Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

"Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."

– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

Känslig miljö under tryck

Fjällen med sin särpräglade natur är känslig. Samtidigt vill många intressen använda miljöerna för olika ändamål. Mark och vegetation i främst de södra fjällen kan till exempel skadas av besökare och barmarkskörning med terrängfordon, men också när de exploateras för bland annat vindkraft, vattenkraft, gruvindustri och turism.

Stora delar av fjällen är skyddade för att natur­- och kulturvärden ska bevaras, men fortfarande finns det viktiga områden som saknar skydd mot framtida exploateringar. Värdefulla miljöer och möjligheten till ett rikt friluftsliv riskerar att försämras av fler vindkraftsanläggningar och ökad prospektering och brytning av värdefulla mineraler. Dessutom används allt fler snöskotrar i fjällänen och de påverkar miljökvaliteten främst genom oönskat buller.

Vilka är utmaningarna?

Fortsatt renskötsel liksom annan djurhållning behövs för att bevara ett vidsträckt och betespräglat fjällandskap som erbjuder livsmiljöer för många arter. Samtidigt måste rennäringens behov av stora sammanhängande betesområden balanseras mot behovet av anläggningar för bland annat friluftsliv, naturturism, vindkraft och mineralbrytning. Ökande turism, fler terrängfordon och ökande intresse för exploatering och nyttjande av fjällen riskerar att försvåra för renskötseln, och därmed även den positiva påverkan betet har för den biologiska mångfalden. En annan konflikt gäller storleken på rovdjursstammarna som påverkar renskötseln på flera sätt.

Olika intressen som vill använda fjällen behöver öka sin samverkan för att de känsliga miljöerna ska kunna utvecklas och nyttjas på ett hållbart sätt. Ny forskning behövs dessutom för att motverka bristen på kunskap om vad fjällen och dess ekosystem tål. Hit hör hur fjällens naturvärden kommer att påverkas av den pågående klimatförändringen. Kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och det samiska kulturarvet behöver också öka.

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Varje år görs en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen, som lämnas av Naturvårdsverket till regeringen i slutet av mars. I uppföljningen beskrivs de viktigaste aktuella åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen och etappmålen.

Regeringen sammanställer sedan varje år vad som gjorts för att nå miljökvalitetsmålen. Det presenteras i budgetförslaget för kommande år, den så kallade budgetpropositionen, under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård. Propositionen lämnas till riksdagen i slutet av september varje år.

I slutet av varje mandatperiod redovisar regeringen även vilka åtgärder som genomförts för miljömålen i en skrivelse till riksdagen.

Preciseringar

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.

Etappmålen

Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå övriga miljömål. Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning och är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.