Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Värmlands läns miljömål?

I Värmlands län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. De övriga målen bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

I Värmlands län ses ingen tydlig utveckling av miljötillståndet i åtta av de 11 miljökvalitetsmål som ska bedömas och den dominerande utvecklingstrenden är därmed neutral. Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Förutsättningarna finns för att nå Ett klimatneutralt Värmland 2030 men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen år 2016 fokuserat på att ta fram ett regionalt åtgärdsprogram med syfte att öka förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen och därmed förbättra miljötillståndet i länet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläppen av växthusgaser i Värmland uppgick under år 2014, vilket är det senaste år som det finns utsläppsdata för, till knappt 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 4,7 ton per invånare. Av de totala utsläppen står transporter för 46 procent, jordbruk och arbetsmaskiner för 27 procent industri för 17 procent, samt bostäder och service för 10 procent. Utsläpp som genereras vid produktion av varor utanför länet men som konsumeras inom länet, samt utsläpp från internationell flygtrafik och sjöfart, ingår inte i statistiken.

Utsläppen har minskat med 36 procent sedan basåret 1990. Sedan 2013 har utsläppen minskat med 4 procent, till största del beroende på minskade utsläpp från energianvändning i industrin, och från el- och fjärrvärmeverk. Även utsläppen från transporter och arbetsmaskiner har minskat sedan föregående år.

Åtgärder på regional nivå

Arbetet för minskad klimatpåverkan och energiomställning i länet stödjs och hålls samman av en regional klimat- och energistrategi, samt en handlingsplan som pekar ut viktiga insatsområden och åtgärder.

Åtgärder på kommunal nivå

Ett systematiskt arbete med energieffektivisering bedrivs av länets kommuner och landsting, såväl i fastighets- som i fordonsbestånd. Nybyggnationen av bostäder har tagit fart i länet, inte bara i Karlstadsregionen. Ett ökat intresse att bygga energieffektivt och hållbart, vilket visar sig i ett ökat antal miljöcertifierade byggprojekt.

En majoritet av länets kommuner arbetar tillsammans med kollektivtrafikorganisatörer och andra aktörer i projektet Hållbart resande i ett växande Värmland, för att främja hållbara transportlösningar vid arbets- och handelsresor samt i fysik planering. Flera kommuner har dessutom tagit fram egna cykelplaner. Laddningsinfrastrukturen för elfordon i länet kommer att förstärkas med ett åttiotal laddpunkter genom stöd från Klimatklivet.

Åtgärder inom näringslivet

Inom länets industrisektor, som domineras av skogs- och stålindustri, sker en fortlöpande energieffektivisering samt en övergång till biobränslen. Två nätverk för att stödja små och medelstora företag i deras arbete med energieffektivisering har bildats under året. Företag får stöd också stöd genom kommunernas energi- och klimatrådgivning och myndigheters energitillsyn. Lantbrukare har utbildats genom rådgivning angående åtgärder som kan minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från markhantering och djurhållning.

Ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Karlstad, som togs i drift under 2015, bidrar till minskade utsläpp från energitillförselsektorn. Även i enskilda fastigheter genomförs åtgärder för att ersätta kvarvarande fossila bränslen och effektivisera energianvändningen. Klimatinvesterinsstöd har beviljats flera projekt för att konvertera kvarvarande oljeanvändning för uppvärmningsändamål.

Länets trafikorganisatörer arbetar framgångsrikt med att öka bussresandet. Bidrag från Klimatklivet möjliggör en övergång från naturgas till biogas i stadsbusstrafiken i Karlstad.

Analys

Sett i ett längre perspektiv har utsläppen av växthusgaser minskat kraftigt i länet. Den största delen av utsläppsreduktionen har skett sedan år 2000. En stor del av den kraftiga minskningen är ett resultat av kraftfulla energiinvesteringar inom den tunga industrin, men också av en succesiv övergång till biobränsle och värmepumpar i fjärrvärmesystem och enskild uppvärmning av bostäder och byggnader. Under de senaste fem åren kan de största minskningarna härledas till industri och transporter, eftersom oljan i stort sett är borta från bostadssektorn.

Med det nya kraftvärmeverket i Karlstad kommer all fossil olja att försvinna ur Karlstad Energis fjärrvärmesystem. Utsläppen per capita har minskat snabbare i länet än i landet som helhet, något som till stor del kan härledas till att övergången från fossila bränslen har gått fort i den värmländska industrin.

Inom den tunga industrin är ett fortlöpande investerings- och effektiviseringsarbete att vänta, vilket kommer att leda till minskad användning av fossila bränslen. Förmodligen är många av de mest lättåtkomliga och uppenbara åtgärderna redan genomförda, vilket gör att en lika kraftig utsläppsreduktion som tidigare inte är att vänta med dagens förutsättningar.

Utsläppen från transporterna har under de senaste åren visat en minskande trend, sedan år 2007 med 17 procent, till stor del beroende på minskade utsläpp från personbilar. Den tidigare ökningen av utsläppen från tunga lastbilar och bussar stagnerade i mitten av 2000-talet, för att efter år 2011 vändas i en minskning. Även utsläppstrenden för lätta lastbilar har under de senaste åren gått från kraftigt ökade till minskande. De minskande utsläppen från personbilar beror till stor del på mer energieffektiva nya bilar, eftersom körsträckan med bil per person är relativt konstant i länet. Bättre pendlingsmöjligheter har pekats ut som ett prioriterat område i det regionala utvecklingsarbetet. Om inte det behovet kan mötas med ökad och förbättrad kollektivtrafik så är risken att det istället leder till ökade utsläpp från privatbilism.

Länets aktörer har enats om ett regionalt mål om ”Ett klimatneutralt Värmland år 2030”. I de analyser som gjorts i samband med den regionala klimat- och energistrategin har det framgått att det finns tekniska och resursmässiga förutsättningar att nå detta mål, men att dagens styrmedel inte är tillräckligt kraftfulla. Det regionala klimatarbetet är i hög grad beroende av effektiva styrmedel – juridiska såväl som ekonomiska – på nationell och internationell nivå. Det finns stora möjligheter att förstärka dessa styrmedels verkningskraft genom lokala och regionala åtgärder.

Det regionala klimatmålet blir sannolikt betydligt svårare att nå om hänsyn tas till de utsläpp som import till länet ger upphov till i andra delar av landet och världen. Nationell statisk visar inte på någon minskning av utsläppen från svensk konsumtion.