Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Hallands läns miljömål?

Den regionala uppföljningen 2017 uppvisar bara mindre förändringar. Liksom tidigare bedöms inget av målen kunna nås i sin helhet i Halland. Antalet mål med negativ trend har minskat något de senaste åren.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller exempelvis försurningstillstånd, antalet hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten, tillståndet i de marina miljöerna och utsläpp från transporter. Ytterligare ett område som hamnat i fokus i länet under året är tillgången till grundvatten.

För målet Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där det långsiktiga arbetet med minskat näringsläckage ger resultat. 

Den förbättring från negativ till neutral trend för Hav i balans som bedömdes i fjol består, och målet har nu även fått sällskap av Ett rikt odlingslandskap där den negativa trendpilen i år ersatts av en neutral.

Liksom tidigare uppvisar miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms även för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning) samt God bebyggd miljö.

De två mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Att det går sämst för just dessa mål visar på behovet av en ökad hänsyn från alla sektorer när det gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald.
För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen.

Att majoriteten av målen uppvisar en neutral trend återspeglar att det finns både positiva och negativa utvecklingar i miljön. Det visar också att takten i miljömålsarbetet skulle behöva växlas upp ytterligare för att målen ska nås.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

RESULTAT

Hallands vatten är kraftigt påverkade av övergödning vilket är en stor anledning till att länets sjöar och vattendrag inte uppnår god status enligt vattendirektivet. Transporterna till havet uppgick 2016 till ca 6 500 ton kväve och ca 135 ton fosfor. Det är lägre transporter än för föregående år och beror sannolikt på lägre årsnederbörd. Vid bedömning där flödet korrigeras, visar provtagningen en minskning av tillförseln av kväve de senaste 15 åren. Även fosfortillförseln tycks minska men trenden är osäker eftersom mellanårsvariationerna är stora.

Påverkan på havet och landmiljön samt Tillstånd i havet

Viktiga regionala styrmedel för att minska näringsämnesbelastningen är miljöersättningar via landsbygdsprogrammet, rådgivning inom projektet Greppa Näringen, individuell prövning av djurhållande jordbruk och generella föreskrifter för gödselhantering. Hittills under perioden 2016-2017 har 255 av länets lantbrukare fått rådgivning inom Greppa Näringen och stöd har beviljats för ca 32 hektar våtmarker. Totalt har drygt 600 hektar våtmarker tillkommit i länet under perioden 2000-2017.

Kommunernas arbete med att söka förnyade tillstånd avseende större avloppsreningsverk fortgår. Avloppsreningsverkens bidrag, som motsvarar ungefär en fjärdedel av de totala fosforutsläppen, har minskat med mer än 20 procent sedan 1995. I de halländska kommunerna finns över 30 000 enskilda avlopp och ett stort antal av dessa har bristande standard (1).  Åtgärdande av avlopp pågår i kommunerna. Mängden enskilda avlopp som behöver åtgärdas varierar mellan 18-70 procent beroende på kommun. 

Med hjälp av medel för Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) har Hylte kommun tagit fram en VA-plan med tillhörande översikt och strategi och Varbergs kommun har utrett vilka åtgärder som kan vidtas för att minska näringsbelastningen till Apelviken.

Södra Cell AB fick 2016 tillstånd till en produktionsökning på nära 90 procent. Produktionsökningen har i tillståndsprövningen inte bedömts innebära en försämring av vattenförekomstens ekologiska status.

För att minska utlakningen av kväve från skogsmark behålls kantzoner vid slutavverkning. Skogsstyrelsen rekommenderar också att grenar och toppar (GROT) tas ut gröna vid slutavverkning för att minska kvävebelastningen (2). Inom ramen för LOVA har en samfällighetsförening i Kungsbacka kommun byggt ett by-gemensamt avloppssystem som kopplats mot kommunens reningsverk. I Halmstads kommun har strukturkalkning utförts i del av Nyrebäckens tillrinningsområde. Några av vattenråden i länet arbetar för minskad övergödning genom att exempelvis anlägga våtmarker och skyddszoner samt plantera al.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Resultatet av miljöövervakningen 2015/2016 för typområdet på jordbruksmark i Halland visar att avrinning, halter och transporter av kväve och fosfor på årsbasis låg i nivå med motsvarande långtidsmedelvärde för området (3) vilket visar att utlakningen inte tycks öka.

När det gäller de större vattendragen i länet, som huvudsakligen avvattnar skog och övrig mark, finns inte någon avtagande trend. I kuståarna där bidraget från jordbruksmarken dominerar är trenden klart nedåtgående (4). Nitrathalterna i grundvatten ligger i medeltal på 29 mg per liter vilket är över gränsen för tjänligt med anmärkning för dricksvatten. För en stor andel av grundvattenförekomsterna saknas dock data. En del av den halländska skogsmarken har förhöjda halter av nitrat i markvattnet vilket innebär risk för utlakning av nitratkväve till ytvatten (5).

ANALYS OCH BEDÖMNING

Sammanfattningsvis kan konstateras att målet inte är möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är dock positiv. Trenderna för både utsläpp av kväve och fosfor till havet liksom utsläppen av näringsämnen till luft är nedåtgående. Övergödningssituationen förändras dock långsamt och uppnådda utsläppsmål innebär inte omedelbart ett bra miljötillstånd.

Följande insatser är av väsentlig betydelse för att genom regionala insatser nå preciseringarna inom miljömålet:

  • Åtgärder i jord- och skogsbruket.
  • Anläggning av våtmarker.
  • Bättre avloppsvattenrening främst i syfte att minska fosforutsläppen.

Resultaten är emellertid starkt beroende av nationella och internationella insatser och styrmedel, inte minst för att minska kvävenedfallet.

Påverkan på havet

Kvävebidraget från jordbruket går att minska med ytterligare ca 25 procent men det är förenat med stora kostnader (6). Landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020 med dess ekonomiska styrmedel har stor betydelse i miljöarbetet. Riktade miljöersättningar för att minska utsläpp och läckage av övergödande ämnen, i kombination med rådgivning inom Greppa Näringen, är viktiga incitament för att uppnå en hållbar näringsbelastning. Det krävs en kombination av åtgärder för att begränsa näringsförlusterna och de kan skilja sig åt för fosfor respektive kväve. Kostnadseffektiva åtgärder för att minska fosforutsläppen till vatten är, till skillnad från åtgärder mot kväveläckaget, mer platsspecifika och kräver ofta lokal kunskap och individuella bedömningar. Styrmedel som rådgivning, bidrag, tillsyn och tillståndsprövning behöver i framtiden samordnas i högre grad.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Kustvattnet längs hallandskusten uppfyller inte kraven för god ekologisk status. Samma sak gäller flertalet mindre vattendrag längs kusten där fosforhalterna ligger på för hög nivå. Betydande förbättringar har ändå skett under senare år. Åtgärderna ger inte omedelbar effekt, vilket särskilt gäller fosforbegränsande insatser. Upplagrade förråd av näring i mark och sediment kan innebära en fördröjning på tiotals år innan det sker några bestående förändringar i miljötillståndet.

Föroreningsbidraget från avloppsutsläpp kommer att begränsas genom omprövning av avloppsreningsverk med äldre tillstånd och genom förbättrad rening av avloppsvattnet. Fler beslutade vattenskyddsområden för allmänna och enskilda vattentäkter, med restriktioner bland annat avseende spridning av gödsel, bör på sikt kunna resultera i lägre nitrathalter i grundvattnet.

REFERENSER

1. Joelsson, Appelberg 2012, Avloppsvattenrening på landsbygden i Hallands län, Meddelande 2012:15, Länsstyrelsen i Hallands län

2. Andersson Stefan, Skogsstyrelsen, personligt meddelande

3. Kyllmar et.al. 2017, Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2015/2016, Ekohydrologi 146, Institutionen för mark och miljö, SLU

4. Fölster et al. 2012, Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag, Rapport 2012:1, Institutionen för vatten och miljö, SLU

5. Karlsson et al 2016, IVL Svenska miljöinstitutet, Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län, Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015

6. Svensson, Joelsson 2012, Markägare som vattenförvaltare i ett förändrat klimat, Länsstyrelsens meddelandeserie 2012:5, Länsstyrelsen i Hallands län