Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet

Ingen långsiktig trend syns för transporten av näringsämnena kväve och fosfor till Östersjön sedan mitten av 1990-talet. Däremot har halterna minskat i merparten av de kustmynnande vattendragen. Mälarens utlopp står för mer än 85 procent av den totala transporten från länet. Där minskade näringshalterna fram till 2000-talets första årtionde. Sedan dess är både kväve- och fosforhalterna relativt oförändrade.

Påverkan på landmiljön

Nedfallet av kväve har minskat under 2016 och ligger nu under den kritiska belastningsgränsen för gran- och tallskogar i länet.

Åtgärder på regional nivå

En strategi för Ingen övergödning finns inom den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen. Länsstyrelsen har även en åtgärdsinriktad vattengrupp för att samordna arbetet med vattenfrågor.

För att minska växtnäringsläckaget från åkermark har projektet Greppa Näringen gett råd till länets lantbrukare. Under 2016 gjordes 77 rådgivningar och hittills under 2017 har tillkommit 53 rådgivningar. Greppa Näringen har fått nya medlemmar under 2016 och 2017.

Inom landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen hittills i år beviljat stöd till fem våtmarksprojekt med en sammanlagd areal på 19 hektar.

Arbetet med lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) fortsätter. Under 2017 omfattade det bland annat två fysiska åtgärder med strukturkalkning och restaurering, men även några kunskapshöjande insatser som möjliggör framtida fysiska åtgärder.

EU-projektet LIFE IP Rich waters som startade i januari 2017 omfattar flera delprojekt som skapar åtgärder mot övergödning, till exempel:

  • Ta fram ”gårdsvisa vattenplaner” för fem pilotgårdar i länet, vilket bland annat syftar till att minska näringsläckaget från hästhållning. Under 2017 har Länsstyrelsen informerat lantbrukare för att hitta lämpliga gårdar.
  • Ta fram och tillämpa ett verktyg för att hitta sjöar och kustvatten med onaturligt hög fosforbelastning från sjöbotten. Under 2017 riggas ett miljöövervakningsprogram för detta.
  • Restaurering av sjön Norrviken i Sollentuna och Upplands-Väsby kommuner. Detta sker genom tillförsel av aluminiumlösning i sedimenten för att binda näringsämnet fosfor i botten.

Åtgärder på kommunal nivå

I 21 av länets 26 kommuner har någon form av styrdokument för vatten- och avloppsplanering fastställts eller kommer att fastställas innan 2018. Kommunal vatten- och avloppsplanering sätter fokus på att åtgärda läckande ledningsnät, dagvatten, enskilda avlopp och andra områden där åtgärder kan bidra till minskade utsläpp och kretslopp.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå under överskådlig tid med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är neutral. Data från miljöövervakningen visar att utvecklingen i länets vatten har varit gynnsam under många år, men tycks i många fall ha stannat av under det senaste årtiondet. (1,2,3,4)

Stockholms län hör till de mest övergödda regionerna i Sverige. Av länets kända miljöproblem är övergödningen det mest utbredda och åtgärdskrävande. Länets snabba folkökning och höga exploateringstryck är en särskild utmaning för åtgärdsarbetet. En femtedel av Sveriges befolkning bor i länet och befolkningen ökar. Detta innebär mer avlopp, ökad biltrafik och ökad konsumtion. Fritidshus som saknar bra avlopp omvandlas till permanentboende. Fler skyfall och översvämningar riskerar att förvärra situationen. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når Östersjön. Ytterligare kapacitet förstörs om mark hårdgörs i samband med exploatering. Utsläppen av fosfor och kväve från avloppsreningsverken ökar något. Bräddningarna har ökat, dels till följd av nederbördsrika vintrar, dels på grund av bristande underhåll av ledningsnäten. Bräddningar bidrar lokalt till betydande utsläpp av näringsämnen. Inläckande dag- och dränvatten i ledningsnätet ökar risken för att brädda och ökar även utsläppen från reningsverket. Klimatanpassning är viktigt för att motverka detta.

Många av länets sjöar, vattendrag och kustvatten har klassificerats inom vattenförvaltningen och presenteras i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Totalt bedöms nästan 80 procent av dessa vara övergödda*. Bedömningen är en sammanvägning av både hur mycket näringsämnen det finns i vattnet och indikationer på övergödning. Antalet har varit i stort sett oförändrat sedan arbetet med VISS inleddes.

Vi saknar kunskap om kvävepåverkan på känsliga grundvattenberoende ekosystem och om påverkan från punktkällor som deponier. Bland 29 undersökta grundvattenförekomster som har vattentäkt eller risk för mänsklig påverkan är 18 helt opåverkade, medan fyra har goda förhållanden. Återstående sju har måttliga förhållanden.

Vi ser lokala förbättringar av övergödningen där kommuner bedriver vattenvårdande projekt. Fortsatta åtgärder behövs för att minska utsläppen av gödande ämnen från jordbruk och hårdgjorda ytor, avloppsanläggningar och trafik. Det är viktigt att näring kommer in i ett kretslopp samtidigt som förluster till ytvatten minskar. Diffust läckage av näringsämnen som finns lagrade i bottensediment (interngödning) och mark behöver uppmärksammas. Delprojekten inom LIFE-IP Rich waters som syftar till att identifiera och åtgärda vattenförekomster med interngödning kan ha stor betydelse där fysiska åtgärder på land inte räcker till. Överlag är det färre övergödningsprojekt med stöd av medel från LOVA under 2017 jämfört med tidigare år. Totalt har cirka 60 miljoner kronor fördelats till drygt 161 projekt i länet sedan 2009. Länsstyrelsen bedömer att LOVA är ett effektivt styrmedel för att åstadkomma förändring och konkreta resultat.


Referenser

1) Undersökningar i Stockholms skärgård 2016 - vattenkemi och plankton. Stockholm Vatten och Avfall 2017

2) Trender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren. Länsstyrelsen i Stockholms län. Fakta 2015:19

3) Trender för näringstillståndet i tätortsnära tidsseriestationer i Tyresåns avrinningsområde. Länsstyrelsen i Stockholms län. Fakta 2016:8

4) Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998–2012. Länsstyrelsen i Stockholms län. Fakta 2014:21

5) Både bättre och sämre förr! Ur Svealands kustvattenvårdsförbunds årsskrift 2011

* Uppdelat per kategori är denna siffra 59 procent för sjöar, 70 procent för vattendrag och 99 procent för kustvatten.