små, men ändå viktiga och vårdande projekt på sin egen gård. Att programmet inte kom igång på allvar förrän under hösten 2015 minskar ytterligare möjligheterna att nå målet till 2020.

De allra flesta insatser som behövs för att bevara ett rikt odlingslandskap i hela länet är i hög grad beroende av ekonomiska styrmedel. De mest kostsamma åtgärderna som också gäller de mest hotade miljöerna i odlingslandskapet är skötseln av slåtterängar och sätrar. Kostnaderna är i många fall flera gånger högre än ersättningarna. Med de förutsättningarna är det svårt att motivera entreprenörer att ta på sig uppdrag för skötsel av sådana marker.

Det nya landsbygdsprogrammet innebär försämrade möjligheter till rådgivning inom områdena växtnäring och giftfri miljö, i synnerhet till gårdar som inte ingår i Greppa näringen eller bedriver ekologisk produktion. Ett ökande problem i odlingslandskapet är eftersatt dränering av åkermark och underhåll av markavvattningsföretag. Det leder bland annat till försumpning, dålig bärighet, strukturproblem och ökad risk för isbränna, med försämrat utnyttjande av växtnäring, ökad erosion och förlust av växtnäringsämnen som följd.

För att kunna styra medel för restaurering av värdefulla miljöer eller återskapande av våtmarker till de platser där de gör störst miljönytta skulle uppsökande verksamhet kunna ha stor positiv effekt. En särskild satsning planeras för 2018 när det gäller slåtterängar, där generationsskiftet bland ängsskötare går trögt. Arvtagare ska uppmärksammas särskilt och erbjudas riktade aktiviteter för att höja kunskapsnivån och öka motivationen att ta hand om de värdefulla marker som finns.



[1] Jordbruksverkets statistikdatabas

[2] Jordbruksverkets statistikdatabas

[3] Jordbruksverkets statistikdatabas

[4] Jordbruksverkets statistikdatabas