Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Oidentifierade nyckelbiotoper avverkas och miljöhänsynen i skogsbruket måste förbättras. Ytterligare bevarandeinsatser kommer att krävas, kalkbarrskog med lång skoglig kontinuitet är särskilt angelägna att satsa på i Gotlands län. Det finns också ett generellt behov av ökad skydd för äldre skogar på produktiv mark.
Resultat
Värdefulla områden har inte skyddats i tillräcklig omfattning. Produktiva, kalkrika skogar med lång kontinuitet minskar och mängden död ved måste öka. Oregistrerade nyckelbiotoper har avverkats och miljöhänsynen i samband med skogsbruksåtgärder brister, främst i fuktiga områden och hänsynsytor. Konkurrensen om skogsmarken ökar och lövskog hotas av sjukdomar. Skogsbruket satsar på att minska körskador och certifiering. Frivilliga avsättningar görs i samband med skogsbruksplanläggning.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Skogsbruket utvecklar teknik för att minska körskador, och uppföljning som genomförts av föryngringsavverkningar under året visar, glädjande nog, minskade skador. Under 2009-11 togs grot ut på drygt 900 hektar/år i genomsnitt i länet. Uttaget per avverkningstrakt är ofta för stort, vilket förvärrar bristen på ved under nedbrytning.
Ekosystemtjänster
Exempel på viktiga ekosystemtjänster för skogen är friluftsliv, jakt, bärplockning och skogsråvara inklusive bioenergi. De är samtliga ekonomiskt eller socialt betydelsefulla.
Skogsmarksarealen på Gotland har sedan 2006 minskat med cirka 2000 hektar genom omföring till andra markslag, varav cirka hälften till åkermark.
Inom Landsbygdsprogrammet har entreprenörer, markägare och tjänstemän utbildats i bioenergi- och klimatfrågor.
Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer
I Gotlands län har det under 2012 avsatts nära 100 hektar skogsmark till naturreservat och 25 hektar till biotopskydd. Nära 4 800 hektar skogsmark har skyddats sedan 1998. 400 ha naturvårdsavtal har efterhand överförts annat markslag, exempelvis betesmark.
Trots att arealen gammal skog enligt Riksinventeringen har ökat sedan 1998, bedöms gynnsam bevarandestatus saknas för produktiva, kalkrika barrskogar med lång kontinuitet. För länets lövskogar bedöms situationen vara likartad. Största hoten är sjukdomar på ask och alm samt brist på skötsel. Till skillnad från i landet i stort ökar mängden hård död ved inte i länet, vilket är otillfredsställande. Under 2012 bedöms minst 200 hektar frivilliga avsättningar genomförts i samband med skogsbruksplanläggning, motsvarande 7 till 9 procent per fastighet.
Skogsägarna visar ökat intresse för stöd från NOKÅS och Landsbygdsprogrammet, såsom skötselåtgärder i lövskog, röjning för bete samt skogens kulturmiljövärden.
Bekämpning av almsjuka har fortsatt under året med syfte att hindra almsjukan att slå ut almbeståndet och arter som kopplas till alm.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Vid uppföljning av avverkningsåtgärder i länet, framkom att oidentifierade nyckelbiotoper avverkats under året, främst barrskog med lång kontinuitet. Miljöhänsynen brister vid föryngringsavverkning, speciellt i fuktiga områden och hänsynsytor.
Hyggesfritt skogsbruk kan vara ett alternativ till trakthyggesbruk när natur- och kulturvärden finns. Informationsinsatser har genomförts där skogsbrukets aktörer och markägare medverkat.
De större skogsföretagen i länet är nu certifierade via FSC eller PEFC.
Friluftsliv
Identifiering av skogar med höga sociala värden pågår.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Tillgången på värdefulla skogsmiljöer minskar fortfarande i länet. Det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Befintliga styrmedel och resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.
Åtgärderna behöver öka
Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Mer kan göras inom de ramar som finns, men det blir ändå otillräckligt. Skogsstyrelsen saknar tillräckliga resurser att arbeta förebyggande genom granskning av avverkningsanmälningar och samråd. Insatserna som görs via Landsbygdsprogrammet är positiva men kommer att minska under nästa år. Det är ännu oklart vilka åtgärder och vilken omfattning det nya Landsbygdsprogrammet kommer att få.
På nationell nivå driver Skogsstyrelsen en dialog mellan skogsbrukets intressenter för att tydliggöra sektorsansvaret och för att få fram en gemensam målbild av hur bra miljöhänsyn kan se ut.
Frivilliga insatser viktiga
Frivilliga insatser är mycket betydelsefulla och behöver uppmuntras och synliggöras.
Skogsägarna bör uppmuntras att upprätta skogsbruksplaner. Skogsbruksplaner av hög kvalité synliggör lämpligt åtgärdsbehov och identifierar områden med höga naturvärden, vilket kan leda till både ökad mängd frivilliga avsättningar och åtgärder i skötselkrävande biotoper och skogens kulturmiljövärden.
Blå målklassning är ett nytt begrepp i samband med skogsbruksplanläggning, som bör införas i länet för att identifiera skogsmiljöer vid vatten och lämpliga åtgärder för att förstärka naturvärden kopplade till dessa miljöer.
Skogsbrukets egna initiativ att förbättra tekniken för att minska körskador är mycket positivt.
Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
De som arbetar med planering och avverkning behöver återkoppling om hur miljöhänsynen vid slutavverkning kan förbättras.
Prioriteringar i länet
Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen avser att prioritera områdesskyddet under kommande år utifrån regleringsbrev och tilldelade medel. För att öka kunskapen om tillståndet för gammal skog på Gotland kommer Skogsstyrelsen, Gotlands distrikt, under 2013 att tillsätta en undersökning för att klargöra utvecklingen. Krafttag behöver tas för att den miljöhänsyn vid slutavverkning som rör miljöfunktionerna hänsynskrävande biotoper samt mark och vatten under kommande år ska förbättras.
I länet kommer Skogsstyrelsen att prioritera återkoppling av genomförd miljöhänsynsuppföljning inom ramen för skogsriket (Skogsriket - med värden för världen, Regeringskansliet), detta för att tydliggöra för skogsbruket vad som måste förbättras och hur mycket. Dialog med skogsbrukets tjänstemän i länet om sektorsansvaret kring miljöhänsyn kommer att prioriteras.