Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Blekinge läns miljömål?

Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.

De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter.

För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.

Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
 

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

 

?

 

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning


Resultat

Arbetet med att långsiktigt skydda skogsmark i Blekinge har förbättrats genom ökade anslag till områdesskydd. Dock skadas det fortfarande värdefulla natur- och kulturmiljöer i skog i samband med skogsbruksåtgärder.

Arealen gammal skog (äldre än 140 år) och arealen äldre lövrik skog (äldre än 60 år) ökar något [1]. Volymen hård död ved som lämnas kvar i skogen ökar [2]. Antalet häckande fåglar i skogen är i stort sett oförändrat 2016 [3].

Enligt ArtDatabanken SLU är andelen rödlistade arter ungefär 20 procent av bedömda arter. I skogslandskapet finns de rödlistade arterna framför allt i ädellövskog. Bedömningen är att de flesta rödlistade arterna har populationer som minskar [4].

Alm och ask är hotade på grund av alm- och askskottsjukans spridning i landet [5]. Resultat från älgbetesinventeringen i Blekinge visar att omkring var femte produktionsstam av tall är skadad. Detta är något mer än i övriga sydlän [6].

De senaste fem åren har andelen anmäld areal för biobränsleuttag i Blekinge varit omkring två tredjedelar av den anmälda arealen för föryngringsavverkning. För tio år sedan var andelen kring 15 procent [7]. Grenar och toppar (grot) av ädellöv, som lagras under vår och försommar i väntan på flisning innehåller stora mängder insekter. Med nuvarande stora biobränsleuttag kan det med stor säkerhet sägas att detta är ett allvarligt hot mot många sällsynta insektsarter [8]. Askåterföringen, som kompensation för uttaget, är försumbar i Blekinge [9].

Föryngringsavverkningar utan negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper har legat runt 65 procent av föryngringsavverkningarna de senaste tio åren. Under samma tidsspann har andelen ingen negativ påverkan vid transporter över vattendrag ökat från 45 till 86 procent. De senaste fem åren har sex av tio föryngringsavverkningar vid skyddszoner mot vatten eller impediment inte haft någon negativ påverkan på dem [10].

Resultat från Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer 2015 visar att 59 procent av fornlämningarna och övriga kulturhistoriska kulturlämningar inte påverkades av skogliga åtgärder. Detta är en viss försämring från föregående år [11].

Regionala åtgärder

I Blekinge skyddades 159,7 hektar skogsmark i naturreservat, 21,3 hektar i biotopskydd och 47,5 hektar i naturvårdsavtal. Skogsstyrelsen arbetar fortlöpande med att mängden tall ska öka i skogslandskapet.

Under 2017 har Skogsstyrelsen Blekinges distrikt registrerat 33 nyckelbiotoper och 17 objekt med naturvärden. Omkring en tredjedel av dessa 50 områden har påträffats vid tillsyn före skogsbruksåtgärder. En nationell kurs i nyckelbiotopsinventering har under 2017 genomförts i Blekinge med sex deltagare (3 kvinnor/3 män).

För att öka miljö- och kulturhänsyn i skogsbruket har Skogsstyrelsen fortsatt med att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning. Återkoppling har skett genom så kallad objektsvis dialog. Ett tiotal personer (män) har deltagit i dessa. Dialog med näringen kring målbilderna har också genomförts.

Skogsstyrelsen har under året arbetat med tillsyn av verksamhetsutövares egenkontroll. Granskning av verksamhetsutövarens egna system för styrning och kontroll säkerställer en korrekt tillämpning av regelverket. Systemtillsyn utförs med stöd av timmerförordningen och miljöbalken. 

Landsbygdsprogrammets Skogens miljövärden har i Blekinge beviljat stöd till miljöåtgärder i skog till en areal av 80,5 hektar.

Skogsstyrelsen är med i arbetet Skogen i Skolan som är ett nationellt samverkansprogram mellan skolan och skogliga intressenter. Under 2017 har det i Blekinge deltagit 35 lärare (29 kvinnor/6 män) och 114 mellanstadieelever (58 flickor/56 pojkar) vid tre endagsaktiviteter arrangerade av Skogsstyrelsen.

Attractive Hardwoods är ett samarbetsprojekt, som startade 2016, mellan Sverige, Polen och Litauen. Projektägare är Skogsstyrelsen. Målet är att förstärka samarbetet inom turism i ädellövskogar runt södra Östersjön.

Under 2016 har restaurering av ekmiljöer inom LIFE-projektet Bridging the Gap påbörjats. Syftet är att gynna värdefulla ekmiljöer och arter knutna till dem.

Åtgärder inom näringslivet

Bland verksamhetsutövarna inom skogsbruket fortgår det utbildning av tjänstemän och entreprenörer rörande målbilderna, vilket är vägledningar för hur bra hänsyn bör se ut i det praktiska skogsbruket. Målbilderna är på väg att bli norm i skogsbruket.

 

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till 2020. Det finns fortfarande brister i miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder samtidigt som nuvarande bevarandeinsatser inte är tillräckliga. De skyddade områdena i Blekinge behöver ökad skötsel. Nyckelbiotoper i Blekinge är till stor del av den karaktären att de är skötselkrävande för att de ska kunna bevaras och/eller utvecklas.

Fokusområden 2017

Det övergripande målet under 2017 har varit att Skogsstyrelsen ska stärka naturvärden och möjliggöra ökad avverkning för ett hållbart samhälle. Följande fyra fokusområden bidrar till att nå målet: Bättre omvärldsdialog; Tydligare tillsyn; Ökad användning av e-tjänster; Bättre effekt av uppdragsverksamhet.

Fler åtgärder behövs

Skogsområden med höga naturvärden gallras eller avverkas fortfarande i länet. Nästföljande år introduceras fokusområde Bättre naturvård där arbetet med nyckelbiotoper och skogar med naturvärden prioriteras.

Informationsinsatser till skogsbruket vad gäller hantering av ädellövgrot har gjorts, men det behöver prioriteras igen.

För att motverka det höga uttaget av biobränsle behöver askåterföring öka. Trots minskningen av surt nedfall är tillståndet för skogsmarken relativt oförändrat. Ett intensivt skogsbruk, där biobränsleuttag ingår, bidrar till försurningen av skogsmark, sjöar och vattendrag. Skogsstyrelsen har minskad försurning som ett prioriterat område [12].

Prioriteringar i länet

Skydd av gamla ek- och bokskogar, avenbokskog och högbonitetskog är prioriterat. Dessa skogstyper har Blekinge ett nationellt ansvar för. Arbetet med att öka andelen skyddad skog i den östra delen av länet är också prioriterat [13].

 

Referenser

  1. Skogsdata 2017, Sveriges lantbruksuniversitet 2017.
  2. Miljöhänsyn JO1403. Skogsstyrelsens statistikdatabas, Skogsstyrelsen 2017.
  3. Indikator Häckande fåglar i skogen, Miljömålsportalen.
  4. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015, Artdatabanken rapporterar 17, Artdatabanken 2015
  5. Skogsträdens genetiska mångfald: staus och åtgärdsbehov. Återrapporteringskrav. Rapport 2017/7, Skogsstyrelsen 2017.  
  6. Äbin – älgbetesinventering, Blekinge 2017, Skogsstyrelsen 2017.
  7. Skogsstyrelsens statistikdatabas, Skogsstyrelsen 2017.
  8. Muntlig uppgift Skogsstyrelsen Blekinges distrikt 2017.
  9. Muntlig uppgift Skogsstyrelsen Blekinges distrikt 2017.
  10. Skogsstyrelsens statistikdatabas. Skogsstyrelsen 2017.
  11. Hänsynen till forn- och kulturlämningar – Resultat från Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer 2015. Rapport 2016:5, Skogsstyrelsen.
  12. Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014–2020. Dnr 2016/2558, Skogsstyrelsen 2016.
  13. Strategi för formellt skydd av skog i Blekinge. Rapport 2006:13, Länsstyrelsen i Blekinge.