God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Bebyggelsestruktur och transporter

För att bebyggelseutvecklingen ska bli långsiktigt hållbar är balansen viktig mellan landsbygd och tätort. Strategier finns för förtätning av serviceorter. Arbete sker kontinuerligt med att ta fram fördjupade översiktsplaner. Detaljplaneringen följer i stort översiktsplaneringens intentioner. Sociotopkartor tas fram för utpekade tätorter och används som planeringsunderlag i framtagandet av fördjupade översiktsplaner. 

Planeringsunderlaget för arbete med klimatanpassning i fysisk planering har förbättrats. Det finns sedan 2015 en analys av förväntade klimatförändringar i Gotlands län och en lågpunktskartering som visar på var det finns risk för översvämning vid skyfall. 

En länsplan för transportinfrastruktur finns för åren 2014-2025. I den är medel uppdelat mellan utveckling av gång- och cykelvägar, tillgänglighet, trygghet- och säkerhetsåtgärder, kollektivtrafik samt stads- och tätortsutveckling. En cykelplan för Visby antogs under 2015. 

Ett regionalt trafikförsörjningsprogram finns sedan 2013, där kollektivtrafiken anges vara en viktig del för Region Gotlands mål om att verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem. Betydelsen av satsning på cykel och kollektivtrafik lyfts även i flera regionala strategiska dokument, såsom i översiktsplan och regionalt utvecklingsprogram. 

Fiberutbyggnaden på Gotland har kommit långt och har nu nått alla socknar. 

God livsmiljö

Strategier och åtgärder för grön- och vattenstrukturer finns i översiktsplan, nyligen framtagna fördjupade översiktsplaner och planprogram. En stor del av Gotlands natur är formellt skyddad – cirka 8 procent av landarealen[1]. Region Gotland uppger att de har tillgång till planeringsunderlag för grön- och vattenstrukturer. Regionen har tagit fram en karta med naturvärden som används av handläggare för bedömning av naturvärden. 

Region Gotland antog 2015 strategier för stadsodling och lekplatser, påbörjade arbetet med en strategi för tätortsnära skog, samt inrättade ett kommunalt naturreservat på Södra Hällarna. Arbetet med en frilufts- och rekreationskarta har påbörjats under 2016.    

Länsstyrelsen ingår i projektnätverket Förberedande aktiviteter för Grand Tour of the Baltic Sea, som är ett samarbetsprojekt mellan åtta världsarv i Östersjöländerna för att främja tillväxt och kunskapsuppbyggnad genom utveckling av natur- och kulturturism. 

Region Gotland har en heltidstjänst med antikvarisk kompetens och ett aktuellt kulturmiljöprogram. Antalet byggnader som omfattas av rivningsförbud är 22 och det finns 377 byggnadsminnesförklarade fastigheter, anläggningar, trädgårdar och parker. Den regionala översynen av riksintressen för kulturmiljövård har fortsatt under året.

Byggnader och resurshushållning

Region Gotland har en aktuell energiplan. Här lyfts bland annat möjligheten att använda de regionala förnybara energikällorna, bioenergi och vindkraft, och utveckla dem, samt hur man kan arbeta på fler sätt mot ett mer klimatanpassat samhälle. 

Vindel-produktionen i länet uppgår nu till närmare 50 procent av länets totala elförbrukning. I Gotlands län finns 126 vindkraftverk med 170 MW installerad effekt. (Se mer under miljömålet Begränsad klimatpåverkan

Samfälligheten Gotlands kyrkor driver ett klimatprojekt som rör nya energikällor och energieffektivisering i kyrkorna. 

Region Gotland arbetar inte aktivt med att förebygga avfall. Men regionen har störst andel materialåtervinning av hushållsavfallet i Sverige, 60 procent, vilket enligt Region Gotland beror på ett avfallssystem som infördes 2008-2012[2]. 

Sorterat matavfall processas i en ny anläggning i Roma och rötas sedan till biogas och biogödsel i BroGas anläggning. Infrastruktur för biogas har byggts upp i länet och ytterligare en biogasmack är under uppförande.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020 och att utvecklingen är neutral. Region Gotland arbetar kontinuerligt med att ta fram styrdokument som på sikt kan ge en positiv effekt på miljömålet. Dock innebär den glesa bebyggelsestrukturen och det spridda boende på Gotlands landsbygd svårigheter och stora kostnader för att lösa en effektiv infrastruktur. 

Positiva trender

En fortsatt satsning på fiberutbyggnad möjliggör en utveckling för både landsbygd och tätort. Även arbetet med sociala aspekter, främst i översiktsplaneringen, är positivt. 

Den energiplan som antogs av Region Gotland 2014 utgör ett bra underlag för mer hållbara energilösningar, bland annat gällande drivmedel såsom biogas. En satsning har även gjorts på utbyggnad av laddningsstationer för elbilar. 

Region Gotland har antagit nya strategidokument som kan bidra till att nå målet.

Att förbättra

Satsningar på kollektivtrafik och cykelutveckling skulle behöva ske i större omfattning än idag för att nå miljömålet till 2020, och även för att Region Gotlands egna regionala mål ska kunna nås och strategier följas. Eftersom kvinnor och mäns resandemönster generellt skiljer sig åt är satsningar på cykel- och kollektivtrafik viktiga för att uppnå en mer jämställd transportinfrastruktur[3]. 

Det är viktigt att relevanta styrdokument, översiktsplaner och program följs upp så att intentionerna säkras.

Som en konsekvens av 2016 års vattenbrist har nya frågeställningar kring anslutningsmöjligheten till det kommunala VA-nätet uppkommit. Ytterligare kunskapsunderlag och prioriteringar för att långsiktigt lösa vattenförsörjningen för både ny och befintlig bebyggelse krävs. 

Faktorer vars effekt på målet är otydliga i dagsläget

En ökad satsning på klimatanpassning i den fysiska planeringen kan inverka på målet. 

De förändringar som gjorts i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler och som började gälla 2015, kan ge effekt på målet. 

Försvarsmaktens återetablering och ökade aktivitet på ön kan ge en påverkan på bullernivåerna i framförallt Visby och Tofta. 

Referenser


[3] Rydhagen, Birgitta (2013) Genus och Miljö. Lund: Studentlitteratur