Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning."

– riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

Strålning både nyttig och farlig

I människans naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kommer från rymden, från solen och från naturligt radioaktiva ämnen i marken och i vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålningens egenskaper inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålning kan även förekomma i form av elektromagnetiska fält, exempelvis som radiovågor från mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar.

Strålning kan vara till nytta, men den kan också vara skadlig. För att de skadliga effekterna av strålning på människa och miljö ska vara så små som möjligt ska all verksamhet med strålning vara berättigad. Det betyder att strålningen måste göra mer nytta än skada, och att stråldoserna ska begränsas så långt som det är möjligt och rimligt.

Vilka är utmaningarna?

Antalet årliga fall av hudcancer fortsätter att öka. Den främsta orsaken är exponering för ultraviolett strålning (UV-strålning). För att vända trenden måste människors exponering minska, både vid solande utomhus och i solarier. Det kräver förändring av människors livsstil och attityder kring exempelvis utseende och solning.

Utsläppen av radioaktiva ämnen från de kärntekniska anläggningarna är normalt mycket låga och innebär inga hälsorisker för allmänheten. Det använda kärnbränslet är radioaktivt under mycket lång tid och därför behöver ett slutförvar byggas för kärnbränsleavfallet.

I dagsläget finns det två identifierade områden där forskning gett upphov till misstanke om skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält. Därför rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten försiktighet när det gäller exponering för lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar samt radiovågsexponering från mobiltelefoner. När man planerar för nya bostäder och infrastruktur bör man ta hänsyn till rekommendationerna som gäller för magnetfält från kraftledningar. När det gäller att minska exponeringen från mobiltelefonen gör man det enklast genom att använda handsfree.

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Varje år görs en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen, som lämnas av Naturvårdsverket till regeringen i slutet av mars. I uppföljningen beskrivs de viktigaste aktuella åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen och etappmålen.

Regeringen sammanställer sedan varje år vad som gjorts för att nå miljökvalitetsmålen. Det presenteras i budgetförslaget för kommande år, den så kallade budgetpropositionen, under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård. Propositionen lämnas till riksdagen i slutet av september varje år.

I slutet av varje mandatperiod redovisar regeringen även vilka åtgärder som genomförts för miljömålen i en skrivelse till riksdagen.

Preciseringar

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.

Etappmålen

Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå övriga miljömål. Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning och är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.