Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet, näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer, vilket gör att livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför.

Det senaste året har Länsstyrelsen skrivit överenskommelser med kommuner och Region Gävleborg kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med att beslut tas om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Sjöar och vattendrag i länet är kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter. Åtgärder för att minska påverkan krävs vid vattenkraftproduktion, skogs- och jordbruk. Restaurering av påverkade vatten pågår men takten är för låg. Några ljusglimtar finns, till exempel några starka populationer av flodpärlmusslor.

Resultat

Miljön är kraftigt påverkad i de flesta av länets vatten. De vanligaste problemen är vandringshinder, flottningsrensade vattendrag samt förändrade vattenflöden. Om inte åtgärdstakten ökar drastiskt kommer målet inte att nås.

Status i sjöar och vattendrag

God status nås bara i en tredjedel av sjöarna och endast i en femtedel av vattendragen i arbetet med att bedöma länets vattenförekomster¹. De viktigaste orsakerna till det dåliga tillståndet är vandringshinder, morfologiska förändringar i och runt vattnen, flödesförändringar på grund av reglering och rensning, försurning samt övergödning. Dessutom har alla länets vatten problem med höga halter av kvicksilver och PBDE (flamskyddsmedel). Flera sjöar och vattendrag uppnår inte heller god kemisk status på grund av andra miljögifter, främst metaller.

Hotade arter

Gävleborgs län är en del av flodpärlmusslans kärnområde. Situationen är dock mycket allvarlig för arten eftersom reproduktion saknas i många vattendrag. I några vatten är bilden positiv, populationen räknas i hundratusental och reproduktionen fungerar väl. Flodkräfta finns fortfarande i många vatten i länet, men arten är mycket känslig för spridning av signalkräftor och utvecklingen är oviss. Återutplantering av flodkräftor har skett på tre platser i länet under året.

Hotade arter

Utter har inventerats under året. Resultaten är ännu inte analyserade men preliminärt ser situationen ungefär ut som vid senaste inventeringen 2009, med förekomst över hela länet, men glesare förekomst längs kusten och i länets nordöstra hörn. Situationen för flodpärlmusslan är mycket allvarlig. I merparten av musselvattnen finns ingen reproduktion. Flodkräfta finns fortfarande i många vatten i länet, men arten är mycket känslig för olaglig spridning av signalkräftor och utvecklingen är oviss.

Fysiskt påverkade vatten

Människan har sedan stenåldern utnyttjat vattnets resurser varför fornlämningar och kulturhistoriska spår vid sjöar och vattendrag är många. Många vattendrag är rensade och kanaliserade vilket har försämrat livsmiljön för fisk och andra organismer. I länet finns över 2500 vandringshinder. Merparten av regleringsdammarna saknar en biologiskt anpassad minimitappning² och arbetet med vattenförvaltning visar att hydrologin är påverkad i många vatten. I viss mån fungerar vattendragen ändå som spridningskorridorer för både akvatiska och andra organismer, klart är dock att situationen måste förbättras. Det är också inom detta område som de flesta åtgärderna för att förbättra vattenmiljön i länet genomförs. Vid förbättringsåtgärder är det viktigt att de kulturhistoriska lämningarna bevaras i så stor utsträckning som möjligt.

Flera kommuner och ideella föreningar arbetar med restaurering av rensade vattendrag och åtgärder av vandringshinder. Bland annat har omfattande restaureringsarbete genomförts i Harmångersån i Nordanstigs kommun. Även i ett flertal vatten som mynnar i Dellensjöarna har restaureringsarbete genomförts. I Gävle har vandringshindren vid Konserthuset åtgärdats och under hösten har sik återigen påträffats i Gavleån uppe i Boulongerskogen.

Skydd

Under året bildades Mellanljusnans naturreservat. Reservatet är 1041 ha stort och omfattar 24 km outbyggd älvsträcka mellan Laforsen och Korskrogen. Området är ett av de mest värdefulla i länet. I älven finns skyddsvärda arter som öring, harr och utter, och i biflödena flodpärlmussla. Här finns också en rik kulturhistoria.

Kulturlämningar vid vatten

Det finns stora brister i underlaget om kulturlämningar vid vatten, dock har det under året genomförts inventeringar vid Skärjeån, i Boda Bruk, Galvån, Ängerån, Kilån, Nianån samt i Skogs socken i Ödmården. För att åtgärder vid vatten också ska bidra till bevarande av fornlämningar och kulturhistoriska lämningar är en tidig samverkan med företrädare för kultur- och naturmiljö samt övriga miljöfrågor viktig.

Analys och bedömning

Påverkan på sjöar och vattendrag är fortsatt hög och merparten av vattnen i länet har påverkats av mänskliga aktiviteter, både pågående och historiska. Många av de värdefulla historiska spåren är viktiga att bevara för att nå målet. Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020. Utvecklingen i miljön som helhet bedöms vara svagt positiv.

Översyn av lagstiftning

Lagstiftning och praxis gällande vattenverksamheter förhindrar och bromsar i dagsläget utvecklingen av miljöanpassning inom vattenkraften. Det krävs att de verksamheter som har en påverkan på vattenmiljön också har en lagstadgad skyldighet att vidta skyddsåtgärder enligt "förorenaren betalar- principen". Tillsynsmyndigheten behöver dessutom få ökade resurser, för att genom tillsyn och vid prövning se till att åtgärder krävs och genomförs.

Kulturhistoria

Det behövs fler kulturhistoriska inventeringar eftersom kunskapsunderlaget angående forn- och kulturlämningar vid vatten är dålig. Det är ett viktigt underlag som behövs i tidiga samråd när åtgärder vid vatten planeras. Det behövs också mer tid och resurser för samverkan mellan miljö, natur och kulturmiljö för att åtgärderna ska få så god effekt som möjligt för att uppnå alla delar av miljömålet. 

Restaurering

Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer vilket gör att livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. På grund av minskad tilldelning av pengar från Havs- och Vattenmyndigheten till biologisk återställning i kalkade vatten, har arbetet med restaurering av dessa vatten under senare år avstannat. Det långsamma åtgärdsarbetet är problematiskt då de största vattenmiljöproblemen i länet är olika former av fysiska ingrepp i vattenmiljön.

 Övriga åtgärder

Kalkningsverksamheten i länet finns redovisad under miljömålet ”Bara naturlig försurning”. 

Arbetet med förorenade områden fortsätter eftersom föroreningar riskerar läcka ut i länets vattendrag. Det finns förhöjda halter av kvicksilver och andra miljögifter i sediment i anslutning till vissa gamla industrier. Sanering skulle behövas på många platser.

Gävleborg omfattas av Greppa Näringen, en rådgivning som ger länets lantbrukare ökad kunskap för att komma till rätta med läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel. För att minska problem med övergödningen bör arbetet med att åtgärda enskilda avlopp förstärkas.

Vattenmiljön måste beaktas fullt ut vid fysisk planering så att inte onödig skada på vattenmiljön uppstår vid ny bebyggelse. Idag råder ett ökat tryck på exploatering i strandnära områden.

Referenser
www.viss.lansstyrelsen.se
2 Bristande vattenföring förbi Gävleborgs regleringsdammar. Länsstyrelsens rapport 2010:17

Pil uppåt smiley saknas Levande sjöar och vattendrag i Gävleborgs län