Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Utsläpp av ozonnedbrytande gaser bidrar till att ozonskiktet tunnas ut, vilket i sin tur ger ökad risk för hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonsjukdomen starr. Exempel på ämnen som bryter ned ozonskiktet är klorerade ämnen, som finns i bland annat kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast.

Definitionen av detta miljömål är att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Arbetet för miljömålet genomförs inom ramen för två olika preciseringar:

  1. Att uppnå vändpunkt för uttunningen av ozonskiktet och att början på återväxten observeras.
  2. Att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt.

Precisering 1 kan kontrolleras genom mätning och modellering och är i princip beroende av genomförande av precisering 2.

Vändpunkt och återväxt

Flera av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras framgångsrikt inom det internationella Montrealprotokollet. Mätningar och modellering antyder att vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts på global nivå och att början på återväxten kan observeras.

Inga mätningar av ozonskiktets tjocklek görs på Gotland. Antalet hudcancerfall per år följs upp regionalt inom ramen för miljömålet Säker strålmiljö. Det statistiska underlaget är litet men trenden visar en ökning av antalet hudcancerfall i modern tid. Ökningen kan sannolikt härledas till ändrade solvanor snarare än uttunnat ozonskikt.

Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen

Tack vare Montrealprotokollet har arbetet med att fasa ut ozonnedbrytande ämnen varit lyckat. Stora delar av utfasningen kan tillskrivas reglering av användandet av ozonnedbrytande gaser genom lagstiftning, och bör rimligen vara likvärdig över hela landet. Återstoden av utsläppen består till stora delar av bristande hantering av byggavfall innehållande CFC, främst isolering. Dessa utsläpp varierar sannolikt regionalt beroende på hur detta avfall hanteras.

I Gotlands län separeras i dagsläget inte isolering innehållande ozonnedbrytande gaser från övrigt byggavfall. Ett system för hantering och separering är planerat att tas i drift inom kort på de kommunala återvinningscentralerna. Det saknas underlag för att bedöma vilka mängder CFC-haltigt bygg- och rivningsavfall som hanteras på Gotland i dag.

Handel och gränsöverskridande transporter av uttjänta kylmöbler utgör också en risk för att ozonnedbrytande gaser släpps till atmosfären. Utifrån mängden uttjänta kylmöbler som lämnas vid återvinningscentraler bedöms den illegala handeln och gränsöverskridande transporten av kylmöbler från Gotland vara liten eller så gott som obefintlig. Inga särskilda tillsynsinsatser kring detta genomfördes under 2015. 

Analys

Avvecklingen av köldmedier som innehåller ozonnedbrytande ämnen bedöms följa utvecklingen i resten av landet. Den stora utmaningen är att minska utsläppen av dessa ämnen från bygg- och rivningsavfall. En förutsättning för att bygg- och rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen omhändertas på rätt sätt, är att kunskap om förekomst och hantering är tillräcklig i alla led, från privatperson eller byggentreprenör där avfallet uppkommer, till mottagare, samt hos berörda tillsynsmyndigheter. Idag bedöms kunskapen kring förekomst av byggmaterial innehållande ozonnedbrytande ämnen på Gotland vara begränsad. System för mottagning och hantering av inlämnat byggavfall kommer inom kort att tas i drift. För att det avsedda avfallet ska lämnas dit krävs sannolikt omfattande informationsarbete mot aktörer som kan komma att hantera detta avfall. Även tillsynen av rivningsarbeten kan komma att behöva utvecklas.