Nyheter 2011


    • Årets regionala målbedömningar färdiga

      Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen är klara med uppföljningen av miljökvalitetsmålen på regional nivå. Nytt för i år är att de regionala myndigheterna bedömer möjligheten att nå miljökvalitetsmålen efter en ny bedömningsgrund.

    • Ny bok ute om biologisk mångfald i Sverige

      Naturvårdsverkets bok ”Biologisk mångfald i Sverige” beskriver den biologiska mångfalden i skog, myr, fjällmiljö, jordbrukslandskap, sötvatten, havsmiljö och bebyggd miljö.

    • Europa minskar avfallet

      Årets ”Europa-minskar-avfallet-vecka” har startat. Fokus ligger på att minska avfallet och att förhindra avfallets uppkomst. Projektet pågår 19–27 november 2011.

    • Så mår havet 2011 – ny rapport ute nu!

      Utfiskning och syrebrist hotar havets biologiska mångfald. Det framgår av årets rapport om miljötillståndet i våra svenska havsområden. Rapporten tar också upp havsmiljön ur miljömålsperspektiv.

    • EU-stöd nödvändigt för att nå miljömålen

      Jordbrukspolitiken har ändrats sedan Sverige gick med i EU. En del av reformerna har haft positiva effekter på miljön. Det visar en ny syntesrapport från Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.

    • Ny rapport om tillståndet i svensk landmiljö

      ”Skog & Mark 2011” fokuserar på skogen och på hur den minskade andelen jordbruksmark bidrar till landskapsförändringar – som i sin tur påverkar olika arters överlevnad. I rapporten finns också förslag på ny indikator för Myllrande våtmarker.

    • Snabbare ökning av förnybar energi

      Drygt 47 procent av den totala energianvändningen kom från förnybar energi 2010. Det innebär att den förnybara energin ökar snabbare än tidigare rapporterat, enligt Energimyndigheten.

    • Miljöministern prioriterar hållbar markanvändning

      Regeringen gav i förra veckan Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.

    • Ny förpackningsdesign sämre för klimatet

      Mjölkförpackningar med skruvkork i plast orsakar drygt 50 procent mer utsläpp av växthusgaser än den traditionella förpackningen. Det framgår av en ny rapport som SIK tagit fram åt Livsmedelsverket.

    • Regeringen satsar på Östersjön

      Regeringen beslutade nyligen att ge samtliga 21 länsstyrelser och 34 myndigheter i uppdrag att aktivt arbeta med Östersjöfrågor.

    • Lena Ek har utsetts till miljöminister

      Statsminister Fredrik Reinfeldt utsåg i dag Lena Ek till miljöminister och chef över Miljödepartementet. Sveriges nya miljöminister är särskilt engagerad i havsfrågor och hållbar stadsutveckling.

    • Mer pengar till klimatanpassning

      Regeringen satsar ytterligare 400 miljoner på att klimatsäkra Sverige. I satsningen ingår ett nationellt klimatanpassningscentrum vid SMHI, och ett förlängt stöd till klimatsamordnare på regional nivå.

    • Inga farliga ämnen i nya varor

      Giftfri miljö är ett av de miljömål som visat sig vara svårast att nå. Ett stort problem är spridningen av farliga ämnen i varor. Nu har Kemikalieinspektionen tagit fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier som används i varor.

    • Senaste forskningen kring klimatförändringarna

      Effekterna av klimatförändringarna kan bli allvarligare än vad man tidigare bedömt. Därför behövs kraftiga utsläppsminskningar till år 2050 för att uppnå tvågradersmålet. Det pekar SMHI på i en rapport till regeringen.

    • Farliga kemikalier i dammtussar

      Vanligt hushållsdamm innehåller en mängd miljögifter, varav flera med hormonstörande och/eller cancerframkallande effekt. Det framgår av en ny undersökning som Naturskyddsföreningen gjort.

    • Havsmiljöarbete får underkänt

      Östersjöländerna lever inte upp till de åtaganden de lovat att genomföra för att skydda havsmiljön. Som helhet får länderna underkänt. Sverige och Tyskland klarar sig bäst. Det visar en ny rapport från Världsnaturfonden (WWF).

    • Hotad mussla får nära fem miljoner euro

      Tjockskalig målarmussla är Europas mest hotade musselart. Nu satsas 4,9 miljoner euro i ett projekt som ska rädda musslan samt förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv åar i södra Sverige.

    • Alger kan bli biogas

      I Sankt Annas skärgård pågår försök med att samla in så kallade giftalger i syfte att utvinna biogas. På så sätt kan problem bli till resurs – samtidigt som övergödningen minskar.

    • Färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050

      Naturvårdsverket ska ta fram en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Flera myndigheter involveras i uppdraget och arbetet ska bygga på dialog och samverkan med hela samhället. Det beslutade regeringen i juli.

    • Metaller och miljögifter i Stockholms sediment

      Undersökningar av bottensediment i Mälaren och i skärgården visar att påverkan från tidigare och pågående utsläpp fortfarande är hög för flera metaller och organiska miljögifter. De högsta koncentrationerna finns i centrala Stockholm.

    • Oroande halter av kvicksilver i Arktis

      Kvicksilverhalterna i Arktis atmosfär har varit stabila under 20 års tid. Trots det fortsätter halterna att öka i vissa artiska marina djurarter i Kanada och Grönland. Det framgår av en ny rapport från Arktiska rådets arbetsgrupp, AMAP.

    • Solskyddsmedel sprids i miljön

      UV-filter från solskyddsmedel förekommer överallt i den svenska miljön och utgör en potentiell miljöfara. Det konstaterar Naturvårdsverket i en ny rapport.

    • Ny lista med hormonstörande ämnen

      Ytterligare 22 hormonstörande ämnen borde tas med i den europiska lagstiftningen om farliga kemikalier, REACH. Det anser Kemikaliesekretariatet, ChemSec, som nyligen presenterade en uppdaterad lista på farliga ämnen för politiker och tjänstemän inom EU.

    • SKB ansöker om tillstånd för att bygga slutförvar

      I dag ansöker Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) om tillstånd att bygga ett slutförvar för svenskt kärnavfall i Östhammar. SKB lämnar samtidigt in en ansökan om att bygga en inkapslingsanläggning i Oskarshamn.

    • FN utser 2011 till kemins år

      FN har utsett 2011 till kemins år – International Year of Chemistry. Året ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling och syftet är att öka allmänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets problem.

    • Godisätande dåligt för klimatet

      Godisets påverkan på miljön har för första gången analyserats, och resultatet visar att godis och chips har betydligt större klimatpåverkan än äpplen, mjölk och bröd.

    • KemI vill sänka halterna av kadmium i mineralgödsel

      Många svenskar får i dag i sig så mycket kadmium att det kan ge skador på skelett och njurar. Det framgår av Kemikalieinspektionens rapport ”Kadmiumhalten måste minska – för folkhälsans skull. En riskbedömning av kadmium med mineralgödsel i fokus”.

    • Sveriges uttrar mår bättre

      Uttrarna mår bättre och blir fler. Det konstaterar Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande i dag. En trolig förklaring är att PCB-förbudet från 1970-talet har gett resultat.

    • Våtmarkskonvention fyller 40 år

      Den internationella våtmarkskonventionen antogs den 2 februari 1971 i den Iranska staden Ramsar vid Kaspiska havet. Enligt konventionen bör våtmarker som naturtyp alltid ägnas stor uppmärksamhet vid planläggning och resursutnyttjande.