Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Värmlands läns miljömål?

Ett av 11 miljökvalitetsmål kommer att nås till 2020 i Värmlands län – Grundvatten av god kvalitet. Övriga mål bedöms inte kunna nås. För att nå målen krävs en ökad takt på åtgärdsarbetet, en ökad samverkan och effektiva styrmedel.

Ett av miljökvalitetsmålen - Grundvatten av god kvalitet - bedöms ha en positiv utveckling. I övrigt är den dominerande utvecklingstrenden neutral (7 av 11 mål). Tre av målen bedöms ha en negativ utveckling – Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv – bland annat för att kunskaperna om kemiska ämnens egenskaper är bristfällig, nedläggning av jordbruksmark fortsätter och för att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt.

Värmland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett uttag av biobränsle och skogsråvaror är gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan. Samtidigt kan ett ökat uttag bidra till försurning, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Balans och samförstånd mellan skogsnäringen och naturvärden är viktigt.

En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering och jordbruk. För vattenanknutna mål finns förväntningar på att åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen ska leda till en positiv utveckling i miljön.

Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en God bebyggd miljö krävs en långsiktigt god samhällsplanering.

Länet har ett regionalt mål om Ett klimatneutralt Värmland 2030. Länets utsläpp av växthusgaser har totalt sett minskat de senaste 25 åren, vilket är positivt även för Frisk luft. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser, varav konsumtionen ständigt ökar. Utsläppen från transporterna har under de senaste åren visat en nedåtgående trend, till stor del beroende på minskade utsläpp från personbilar. De minskande utsläppen från personbilar beror sannolikt på mer energieffektiva nya bilar och ett ökat inslag av förnybara drivmedel, eftersom körsträckan med bil per person är relativt konstant i länet.  Förutsättningarna finns för att nå Ett klimatneutralt Värmland 2030 men för det krävs ytterligare nationella och internationella styrmedel.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Utsläppen av växthusgaser i Värmland uppgick under år 2013, vilket är det senaste år som det finns utsläppsdata för, till drygt 1,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 5,2 ton per capita. Av de totala utsläppen står transporter för 46 procent, jordbruk och arbetsmaskiner för 24 procent, industri för 20 procent, samt bostäder och service för 11 procent. De utsläpp som genereras vid produktion av varor utanför länet men som konsumeras inom länet ingår inte i emissionsstatistiken.

Utsläppen har minskat med 34 procent sedan basåret 1990. Sedan 2014 har utsläppen minskat med drygt fyra procent, till största del beroende på minskade utsläpp från energianvändning i industrin. Även transporternas utsläpp har minskat sedan föregående år, medan jordbruket visar ökade utsläpp.

Arbetet för minskad klimatpåverkan och energiomställning i länet stödjs och hålls samman av en regional klimat- och energistrategi, samt en handlingsplan som pekar ut viktiga insatsområden och åtgärder.

Inom länets industrisektor, som domineras av skogs- och stålindustri, sker en fortlöpande energieffektivisering samt en övergång till biobränslen. Mindre företag i länet får stöd i sitt energieffektiviseringsarbete genom kommunernas energi- och klimatrådgivning och myndigheters energitillsyn. I en riktad insats har länets lanthandlare och bensinstationer på landsbygden fått energirådgivning. Under året har även lantbrukare utbildats genom rådgivning angående åtgärder som kan minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från markhantering och djurhållning.

Ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Karlstad togs i drift under 2015 och ger förutsättningar för ett utbyggt och helt fossilfritt fjärrvärmesystem i Karlstad. Även i enskilda fastigheter genomförs åtgärder för att ersätta kvarvarande fossila bränslen och effektivisera energianvändningen.

Ett systematiskt arbete med energieffektivisering bedrivs av länets kommuner och landsting, såväl i fastighets- som i fordonsbestånd. Flera energieffektiva skolbyggnader har invigts under året, till exempel Bärstadsskolan i Hammarö kommun och Nordmarkens skola i Årjängs kommun.

Länets trafikorganisatörer arbetar framgångsrikt med att öka bussresandet och deltar i branschinitiativet Fördubblingsprojektet. Karlstadsbuss har satt in laddbara elbussar i stadsbusstrafiken. Flera kommuner har gjort framgångsrika insatser för att främja gång- och cykeltrafik.

Analys

Sett i ett längre perspektiv har utsläppen av växthusgaser minskat kraftigt i länet, med 34 procent sedan år 1990. Den största delen av utsläppsreduktionen har skett sedan år 2000. En stor del av den kraftiga minskningen är ett resultat av kraftfulla energiinvesteringar inom den tunga industrin, men också av en succesiv övergång till biobränsle och värmepumpar i fjärrvärmesystem och enskild uppvärmning av bostäder och byggnader. Under de senaste fem åren kan de största minskningarna härledas till industri och transporter, eftersom oljan i stort sett är borta från bostadssektorn. Med det nya kraftvärmeverket i Karlstad kommer all fossil olja att försvinna ur Karlstad Energis fjärrvärmesystem. Utsläppen per capita har minskat snabbare i länet än i landet som helhet, något som till stor del kan härledas till att övergången från fossila bränslen har gått fort i den värmländska industrin.

Inom den tunga industrin är ett fortlöpande investerings- och effektiviseringsarbete att vänta, vilket kommer att leda till minskad användning av fossila bränslen. Förmodligen är många av de mest lättåtkomliga och uppenbara åtgärderna redan genomförda, vilket gör att en lika kraftig utsläppsreduktion som tidigare inte är att vänta med dagens förutsättningar.

Utsläppen från transporterna har under de senaste åren visat en minskande trend, sedan år 2007 med 15 procent, till stor del beroende på minskade utsläpp från personbilar. Den tidigare ökningen av utsläppen från tunga lastbilar och bussar stagnerade i mitten av 2000-talet, för att efter år 2011 vändas i en minskning. Utsläppstrenden för lätta lastbilar har under de senaste åren gått från kraftigt ökade till stagnerad. De minskande utsläppen från personbilar beror sannolikt på mer energieffektiva nya bilar och en ökad andel förnybara drivmedel, eftersom körsträckan med bil per person är relativt konstant i länet. Bättre pendlingsmöjligheter har pekats ut som ett prioriterat område i det regionala utvecklingsarbetet. Om inte det behovet kan mötas med ökad och förbättrad kollektivtrafik så är risken att det istället leder till ökade utsläpp från privatbilism.

Länets aktörer har enats om ett regionalt mål om ”Ett klimatneutralt Värmland år 2030”. I de analyser som gjorts i samband med den regionala klimat- och energistrategin har det framgått att det finns tekniska och resursmässiga förutsättningar att nå detta mål, men att dagens styrmedel inte är tillräckligt kraftfulla. Det regionala klimatarbetet är i hög grad beroende av effektiva styrmedel – juridiska såväl som ekonomiska – på nationell och internationell nivå. Det finns stora möjligheter att förstärka dessa styrmedels verkningskraft genom lokala och regionala åtgärder.

Det regionala klimatmålet blir sannolikt betydligt svårare att nå om hänsyn tas till de utsläpp som import till länet ger upphov till i andra delar av landet och världen. Nationell statisk visar att utsläppen från svensk konsumtion snarare ökar än minskar.

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Värmlands län