Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Anslag och personalresurser för områdesskydd behöver ökas. Under 2016 har beslut om 14 nya naturreservat resulterat i att ytterligare 709 hektar produktiv skogsmark har fått ett långsiktigt skydd samt 16 biotopskyddsområden och 9 naturvårdsavtal om sammanlagt 92,3 hektar.

I länet finns ett mörkertal avseende oregistrerade nyckelbiotoper som inte observeras av skogsbruket och som inte kan fångas upp vid inventering och kontroller av Skogsstyrelsen på grund av begränsade resurser. Miljöhänsynen är otillräcklig främst avseende skyddsvärda biotoper och terrängtransporter. Det finns ett stort behov av information och utbildning för de aktörer som verkar i skogen.

Skogsmarkens egenskaper och processer

De senaste åren har körskadorna i skogsmark fått stor uppmärksamhet. En branschgemensam policy som har tagits fram bör kunna leda till stora förbättringar. Skogsbolag har börjat införa ett system vid körning nära kantzoner där man undviker transporter i den känsliga zonen närmast vattnet.  

Grön infrastruktur

Artdatabankens rapport Tillståndet i skogen som utgavs 2011 visar på de negativa förändringar som pågår i Sverige. I länet kan vi konstatera att viktiga skogsmiljöer fortsätter att fragmenteras p.g.a. skogsavverkning. Länsstyrelsens arbete med naturreservat i tätortsnära lägen är en del av arbetet med Stockholmsregionens grönstruktur. Det pågår ett arbete i länet att ta fram en strategi för ”Ekosystemtjänster i en expansiv region”. Inom de s.k. gröna kilarna verkar olika aktörer för att säkra det långsiktiga behovet av en sammanhållande struktur av tätortsnära skog. Emellertid finns stor risk att omfattning och kvalité av de gröna kilarna minskar då inflyttning till Stockholmsregionen medför ett behov av att bygga bostäder på idag oexploaterad mark.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Inom Svenska FSC pågår arbete med en reviderad Svensk skogsbruksstandard. Flera av preciseringarna berörs bl.a. äldre lövrik skog och hård död ved. Arbetet slutfördes år 2014. C:a 60 000 ha av länets skogsmark är FSC- certifierade.

Skogsstyrelsens arbete med rådgivning, stöd och kompetensutveckling verkar indirekt på natur- och kulturmiljöerna. Under 2016 har verksamheten bedrivits genom sektorsdialoger och objektvis dialog med aktörer som verkar i skogen. Skogsstyrelsens bidrag Nokås ”Natur och kulturvårdande åtgärder i skogen”, landsbygdsprogrammet ”Skogens miljövärden” samt bidrag för plantering av ädla lövträd har ökat andelen lövträd i skogsmark.

Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn har resulterat i en förbättrad metod att följa upp miljöhänsyn i skogsbruket. Målbilder för olika typer av miljöhänsyn för natur-, kultur-, sociala värden samt mark- och vattenmiljöer har arbetats fram och intresset har varit stort hos olika aktörer att implementera dem.  

Friluftsliv

Länsstyrelsens regeringsuppdrag avseende skydd av de mest värdefulla tätortsnära skogarna pågår fortfarande (www.lansstyrelsen.se/stockholm Länsstyrelsens rapport 2003:20). Betinget är stort, 71 natur- eller kulturreservat ska inrättas, i de flesta av länets kommuner. Hittills har 47 områden skyddats. Skogsstyrelsen har under 2016 arbetat med information till främst kommuner och intresserade privata skogsägare med eget skogsinnehav hur man kan arbeta med hyggesfria metoder.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till 2020. Fragmenteringen av värdefulla skogsområden fortsätter och avverkningar sker i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och stora biologiska värden. Avverkningar utförs numera även i allt större omfattning i relativt tätortsnära skogar som tidigare inte påverkats av konventionellt skogsbruk. Anslagen till Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen för markåtkomst och ersättningar har legat relativt stilla under en längre period samtidigt som ersättningsnivåerna har stigit avsevärt.

Utvecklingen är försiktigt positiv, de större skogsbolagen utbildar sin personal, maskinentreprenörerna satsar på hänsynsfrågorna och dialogen om miljöhänsyn fortsätter. Information och rådgivning kan bedrivas genom riktade insatser till skogsbruksaktörer. Skador på fornlämningar och kulturmiljöer minskar. I länet finns fortfarande en relativt stor andel äldre skogar och andelen död ved ökar.

Behov av styrmedel

Behov finns av olika slags styrmedel. I första hand krävs högre anslag för ersättning till markägare vid arbetet med områdesskydd. Länets nyckelbiotopsareal som är basen för arbetet med områdesskydd är högst i Sverige i relation till den produktiva skogsmarksarealen. Resurserna för skötsel av skyddade områden är i dag otillräckliga.

Skogsstyrelsen anslag för uppföljning av avverkningsanmälningar är otillräckligt och därmed riskerar ej kända hänsynskrävande biotoper att avverkas och äldre skogsområden att fragmenteras. Behovet av medel för  tillsyn och naturvärdesinventering ökar.

Rådgivning och information

Inom ramen för Landsbygdsprogrammets olika projekt har Skogsstyrelsen fått resurser för breda informations- och rådgivningsinsatser. Arbetet har ökat naturvårdskompetensen hos såväl markägare som skogsbrukets företrädare och har genom olika stödformer skapat ett stort intresse för skötsel av natur- och kulturmiljöer. Landsbygdsprogrammets projekt ”Skogens miljövärden” pågick under 2016 med rådgivning och information om bidrag för skötselåtgärder till skogsbrukets aktörer.

Myndighetssamverkan

Förändringar i arbetet med områdesskydd innebär att även Länsstyrelsen har mandat att teckna naturvårdsavtal samt att kommunerna har fått möjlighet att arbeta med biotopskyddsområden. De flesta av länets 26 kommuner har egen skog vilket innebär att det finns ett stort behov av att utveckla bättre samverkansformer än de som finns i dag.

Prioriteringar i länet

Såväl Länsstyrelsen som Skogsstyrelsen prioriterar inom områdesskyddet skogstyper som vi har ett internationellt ansvar för att bevara. Länsstyrelsen arbetar dessutom med skydd av de kvarvarande utpekade tätortsnära skogarna. Ärenden därutöver måste i princip ställas i en flerårslång kö.