Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Resultat

Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige. Utvecklingen speglar den nationella trenden och antalet fall av hudcancer i länet är ungefär lika med riksgenomsnittet räknat per invånare. Av den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom, har antalet fall i länet minskat något 2015 jämfört med 2014. Män drabbas något högre av malignt melanom än kvinnor. Solens ultravioletta strålning är den största orsaken till hudcancer. En avgörande faktor är hur mycket strålning oskyddad hud utsätts för. Strålning från solarier kan ha en bidragande effekt. Regeringen har beslutat om en åldersgräns på 18 år för att få sola i solarier. Ändringen träder i kraft den 1 september 2018. Sedan 2014 ska även obemannade verksamheter med solarier ha ett tidur som slår ifrån efter 15 minuter.  Alla kommuner i länet utövar kontroll över solarier. Detta ökar möjligheterna dels att upptäcka solarier med otillåtet starkt UV-ljus dels att åldersgränsen och maxgränsen på 15 minuter följs. Kommunerna i länet informerar även förskolor och skolor om riskerna att bränna sig i solen och om hur barnen kan skydda sig.

Allmänhetens exponering av elektromagnetiska fält är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Det finns dock ett samband mellan långvarig exponering för elektromagnetisk strålning och leukemi hos barn. Forskning kring detta pågår.

Analys och bedömning

Solens ultravioletta strålning är den största orsaken till hudcancer. Förändrade solvanor är en orsak till ökningen av hudcancerfallen. De som reser till solstarka länder på vintern utsätter sig för extra stor risk. Det är i första hand individens beteende som bestämmer exponeringen. Barns hudceller är extra känsliga. Det är därför särskilt viktigt att skydda sig under barn- och ungdomsåren. Ju mer sol huden utsätts för desto större blir risken för hudcancer även utan att bränna sig. Solvanorna behöver ändras, annars kommer antalet cancerfall att fortsätta öka. Vår kunskap om hudcancer och solskydd i allmänhet är dock mycket goda. Trots det är det få som skyddar sig ordentligt. Det är därför en stor utmaning att försöka minska vår exponering för UV-strålning. En ny indikator har utvecklats som återspeglar vår exponering för UV-strålning utifrån bland annat våra solvanor. Någon trend kan ännu inte utläsas.

Det är positivt att en åldersgräns kommer att införas på solarier. Likaså att det finns en föreskrift som begränsar soltiden till högst 15 minuter. Förhoppningsvis kommer det att leda till mer medvetenhet om risker och en attitydförändring. Långsiktiga förebyggande insatser, såsom ökade informations- och tillsynsinsatser krävs för att skapa en långsiktig beteendeförändring.

Försiktighetsprincipen bör tillämpas i till exempel översikts- och detaljplaner så att inte rekommenderade värden för exponering för elektromagnetiska fält överskrids i bostäder och andra ställen där människor vistas varaktigt.