Sveriges miljömål

Nås miljökvalitetsmålen?

Miljökvalitetsmål

(klicka på respektive mål för mer information)


Bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet samt utvecklingen i miljön

Begränsad klimatpåverkan

Halterna av växthusgaser ökar. De globala utsläppen behöver på sikt nå ned kring noll för att hålla temperaturökningen så långt under två grader som möjligt och därmed begränsa klimatförändringarnas omfattning. För att klara detta behövs samhällsförändringar och teknikutveckling. Stärkta ambitioner i klimatsamarbetet globalt och inom EU krävs, liksom skärpta och nya nationella styrmedel.

Frisk luft

Nya beslut och en positiv trend förbättrar förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet, men fortsatta insatser behövs. Internationellt behövs åtgärder för att minska halter av partiklar och marknära ozon. Nationellt behöver utsläpp av kväveoxider från trafiken ochpartiklar från användning av dubbdäck minska, liksom utsläpp av partiklar från eldning och användning av lösningsmedel. 

Bara naturlig försurning

Nedfallet av försurande ämnen har under de senaste decennierna minskat, liksom antalet försurade sjöar och vattendrag. Fler åtgärder krävs dock för att minska utsläppen från landbaserade källor i Europa och internationell sjöfart. Den nya luftvårdspolitiken och revideringen av takdirektivet inom EU är viktiga insatser. Nationellt krävs åtgärder främst för att minska skogsbrukets påverkan.

Giftfri miljö


Vissa miljögifter minskar medan andra ökar. För många ämnen saknas kunskap om hälso- och miljöeffekterna. Ökad global konsumtion leder till allt större kemikalie- och varuproduktion och ökar spridningen av farliga ämnen. Kraftfulla insatser behövs för att alternativ till farliga ämnen ska utvecklas och användas. Lagstiftningen och företagens arbete behöver utvecklas för att få giftfria kretslopp.

Skyddande ozonskikt

 
Uttunningen av ozonskiktet har avstannat och mycket tyder på att återväxten har påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Utsläpp av lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock kvarstående problem. Fortsatt internationellt arbete och nationellt omhändertagande av bland annat rivningsavfall är viktigt.

Säker strålmiljö


Strålsäkerheten är godtagbar inom flera områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Att minska exponeringen för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall. Detta kräver en förändring av livsstil och attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, så kommer antalet cancerfall att öka en period eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.

Ingen övergödning

 
Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men utsläppen behöver minska ytterligare för att närma sig målet. Återhämtningstiden i miljön är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse.

Levande sjöar och vattendrag


Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter är problem. Restaurering av sjöar och vattendrag bör öka och kräver mer resurser. Exploatering i strandzonen behöver minska, medan det behövs mer hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktigt att genomföra om målet ska kunna nås.

Grundvatten av god kvalitet


Övervakningen av grundvatten behöver förbättras för att kunna hitta, prioritera och åtgärda problem med grundvatten. Det krävs en ökad takt i arbetet med att skydda grundvattenresurser. Åtgärder inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning behöver förstärkas. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas.

Hav i balans samt levande kust och skärgård


Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utmaningar. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla för att på sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.

Myllrande våtmarker


Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster påverkas negativt av främst äldre men även av ny markavvattning och vattenreglering. Även otillräcklig hävd, kvävenedfall, klimatförändringar och främmande arter inverkar negativt. Genomförda åtgärder ger bra resultat, men behöver öka i omfattning, liksom hänsyn i mark- och vattenanvändning. Lagefterlevnad och vissa styrmedel behöver förbättras.

Levande skogar


Miljöarbetet är inte tillräckligt för att nå samhällets uppsatta miljömål för skogen. Åtgärder för att motverka habitatförlust och fragmentering är av stor vikt för bevarande av biologisk mångfald. Formellt och frivilligt skydd av skogar med höga naturvärden, naturvårdande skötsel samt tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder är viktiga byggstenar. Insatser pågår för att förbättra miljöhänsynen vid avverkning.

Ett rikt odlingslandskap


Utvecklingen för miljökvalitetsmålet varierar. Flera preciseringar bedöms ha ett godtagbart tillstånd, medan andra är långt ifrån målet. Många arter och naturtyper saknar gynnsam bevarandestatus. Landsbygdsprogrammet är ett viktigt styrmedel för att bevara och sköta odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är avgörande för att klara målet på lång sikt.

Storslagen fjällmiljö


Många intressen nyttjar fjällen, och behovet av att kartlägga och jämka dem är stort. Klimatändring och minskad hävd utgör en klar hotbild mot det öppna fjällandskapets värden. Terrängkörning är ett växande problem. Mer kunskap och åtgärder behövs för fjällens kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och start av lavinprognoser är positivt för såväl friluftsliv som fjällsäkerhet.

God bebyggd miljö


Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen. Många kommuner och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv.

Ett rikt växt-
och djurliv


Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Under 2016 har takten i arbetet med skyddade områden och med åtgärdsprogram för hotade arter ökat.