"Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks."
– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.
Flera tusen år
Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av att människan har brukat jorden under flera tusen år. I dag hotas de av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Därför behöver odlingslandskapet värnas.
Den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena är beroende av att jordbruk fortsätter att bedrivas, men också av vilka metoder som används i jordbruket. Bland annat är betande djur en förutsättning för att bevara våra betesmarker. Samtidigt måste jordbruk bedrivas på ett rationellt och konkurrenskraftigt sätt.
Odlingslandskapet innehåller en stor del av vår flora och fauna. Främst finns arterna i slåtter- och betesmarker men även i åker- och vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. Många av dessa livsmiljöer har också ett kulturhistoriskt värde som hjälper oss att återskapa bilden av våra förfäders brukningsmetoder i odlingslandskapet.
Hus och djur värda att bevara
Även äldre byggnader visar på hur jordbruksdriften förändrats under tidernas lopp. Den odlade mångfalden och utformningen av trädgårdar och parker är också en del av helheten i en kulturmiljö. Att bevara den odlade mångfalden kan även ha betydelse för den framtida livsmedelsförsörjningen. Våra svenska husdjursraser är del av vårt kulturarv. Många av de äldre raserna bär också på unika egenskaper som de mer förädlade raserna har förlorat. Därför finns det anledning att bevara dem.
Det är viktigt med engagemang från både de berörda jordbrukarna och allmänheten. Det krävs också god kunskap om vilka åtgärder som behövs. Miljömålet påverkas av den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU (Cap) och många åtgärder utförs i dag med hjälp av miljöersättningar.