"Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning."
– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.
UV-strålning skadar
Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en del av den skadliga UV‑strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr.
I miljön kan ekosystem på land och i vatten skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Också olika material kan ta skada av för mycket UV‑strålning.
Ämnen som bryter ner ozonskiktet
Orsaken till uttunningen är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de ofta kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier.
Ämnen som bryter ned ozonskiktet är till exempel vissa klorerade lösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC) och klorfluorkolväten (HCFC). CFC och HCFC finns i bland annat kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast. Ozonskiktets tjocklek påverkas även av faktorer som klimatet och halten av vissa växthusgaser i atmosfären.
Ett internationellt avtal, Montrealprotokollet, reglerar utsläppen av ozonnedbrytande ämnen.
Tunnare ozonskikt över Arktis och Antarktis
Ozonskiktet över Antarktis tunnas ut cirka 50 procent under vårmånaderna september–oktober. På våra breddgrader brukar en uttunning observeras på upp till 5-10 procent. Med jämna mellanrum förekommer kraftiga uttunningar av ozonskiktet över Arktis. Den hittills kraftigaste inträffade under de tre första månaderna av år 2011. Då bröts 80 procent av ozonet ned. Som en följd minskade ozonskiktets tjocklek även över Sverige, om än inte i samma omfattning. Det tunna ozonskiktet medförde en ökad ultraviolett strålning, men forskarna tror inte att risken för exempelvis hudcancer har ökat eftersom hålet varade under så kort tid.