Biologisk mångfald

Tio etappmål

Regeringen har fastställt tio etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster:

  • Ekosystemtjänster och resiliens
    Viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast år 2013.
  • Betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster
    Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.
  • Hotade arter och naturtyper
    Åtgärdsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus för sådana hotade arter och naturtyper som inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning och befintligt områdesskydd, ska vara genomförda eller under genomförande senast år 2015.
  • Invasiva främmande arter
    Invasiva, främmande arters effekter i Sverige vad avser biologisk mångfald samt socioekonomiska effekter på bland annat hälsa ska vara bedömda och prioriterade insatser för bekämpning ska ha inletts senast år 2015.
  • Kunskap om genetisk mångfald
    En kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast år 2015.
  • Helhetssyn på markanvändningen
    Samordningen inom den statliga förvaltningen ska ha förstärkts senast 2016 så att helhetssynen på markanvändningen har ökat.
  • Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden
    Minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden ska senast år 2020 bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Skydd av områden ska till 2020 utökas med minst 1 142 000 hektar räknat från 2012 enligt följande:
    – Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog.
    – Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat i omfattning med cirka 200 000 hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar.
    – Det formella skyddet av våtmarker har ökat med cirka 210 000 hektar genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myrskyddsplanen skyddas.
    – Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar.
    – Det formella skyddet av marina områden har ökat med minst 570 000 hektar.
    – De ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integrerade i landskapet, inklusive den marina miljön, genom att den gröna infrastrukturen har utvecklats och förstärkts.
  • Miljöhänsyn i skogsbruket
    Senast 2015 är de förväntningar som samhället har på miljöhänsyn i skogsbruket tydliggjorda och kända för skogsbruket, så att de får en praktisk tillämpning.
  • Ett variationsrikt skogsbruk
    Bestämmelser ska ha förtydligats så att det senast 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk.
  • En dialogprocess i ett nationellt skogsprogram
    En öppen dialog med intressenter som berörs av skogen och dess värdekedja ska ha etablerats senast den 1 juli 2015. Dialogen omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.

Mer om respektive etappmål finns i menyn längst till höger.

Berör de flesta miljökvalitetsmål

Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är en förutsättning för att nå generationsmålet och de flesta miljökvalitetsmål. En samlad målbild för biologisk mångfald och ekosystemtjänster ges i miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ansvarar för uppföljningen av etappmålen för biologisk mångfald i samarbet med varandra, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, SGU och Riksantikvarieämbetet.

Allvarligt läge

Situationen för den biologiska mångfalden i en rad naturtyper och ekosystem är så allvarlig att miljökvalitetsmålen inte bedöms kunna nås med avseende på biologisk mångfald. Vissa otillräckliga framsteg har gjorts för till exempel skydd av värdefulla områden, miljöhänsyn i de areella näringarna och minskade effekter av föroreningar.

Internationellt samarbete

Ekosystemen i Sverige samspelar med ekosystem i andra länder; organismer rör sig naturligt över nationsgränser. Internationellt samarbete sker inom konventionen om biologisk mångfald. I en global, strategisk plan, Nagoyaplanen, fastställdes 20 delmål med åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Senast år 2020 ska ekosystem vara resilienta och fortsätta tillhandahålla ekosystemtjänster.

EU:s strategi för biologisk mångfald är ett led i genomförandet av Nagoyaplanen. Strategins övergripande mål är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster senast år 2020, även på global nivå, och i möjligaste mån återställa biologisk mångfald.