Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

På Gotland finns det fortfarande kvar rester av ett mer extensivt och småskaligt brukande av markerna, som gör att den biologiska mångfalden ännu är stor. Den kalkrika berggrunden och ö-läget gör också att många unika arter och naturtyper förekommer här, men trenden går åt fel håll, med bland annat ett mer rationellt jordbruk med färre jordbruksföretag med fler djur per gård, vilket innebär att de magrare markerna ofta lämnas till förmån för gödslade vallar där avkastningen är större.  

Trenden för de gotländska ängena har under lång tid varit vikande, men ligger sedan de senaste 15 åren relativt stabilt på 300-350 hektar. Detta är en liten och sårbar spillra av den tidigare utbredningen. I många jordbruksföretag sker generationsskifte, till detta kommer miljöersättningsregler som ofta uppfattas som krångliga och inte alltid ser till naturvärdenas bästa. 

Ersättningen för alvarbete har sänkts i den nya programperioden för landsbygdsprogrammet. Denna unika naturtyp med hög biologisk mångfald ligger nu i samma ersättningsnivå som betesmark med allmänna värden. Detta kan medföra ett minskat intresse att fortsätta sköta dessa marker, där naturvärdena ofta är beroende av beteshävd. 

Ett annat hot mot den biologiska mångfalden på Gotland är avverkningen av gamla kalktallskogar. Till dessa är en mängd arter knutna. Även trivialare skogar har visat sig innehålla en mängd hotade mykorrhizasvampar som visar på en lång kontinuitet[1].

Detta gäller även i områden som inte är nyckelbiotoper eller skyddade på något sätt. Det är sällan man hittar samma rika svampflora i skogar som varit kalavverkade. Större delen av de skogar som kalavverkas idag är kontinuitetsskogar, vilket innebär att bland annat svampfloran i de gotländska skogarna utarmas kraftigt. 

Inventering av fladdermöss på Gotland visar att nordfladdermusen minskat markant i skogliga miljöer[2]. Under åren 2005 – 2014 har den minskat med runt 50 procent, främst i de större skogsområdena. Äldre trädbestånd som huggs ner och ersätts med likåldriga enartsplanteringar, samt sämre tillgång till områden med hålträd, är troliga anledningar.

Främmande invasiva arter på Gotland är bland annat den svartmunnade smörbulten som de senaste åren har upptäckts i flera hamnar där industriell verksamhet pågår. Vresros är en annan invasiv art som hotar den biologiska mångfalden i gotländska sanddynsmiljöer. Flertalet inventeringar i olika sandmiljöer visar att naturvärdena, främst i form av insekter, är hög i dessa områden[3],[4]. Idag minskar sandmiljöerna kontinuerligt. Vresros har därför bekämpats på Östergarnslandet under 2016.

Åtgärder för att restaurera igenväxta områden som tidigare betats har skett i Vamlingbo och Fide socknar. Detta har resulterat i en återetablering av de dynglevande skalbaggarna, bland annat den rödlistade oxhorndyveln. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020.  

Främsta anledningen är att artrika livsmiljöer försvinner genom intensivt brukande av jord och skog, exploatering såsom kalkbrytning eller upphörd hävd i form av slåtter och bete. För att nå målet krävs inte bara punktinsatser, utan även mer storskaliga reformer av jord- och skogsbruket. Utvecklingen i miljön är negativ. 

Regeringen har avsevärt ökat anslaget för att lösa in skogar och för att sköta befintliga naturreservat. Detta är en viktig åtgärd, eftersom den brukade skogen sköts på ett sätt som i många fall leder till kraftigt minskad biologisk mångfald. Den skyddade arealen kommer att bli allt viktigare för att bevara mångfalden.

Om miljömålet ska nås krävs att kalavverkning av kontinuitetsskogar i stort sett upphör och ersätts med hyggesfria metoder. Dagens brukande av skogen är inte hållbart, sett ur ett biologisk mångfald-perspektiv. Förändringar av jord- och skogsbruket i riktning mot ett mer hållbart brukande sker, om än med för lågt tempo. Många arter far illa av trakthyggebruket, och ett mer varierat skogsbruk eftersträvas.

Jordbrukspolitiken behöver bli mer inriktad på bevarande av biologisk mångfald, och ta mer hänsyn till regionala förutsättningar. Öppna diken, våtmarker, alléer, åkerholmar, kantzoner och brynmiljöer har blivit ovanligare i det moderna jordbrukslandskapet. Detta leder till en fragmentering av många arters livsmiljöer, vilket missgynnar många insekter, inte minst humlor och andra viktiga pollinerande vildbin[5]

Styrmedel för att gynna hävd på marker med mindre avkastning vore önskvärt, framför bete på gödslade åkervallar. Gotland hyser en stor areal värdefulla utmarker i form av alvar och magra betesmarker som vi har ett stort nationellt ansvar för, och som växer igen på grund av minskad hävd. Här finns en flora och fauna som är beroende av att det betas, även om igenväxningen på vissa delar går långsamt. 

Jordbruksverkets förslag gällande nya föreskrifter om djurhållning inom lantbruket, med bland annat slopat krav på sammanhållen betesperiod, kan medföra att färre djur kommer ut under växtsäsongen. Detta skulle kunna missgynna biologisk mångfald knuten till hävdade gräsmarker. 

Ett hot mot fladdermusfaunan är fasadbelysning av kyrkorna. Belysningen gör att de inte trivs och drivs därifrån. Detta har konstarerats i andra län, och det finns inget som pekar på att situationen är annorlunda på Gotland. 

Arbetet med grön infrastruktur i form av en regional handlingsplan har påbörjats, med fokus att säkerställa biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Denna kommer bli ett viktigt verktyg i arbetet med att uppfylla miljömålen. 

Naturum Gotland verkar för att få ut människor i naturen, inte minst tätortsnära naturreservat. För att optimera verksamheten gjordes 2016 en besökarundersökning. Den visade att 55 procent av de som deltar i Naturums guidningar var kvinnor och flickor, och 45 procent män och pojkar.

Referenser


[3] Inventering av stortapetserarbi (Megachile lagopoda)och thomsonkägelbi (Coelioxys obtusispina) på Gotland 2014, Rapporter om natur och miljö nr 2015:8 http://www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/Natur-och-miljö/2015/2015-8-inventering-stortapetserarbi-och-thomsonkagelbi.pdf

[4] Skyddsvärda insekter i gotländska sanddyner, Rapporter om natur och miljö nr 2013:1 (ISSN 1653-7041). http://www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/Natur-och-miljprocentC3procentB6/2013/2013-01-skyddsvarda-insekter.pdf

[5] Vildbin och fragmentering - Kunskapssammanställning om situationen för de viktigaste pollinatörerna i det svenska jordbrukslandskapet. https://www.jordbruksverket.se/download/18.51c5369e120aee363f080002059/1370040757098/vildbin+fragmentering.pdf