Myllrande våtmarker. Bild: Tobias Flygar.

Myllrande våtmarker

"Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden."

– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

Många våtmarker är påverkade

Ett stort antal växter och djur, varav flera är hotade eller missgynnade, är beroende av våtmarker. Sedan början av 1800-talet har cirka en fjärdedel av våtmarksarealen torrlagts och förstörts. De flesta kvarvarande våtmarker är mer eller mindre påverkade av markavvattning, kvävenedfall och att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Detta leder till igenväxning. Klimatförändringar och främmande arter har börjat påverka våtmarker negativt och situationen kommer troligen att försämras. Den påverkan våtmarkerna utsätts för leder till ändrade livsvillkor för de arter som har våtmarker som sin livsmiljö.

Skadade våtmarker har dessutom en lägre förmåga att leverera viktiga ekosystemtjänster som att binda och lagra kol, rena vatten, fungera som översvämningsskydd och bidra med biologisk produktion. Många våtmarker har arkeologiska lämningar och kulturhistoriska värden som kan skadas när de exploateras eller växer igen.

Vilka är utmaningarna?

Många våtmarksområden är skyddade som bland annat naturreservat, men ett stort antal våtmarker med utpekade natur­ och kulturvärden saknar ett bra skydd. Alltså behöver arealen skyddad våtmark öka.

Det är förbjudet med ny markavvattning i delar av landet, men i övriga delar behöver regelverket skärpas. Utöver att stoppa nya skador behöver våtmarker återställas och skötas för att deras värden ska bevaras och de ska kunna erbjuda värdefulla ekosystemtjänster. Det är också avgörande att alla som nyttjar mark och vatten gör det på ett hållbart sätt med hänsyn till de naturvärden som finns.

Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet?

Varje år görs en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen, som lämnas av Naturvårdsverket till regeringen i slutet av mars. I uppföljningen beskrivs de viktigaste aktuella åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålen och etappmålen.

Regeringen sammanställer sedan varje år vad som gjorts för att nå miljökvalitetsmålen. Det presenteras i budgetförslaget för kommande år, den så kallade budgetpropositionen, under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård. Propositionen lämnas till riksdagen i slutet av september varje år.

I slutet av varje mandatperiod redovisar regeringen även vilka åtgärder som genomförts för miljömålen i en skrivelse till riksdagen.

Preciseringar

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.

Etappmålen

Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå övriga miljömål. Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning och är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål.