Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås till år 2020 i Skåne län. Bedömningarna är de samma som i förra årets uppföljning för samtliga bedömda miljökvalitetsmål.

Endast ett mål, God bebyggd miljö, bedöms ha en positiv utveckling, som en följd av att medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Tre mål har en fortsatt negativ utveckling, det är Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.

Skåne har ett flertal stora utmaningar som måste bemästras för att vända de negativa trenderna i vår miljö. I vårt aktuella åtgärdsprogram för miljömålen har fem utmaningar identifierats som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne: Hållbara transporter, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser, Skydd av Skånes natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion.

Under 2017 pågår arbetet med att ta fram en ny Klimat- och energistrategi för länet inom ramen för Klimatsamverkan Skåne (KSS). I den nya Klimat- och energistrategin kommer det även finnas ett utsläppsmål för konsumtion.

Det pågår mycket arbete inom havsplanering kopplat till havsmiljödirektivet och vattenförvaltningen, Öresunds vattensamarbete, biosfärsområde Vattenriket, Vombsänkan och Öresund. Länsstyrelsen arbetar också med att ta fram ett förslag till beslut om marint naturreservat av skånska Kattegatt.

När det gäller restaurering av naturmiljöer på land sker mycket arbete inom ett flertal stora LIFE-projekt; UC4life, SandLife, SemiaquaticLife och BushLife.

Länsstyrelsen jobbar med att ta fram en handlingsplan för vårt Agenda 2030-arbetet. Miljömålen är den miljömässiga dimensionen i detta arbete.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Gödande ämnen i Skånes vatten och landmiljöer

Skånes vatten är kraftigt påverkade av övergödning och majoriteten av vattendragen, sjöarna och kustvattnen uppnår inte god status med avseende på näringsämnen enligt EU:s Ramdirektiv för vatten. I skånska vattendrag som huvudsakligen avvattnar jordbruksmark finns en nedåtgående trend i halter av näringsämnen men då vattenföringen har ökat de senaste åren är trenden inte lika tydlig i kustvattnen.

Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att de näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön och även i många sjöar är att bottnarna läcker fosfor som lagrats in under lång tid av utsläpp, så kallad interngödning.

Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd. Enligt Länsstyrelsens miljöövervakning av grundvatten är nitrathalten högre än 2 milligram/liter i cirka 40 procent av proven, vilket är problematiskt eftersom nitrat inte ska finnas i grundvattnet.

Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och nedfall via nederbörden har minskat de senaste 20 åren är belastningen på skogsmark fortfarande högre än vad skogen tål.

Åtgärder

I informationssystemet VISS finns nu åtgärdsförslag sammanställda för samtliga vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status. Länsstyrelsens arbete med att minska näringsbelastningen till våra vatten har främst bestått av att i samarbete med berörda aktörer främja vattenvårdsåtgärder genom medel inom Landsbygdsprogrammet (LBP), genom medel för Lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) och genom medel för särskilda åtgärdsprojekt (SÅP). Tyvärr finns det idag betydligt mindre pengar i det nya Landsbygdsprogrammet till vattenvårdsåtgärder, trots att intresset för åtgärder fortfarande är stort. Dessutom har antalet lantbrukare som sökt stöd för minskat kväveläckage och skyddszoner minskat jämfört med samma period i det tidigare Landsbygdsprogrammet. En positiv nyhet är att det nu är möjligt att söka pengar för tvåstegsdiken men ännu har inte stödet fått något större genomslag.

Trots alla goda erfarenheter av enskild rådgivning inom Greppa Näringen har den skånska budgeten minskat med ungefär en fjärdedel i det nya Landsbygdsprogrammet. LOVA-medel har delvis gått till våtmarker, men också till andra åtgärder såsom strukturkalkning, och kalkfilterbäddar. Medel har även sökts för att sprida information om reglerbar dränering för att inspirera lantbrukare till att genomföra denna åtgärd, som kan finansieras med medel av Landsbygdsprogrammet.

Flera projekt för att reducera näringsläckage pågår i länet. I Segeåns avrinningsområde pågår ett SÅP-projekt där man bland annat undersöker påverkan av bräddningar och nödavlopp från pumpstationer och ledningsnät och hur läckaget av dessa kan minska.

Länsstyrelsen fortsätter arbetet med att i prövningsprocessen för avloppsreningsverk så långt möjligt minska utsläppen av näringsämnen inom ramen för vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärderoch det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Övergödningen orsakas bland annat av utsläpp från avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier samt jordbruket, som alla bidrar med kväve och fosfor.

Utsläppen ökar inte längre men trots att vi ser att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar så ser vi inte samma trend i havet. Problemet är omfattande och det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel, både på nationell och på internationell nivå. Skåne är dessutom ett jordbruksintensivt län med störst andel jordbruksmark i landet. Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte går att odla mark helt utan utsläpp, så även om det är viktigt att fortsätta jobba med åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruksmark så kommer det aldrig bli lika med noll.

Mer kraftfulla åtgärder behövs

Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring, odling av fånggrödor, anläggning av våtmarker och andra vattenvårdande åtgärder bidragit till minskade näringsförluster. Men genomförda åtgärder räcker tyvärr inte. Främst behövs fler riktade åtgärder för att begränsa näringsläckage från jordbruksmark. Det behövs även mer platsspecifika åtgärder för att ta hand om det läckage som ändå uppstår.

I regeringens prövning av Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram fastslog man att åtgärder mot övergödning från jordbruket ska genomföras inom Landsbygdsprogrammets ekonomiska ram, vilket bedöms räcka till cirka 30 procent av den fosforreduktion som Vattenmyndigheten beräknat krävs för att vi ska kunna nå god ekologisk status (www.viss.lst.se). Detta innebär att det nu finns ett stort underskott på åtgärder mot övergödning. Därmed kan inte Sverige uppfylla sina internationella åtaganden, till exempel HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP), om inte ökade resurser tillförs eller ett effektivare regelverk utarbetas.

Kostnaderna för att åtgärda övergödningen är stora men kan också ses som en investering. I Tullstorpsån i Trelleborgs kommun har man sedan 2009 genomfört vattenvårdande åtgärder med syfte att återskapa en mer naturlig struktur på ån, dämpa vattenflödet, fånga upp närsalter och öka den biologiska mångfalden. Projektet beräknas kosta 66 miljoner kronor. Åtgärderna har bidragit till att flera ekosystemtjänster har skapats och förstärkts och värdet av dessa har under en 50-års period beräknats till drygt 280 miljoner, varav ekosystemtjänsterna näringsrening och vattenreglering beräknas till 25 miljoner. [1]

Samordnad recipientkontroll värdefull

Samhället har ett stort och ökande behov av att kartlägga sammantagen miljöpåverkan från industri och utsläpp av hushållens avloppsvatten samt jordbruksverksamheter. En utökad samordnad recipientkontroll skulle ge mer kunskap kring hur situationen i våra vatten ser ut och skulle i förlängningen leda till att effektiva åtgärder kan sättas in.

Vatten och avloppsplanering

Länsstyrelsens projekt gällande tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster fortsätter. Länsstyrelsen har godkänt eller delvis godkänt tid- och handlingsplan för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i 32 av 33 kommuner. Hittills i arbetet ingår numera 53 av de 200-250 utpekade bostadsområdena i verksamhetsområde för kommunalt VA. Därtill har 34 utpekade områden anslutits till kommunalt verksamhetsområde via avtal.


 

?

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Skåne

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Preciseringar av Ingen övergödning